Två av tre amerikaner säger nej till Irankriget

AI-genererad illustration

Nyheter

Två av tre amerikaner säger nej till Irankriget

Av Sofia NilssonPublicerad: 29 juli 23:223 min

Stödet för USA:s krig mot Iran ligger kvar på en mycket låg nivå drygt fem månader efter att USA och Israel inledde attackerna. I en undersökning från Reuters/Ipsos svarade endast omkring en tredjedel av amerikanerna att de stödjer kriget.

Undersökningen genomfördes den 24–26 juli bland 1 246 vuxna amerikaner och hade en felmarginal på omkring tre procentenheter. Totalt ansåg 69 procent att president Donald Trump inte tydligt hade förklarat vad USA försöker uppnå med de militära insatserna. Även bland republikanska väljare delade 40 procent den uppfattningen.

Stödet för kriget har genomgående legat under 40 procent. I den första mätningen efter krigsutbrottet uppgav 27 procent att de stödde attackerna. Ipsos redovisade tidigare i juli att 52 procent ansåg att insatsen inte hade varit värd kostnaderna, medan 23 procent ansåg motsatsen.

Reuters/Ipsos uppgav den 13 juli att 60 procent trodde att kriget skulle försämra bensinpriserna under det kommande året. Hälften av de tillfrågade ansåg samtidigt att insatsen inte hade varit värd kostnaderna.

Kriget har fortsatt betydligt längre än de veckor som Donald Trump tidigare talade om. Hormuzsundet har varit stängt under en längre period, vilket har följts av kraftigt stigande oljepriser. Totalt har 14 amerikanska soldater dödats och fler än 600 skadats i attacker. USA:s försvarsdepartement uppgav enligt Reuters den 21 juli att kriget dittills hade kostat USA 37,5 miljarder dollar.

Opinionsstödet är betydligt lägre än under början av USA:s tidigare krig i Irak och Afghanistan. Gallup uppgav att 72 procent stödde Irakkriget under de första dagarna efter invasionen i mars 2003, medan 25 procent motsatte sig det. När insatsen i Afghanistan inleddes den 7 oktober 2001 låg stödet på 90 procent och uppgick därefter till mellan 86 och 88 procent i två senare mätningar.

Samtidigt ökade stödet för Donald Trump till 37 procent i den senaste undersökningen. Månaden före låg siffran på 34 procent, vilket var den lägsta noteringen under hans andra mandatperiod.

Vita husets talesperson Olivia Wales uppgav för Reuters att Donald Trump inte kommer att fatta beslut utifrån förändringar i opinionsmätningarna. Enligt Olivia Wales anser presidenten att hans uppgift som överbefälhavare är att vidta åtgärder för att skydda USA och att hindra Iran från att skaffa kärnvapen.

Donald Trump har tidigare tonat ned betydelsen av de låga opinionssiffrorna. Kort efter krigsutbrottet uppgav han för New York Post att han ansåg att siffrorna var bra, men att opinionsmätningar inte skulle styra hans beslut.

Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu höll även ett 90 minuter långt möte i Vita huset. Enligt Associated Press behandlade samtalet kriget mot Iran och målet att förhindra att landet utvecklar kärnvapen.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan att innehålla värderande ord eller egna slutsatser från journalisten. Texten återger uppgifter från undersökningar och uttalanden från källor såsom Reuters/Ipsos, Vita husets talesperson och andra officiella källor utan att förstärka eller förminska dessa. Hårda uttryck som ”krig”, ”döda” och ”skadade” är faktiska beskrivningar eller tillskrivna källor och påverkar inte poängen negativt. Det saknas spekulationer, överdrifter, emotionellt språk eller försök att styra läsarens känslor. Viss formulering som ”Kriget har fortsatt betydligt längre än de veckor som Donald Trump tidigare talade om” kan uppfattas som en lätt slutsats, men detta är i viss mån fakta baserad på offentlig information och görs utan värderande ton. Sammantaget är texten mycket neutral och oberoende ur språkbehandlingssynpunkt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
30%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnas främst av en vänsterinriktad ståndpunkt genom sin betoning på kritik mot militära interventioner, fokus på opinion och kostnader samt indirekt ifrågasättande av statliga maktbeslut i krig. Viss balans finns, men högerns perspektiv på säkerhet och militärt ansvar ges mindre utrymme.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att det finns starkt motstånd mot USA:s krig mot Iran bland amerikanerna, med låg legitimitet för krigsinsatsen. USA:s ledning framstår som ansvarig men ovillig att anpassa sig efter folkopinionen.

Språk och ton:
Språket presenterar fakta utan värdeladdade förstärkningar eller förminskningar, men fokuserar på kostnader, kritik och lågt stöd för kriget, vilket indirekt tonar ner militärt initierade åtgärder.

Källbalans:
Fokus ligger på opinionsundersökningar och myndighetskällor som Reuters, Ipsos och Vita husets talesperson. Den militärt eller högerinriktade sidan finns representerad men utan starkt försvar, medan kritik mot kriget och folkomröstningar ges större utrymme.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv från mer högerinriktade försvarsförespråkare eller argument för krigets strategiska betydelse saknas, liksom djupare analys av Iranhotet. Detta gör att artikeln framstår som kritisk till militära insatser.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.