Två nya ebolavaccin får klartecken för kliniska prövningar

Världshälsoorganisationen WHO:s expertgrupper har rekommenderat att två nya vaccinkandidater mot ebolavirusets Bundibugyo-variant ska ingå i kliniska prövningar i Kongo-Kinshasa. Beskedet lämnades onsdagen den 4 november 2026, samtidigt som sjukvården arbetar med att begränsa ett omfattande utbrott av den blödarfeber som viruset orsakar.

Vaccinerna har utvecklats särskilt mot Bundibugyo-viruset. University of Oxford har tillsammans med Serum Institute of India tagit fram den ena kandidaten, medan det amerikanska läkemedelsföretaget Moderna står bakom den andra.

WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus meddelade under onsdagen att organisationens expertgrupper har rekommenderat att båda kandidaterna inkluderas i den vaccinationsstudie som utformades i oktober. Studien, som heter Tumaini, genomförs i Kongo-Kinshasa.

Vaccinkandidaterna får dock inte börja användas inom studien förrän landets nationella myndigheter har lämnat sina godkännanden. WHO:s rekommendation avser klinisk forskning och innebär inte att preparaten har godkänts för allmän användning.

Tumaini bygger på ringvaccination. Metoden innebär att personer som varit i kontakt med någon med bekräftad infektion erbjuds möjlighet att delta i vaccinationsstudien. WHO uppgav den 4 november att fyra vaccinationsringar redan hade organiserats och att ytterligare grupper höll på att förberedas.

Kongo-Kinshasas nationella institut för biomedicinsk forskning, Institut National de Recherche Biomédicale, ansvarar för att leda studien. Arbetet genomförs med stöd från bland andra Antwerpens universitet, Läkare utan gränser, WHO och den afrikanska smittskyddsmyndigheten Africa CDC.

University of Oxford har redan inlett undersökningar av sin vaccinkandidat ChAdOx1 BDBV. Den 13 juli 2026 meddelade universitetet att en brittisk fas 1-studie, BD-Ebov, hade startat. Studien omfattar 50 friska vuxna mellan 18 och 55 år och undersöker vaccinets säkerhet samt dess förmåga att framkalla ett immunsvar.

Ytterligare försök genomförs i Uganda. Enligt University of Oxford fick de första deltagarna vaccin den 6 oktober i staden Masaka. Universitetet offentliggjorde uppgiften dagen därpå. Även den studien genomförs i fas 1 och omfattar undersökningar av säkerhet och immunsvar hos friska vuxna.

University of Oxford uppgav samtidigt att Serum Institute of India under två veckor hade tillverkat och lagerhållit omkring 620 000 doser av ChAdOx1 BDBV. Tillverkaren hade dessutom levererat cirka 3 000 försöksdoser till den kliniska studien i Uganda.

Moderna vaccinkandidat har beteckningen mRNA-1469. Företaget meddelade den 4 november att WHO:s tekniska expertgrupp har rekommenderat kandidaten för en fas 2/3-studie. Bedömningen grundades på prekliniska undersökningar och resultat från en tidigare fas 1-studie. Expertgruppens granskning genomfördes den 22 oktober 2026.

Parallellt med vaccinforskningen pågår kliniska studier av behandlingar mot sjukdomen. WHO uppgav att behandlingsstudien PARTNERS inleddes i juli 2026 för att undersöka om antikroppsläkemedlet MBP134, det antivirala läkemedlet remdesivir eller en kombination av dessa kan öka överlevnaden bland patienter med bekräftad Bundibugyo-infektion.

WHO har även meddelat att läkemedlet maftivimab ska inkluderas i behandlingsstudien. Därutöver pågår en separat undersökning av obeldesivir som behandling efter möjlig exponering för smittan. WHO räknar med att de första behandlingsresultaten ska presenteras under de kommande månaderna, medan resultaten från vaccinationsstudien beräknas bli tillgängliga i början av 2027.

Under augusti tilldelades Kongo-Kinshasa också 70 000 doser av det befintliga ebolavaccinet Ervebo. Enligt ett gemensamt besked från WHO och Africa CDC den 20 augusti reserverades 20 000 doser för en fas 3-studie. Resterande 50 000 doser avsattes för sjukvårdspersonal och andra grupper med särskilt hög risk för smitta.

Organisationerna framhöll samtidigt att det ännu inte har fastställts om Ervebo ger skydd mot Bundibugyo-viruset.

Utbrottet har orsakat omfattande sjuklighet och dödlighet, framför allt i Kongo-Kinshasa. Africa CDC har redovisat omkring 5 300 dödsfall under det pågående utbrottet, varav majoriteten registrerats i landet.

USA:s smittskyddsmyndighet Centers for Disease Control and Prevention, CDC, presenterade den 3 november mer detaljerad statistik över smittspridningen. Fram till och med den 1 november hade totalt 10 563 bekräftade sjukdomsfall och 5 130 bekräftade dödsfall registrerats. Av dessa stod Kongo-Kinshasa för 10 532 fall och 5 126 dödsfall.

Enligt USA:s CDC passerade utbrottet 1 000 bekräftade fall inom 40 dagar efter att smittskyddsinsatsen aktiverades. Vid ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa 2018 tog det omkring 235 dagar att nå motsvarande antal fall.

I en forskningsrapport som publicerades i september 2026 redovisade USA:s CDC att 5 458 bekräftade infektioner och 2 606 dödsfall hade inträffat under utbrottets första 100 dagar, mellan den 14 maj och den 21 augusti. Myndigheten konstaterade att inget tidigare dokumenterat ebolautbrott hade överstigit 800 fall under en motsvarande inledande period.

Smittspridningen har omfattat flera delar av Kongo-Kinshasa. Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, ECDC, redovisade den 8 september att infektioner förekom i provinserna Ituri, Norra Kivu, Södra Kivu, Tshopo, Haut-Uélé och Bas-Uélé. Myndigheten bedömde samtidigt risken för personer bosatta inom Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som mycket låg.

I hälsovårdsområdet Nizi i provinsen Ituri registrerades 827 bekräftade sjukdomsfall och 488 dödsfall under juli, enligt uppgifter som WHO:s Afrikakontor presenterade den 4 november. Omkring 59 procent av dödsfallen inträffade utanför vårdinrättningar. WHO genomförde därför en undersökning mellan den 10 och 18 augusti för att kartlägga varför personer avstod från att söka vård.

Africa CDC:s vetenskapliga rådgivargrupp rekommenderade den 17 september att det kontinentala hälsoberedskapsläget för Bundibugyo-utbrottet skulle behållas. Gruppen konstaterade att smittspridningen minskat i vissa områden samtidigt som smittspridningen ökade på andra håll, särskilt i delar av Norra Kivu. Rådgivargruppen rekommenderade fortsatt förstärkt övervakning och forskning om vaccinernas säkerhet och skyddseffekt.