Två Gotlandstidningar slås ihop – halverar pappersutgivningen

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Två Gotlandstidningar slås ihop – halverar pappersutgivningen

Av Malin Nilsson•Publicerad: 19 okt 16:50•4 min

Från den 1 december samlas Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar under det gemensamma namnet Helagotland. Samtidigt går papperstidningen från sex till tre utgivningsdagar i veckan. Den digitala e-tidningen fortsätter däremot att publiceras sex dagar i veckan.

Ägarkoncernen NTM meddelade förändringen den 19 oktober. Beskedet offentliggjordes även för läsarna på Helagotland.se under måndagsförmiddagen, enligt Sveriges Radio P4 Gotland. Namnet Helagotland ska fortsättningsvis användas för samtliga publiceringskanaler, däribland nyhetssajten, appen, papperstidningen och e-tidningen.

Chefredaktören Pär Ullrich beskriver namnbytet som ett långsiktigt strategiskt beslut. Han framhåller att den ökade användningen av e-tidningen har gjort det mer relevant att samla verksamheten kring samma namn som redan används digitalt.

Tidningarna arbetar sedan tidigare inom en gemensam redaktion och publicerar i huvudsak samma journalistiska material. Enligt NTM finns skillnaderna framför allt på ledarsidorna. Koncernen bedömer därför att sammanslagningen endast får begränsad påverkan på det löpande redaktionella arbetet.

NTM uppger också att förändringen ska förenkla produktionen. Redaktionen och koncernens gemensamma produktionsnav för tryckta och digitala tidningar behöver inte längre hantera två produkter med nästan identiskt innehåll. Ett gemensamt namn ska dessutom göra verksamheten tydligare för läsarna.

Den redaktionella samordningen genomfördes redan flera år före det nuvarande beslutet. Den 4 september 2024 fick Gotlands Allehanda, Gotlands Tidningar och Helagotland.se en gemensam ansvarig utgivare. Förändringen uppmärksammades av branschtidningen Journalisten den 15 oktober samma år och innebar att verksamheten organiserades som en enda redaktion.

Även mediestödet förändrades under 2024. NTM:s dåvarande redaktionella affärsutvecklingschef Nils Olauson uppgav i oktober att koncernen hade valt att inte ansöka om separata mediestöd för de båda tidningarna. Han hänvisade till kravet på minst 45 procent exklusivt egenproducerat innehåll för varje titel, vilket koncernen inte ansåg skulle gynna den gotländska journalistiken.

Under 2024 fick Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar sammanlagt 12,7 miljoner kronor i mediestöd. Av detta var 10,6 miljoner kronor övergångsstöd och 2,1 miljoner kronor allmänt redaktionsstöd, enligt Journalisten. Inför 2025 valde NTM i stället att söka redaktionsstöd för Helagotland.se.

Planerna på att förena de gotländska tidningarna har en betydligt längre historia. Redan i februari 1999 ville Norrköpings Tidningar köpa båda titlarna och genomföra en sammanslagning. Förslaget drevs av dåvarande vd:n Björn Jacobsson och fick ett blandat mottagande. Stiftelsen Gotlandspress hade tidigare uttryckt tveksamhet inför affären och kunde stoppa den genom sin hembudsrätt.

I juni samma år rapporterade Journalisten att den planerade ägarförändringen skulle genomföras med Norrköpings Tidningar som gemensam ägare. Upplägget innebar dock att Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar skulle behålla sina respektive namn och fortsätta arbeta som två fristående redaktioner.

Den gemensamma digitala verksamheten utvecklades senare genom Helagotland.se, som enligt Journalisten den 12 oktober 2004 skulle lanseras den 1 november samma år. Patrik Annerud utsågs till chef för den nya webbredaktionen, som vid starten skulle ha tio anställda och även producera egna digitala nyheter.

De tidningstitlar som nu försvinner från den ordinarie utgivningen har en lång historia på Gotland. Enligt Almedalsbibliotekets genomgång grundades Gotlands Allehanda 1873. Gotlands Tidningar bildades när Gotlänningen och Gotlands Folkblad gick samman 1983, med den nya tidningstiteln från 1984. Föregångarna hade startats 1884 respektive 1928. Kungliga bibliotekets digitaliseringsförteckning registrerar Gotlands Allehanda från 1873 och Gotlands Tidningar från 1983.

Pär Ullrich uppger att frågan om ett gemensamt tidningsnamn har diskuterats under flera år, både internt och bland läsare. Tidigare har ledningen inte bedömt att fördelarna varit tillräckligt stora, men enligt Ullrich har förutsättningarna förändrats genom den digitala utvecklingen.

Han räknar med skilda reaktioner bland prenumeranterna. En del kan välkomna att verksamheten får ett gemensamt namn, medan andra kan komma att sakna de etablerade tidningstitlarna. Ullrich betonar att journalistiken och nyhetsarbetet ska fortsätta som tidigare och att tidningarnas historia ska följa med in i det nya varumärket.

Inför förändringen den 1 december ska redaktionen, marknadsavdelningen och kundservice bjuda in prenumeranterna till en kundträff. Enligt NTM ska besökarna få information om förändringarna och erbjudas hjälp med att aktivera sina digitala konton.

Hur länge papperstidningen kommer att fortsätta ges ut kan Pär Ullrich inte lämna något besked om. Han uppger att den fortsatta utgivningen i stor utsträckning styrs av efterfrågan och att antalet nuvarande prenumeranter fortfarande är tillräckligt för att tidningen ska kunna publiceras i tryckt form.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar ett mycket neutralt språkbruk. Den förlitar sig på tydliga källhänvisningar (NTM, Pär Ullrich, Sveriges Radio P4 Gotland, Journalisten) och använder verbs som uppgav, säger och enligt för att förmedla information utan egna värderingar. Texten presenterar fakta om sammanslagningen, tidigare redaktionell struktur och historik utan egna slutsatser eller emotionell laddning. Även när den nämner möjliga reaktioner från prenumeranter eller vad som kan ske i framtiden är formuleringarna speglade som möjliga konsekvenser eller åsikter från aktörer, inte journalistens egna bedömningar. Inga laddade ord eller förstärkningar används utan tydlig källa. Därför bedöms texten som mycket oberoende i språklig framställning.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
60%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten genom att betona pragmatisk, teknokratisk lösning på ett ekonomiskt och organisatoriskt problem (sammanslagning och varumärkesförenkling) utan att framhäva starka vänster- eller högerkritiska ståndpunkter. Den fokuserar på effektivisering, bevarande av journalistikens kärnverksamhet och läsarens digitala tillgång, vilket är karaktäristiskt för en centrerad, institutions- och lösningsfokuserad vinkling. Bristen på kritiska röster och politiska perspektiv stärker den centrala, icke-ideologiska bild som gynnar mitten.

Rubrik och framing:
Framställningen fokuserar på en pragmatisk sammanslagning för att förenkla produktionen och stärka den digitala närvaron under Helagotland, med läsarna som målgrupp och själva lösningen i att skapa ett gemensamt varumärke.

Språk och ton:
Neutral och teknokratisk ton som betonar processer, effektivisering och organisatorisk struktur utan kritiska eller känsloladdade formuleringar.

Källbalans:
Primärt företagsledningen och koncernens representanter samt branschnyheter; saknas tydliga kritiska röster, facklig synvinkel eller invånare/politikers perspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas ofta i analysen, såsom påverkan på anställda och lokalt journalistiskt beteende, konsekvenser för konkurrens och mångfald i nyhetsbilden samt hur mediestöd och kultursättningar skulle kunna ändras av förändringen.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.