Tysk militär höjer sabotagehotet efter drönarfynd med sprängämnen

Tysklands försvarsmakt Bundeswehr har höjt sin bedömning av hotet från ryskt sabotage till betydande, den näst högsta nivån på militärens skala. Beslutet följer på upptäckten av två drönare med koppling till tyska flygplatser och militära anläggningar. En intern säkerhetsrapport pekar på att Ryssland sannolikt har blivit mer benäget att genomföra angrepp mot tyska militära mål.

Hotbedömningen innebär att Bundeswehr för första gången räknar med möjligheten att den egna militära organisationen kan utsättas för direkta ryska attacker. I rapporten bedöms Ryssland med mycket stor säkerhet sedan länge ha haft förmågan att angripa tyska militära styrkor och anläggningar samt ukrainska samarbetspartner på tyskt territorium. Den ryska viljan att genomföra sådana angrepp bedöms nu också ha ökat med stor sannolikhet.

Bakgrunden är bland annat ett drönarfynd i mitten av september 2026 nära flygbasen Wunstorf, norr om Hannover. En lantbrukare upptäckte en till synes havererad drönare som innehöll sprängämnen. Farkosten hade likheter med en drönare som påträffats vid flygplatsen Leipzig/Halle i början av augusti.

Den federala kriminalpolisen Bundeskriminalamt, BKA, har efter tekniska undersökningar bedömt att drönaren vid Wunstorf sannolikt hade legat på fyndplatsen i omkring två år innan den upptäcktes. Den uppgiften ingår i utredningen av händelsen.

Flygbasen Wunstorf har en central roll i Tysklands militära transportflyg. Bundeswehr meddelade den 28 april att det 53:e och tills vidare sista tyska transportflygplanet av modellen Airbus A400M hade levererats den 17 april till flygflottiljen Lufttransportgeschwader 62. Samtliga 53 tyska A400M-flygplan är stationerade där och används bland annat för militära transporter, lufttankning och medicinska evakueringar.

Den tidigare drönarincidenten vid Leipzig/Halle inträffade på kvällen den 4 augusti. Tysklands riksåklagarmyndighet Bundesanwaltschaft fastställde att attentatsförsöket vid Leipzig/Halle ägde rum på kvällen den 4 augusti. Ett fraktflygplan tvingades avbryta sin landning och kolliderade därefter med ett föremål i luften, möjligen ytterligare en drönare. Bundeskriminalamt fick ansvaret för den polisiära utredningen.

Åklagarmyndigheten Bundesanwaltschaft meddelade den 18 september att den undersökte ett möjligt samband mellan drönarfyndet vid Wunstorf och händelsen vid Leipzig/Halle. Delstatens kriminalpolis i Niedersachsen ansvarade då för säkerhetsundersökningen i Wunstorf, medan riksåklagaren ännu inte hade inlett en egen brottsutredning om det fyndet.

Kriminalpolisen i Niedersachsen genomförde under september en omfattande genomsökning av området där drönaren påträffades. Polisens arbete inriktades på att hitta ytterligare drönardelar och spår som kunde identifiera farkostens ägare eller operatör. Även sökhundar deltog i insatsen.

Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt meddelade den 5 augusti att han betraktade drönarincidenten i Leipzig som ett möjligt hybridangrepp. Han framhöll att även statliga aktörer kunde ligga bakom och att myndigheterna redan tidigare hade höjt sin övergripande bedömning av hotet från drönare.

Nyhetsbyrån Reuters rapporterade den 21 oktober att den tyska hotbedömningen även behandlar misstänkt rysk underrättelseinhämtning vid ett område kopplat till luftvärnssystemet Arrow 3 samt upptäckten av en dold kamera som övervakade en strategiskt viktig järnvägsstation. Händelserna ingick i den bredare säkerhetsbilden kring misstänkta sabotageförberedelser.

Tysklands försvarsministerium bekräftade vid regeringens presskonferens den 21 oktober att tidigare sabotageärenden inom marinen påverkar de militära säkerhetsbedömningarna. Dessa ärenden har berört både fartyg och andra marina enheter. Ministeriet beskrev säkerhetsarbetet som fortlöpande och omfattande sabotage, spionage och direkta hot.

Vid samma presskonferens förklarade försvarsministeriets representant Müller att skyddsåtgärderna anpassas efter säkerhetsläget vid varje enskild militär anläggning. Han nämnde förstärkt bevakningspersonal, utökad patrullering, infraröda kameror och ytterligare övervakning av stängsel som möjliga åtgärder.

Den höjda hotnivån grundas därmed på militärens bedömning av flera misstänkta sabotage- och underrättelseincidenter. Bundeswehr bedömer nu att risken för direkta angrepp mot tyska militära styrkor och anläggningar är betydande.