Tusentals tände ljus för avlidna på Skogskyrkogården

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Tusentals tände ljus för avlidna på Skogskyrkogården

Av Malin Nilsson•Publicerad: 1 nov 10:39•3 min

Skogskyrkogården i södra Stockholm fylldes under lördagen den 31 oktober av människor som samlades för att uppmärksamma allhelgonahelgen. Tusentals besökare kom till begravningsplatsen för att tända ljus och minnas avlidna anhöriga.

Besökstillströmningen var särskilt stor under eftermiddagen när dagsljuset började försvinna. Annelie Sjöström, kommunikationschef på Skogskyrkogården, berättar att antalet besökare därefter fortsatte att öka. Hon beskriver allhelgonahelgen som en betydelsefull tid för många människor.

Omkring 70 000 personer brukar besöka Skogskyrkogården under allhelgonahelgen. Begravningsplatsen omfattar cirka 100 000 gravar och är därmed Sveriges största kyrkogård.

Stockholms stads kyrkogårdsförvaltning hade inför helgen informerat om att lördagen normalt lockar flest besökare. Redan den 9 oktober rekommenderade förvaltningen därför fredagen eller söndagen som alternativ för personer som ville undvika de största folksamlingarna.

Under lördagen höll Skogskapellet och Uppståndelsekapellet öppet mellan klockan 11.00 och 19.00. Kapellen Tron, Hoppet och Heliga korset var däremot stängda till följd av pågående restaureringsarbeten.

Annelie Sjöström, som själv befann sig på begravningsplatsen under lördagen, beskriver hur besökare sökte sig till kapellen för stillhet och eftertanke. En del satt tysta en stund medan andra visade sin sorg genom att gråta.

För att hantera det omfattande resandet förstärkte SL tunnelbanetrafiken på gröna linjens linje 18 mellan Alvik och Skogskyrkogården. De extra avgångarna sattes in mellan klockan 14.00 och 18.00 den 31 oktober, vilket Trafiken.nu Stockholm hade informerat om den 27 oktober.

Även biltrafiken begränsades under lördagen. Stockholms stad stängde Skogskyrkogården för vanlig biltrafik mellan klockan 10.00 och 21.00. Undantag gjordes för bland annat bussar, taxibilar, färdtjänstfordon och vissa transporter med särskilda tillstånd.

Allhelgonaarrangemanget var kostnadsfritt, enligt Stockholms stads besöksorganisation Visit Stockholm. Begravningsplatsens huvudentrén finns på Sockenvägen 492 i Enskede.

Besökarna kunde också ta del av en utställning om världsarvet och få information om begravningsplatsen på Skogskyrkogårdens Visitors center. Besökscentret är inrymt i en paviljong som ritades av arkitekten Gunnar Asplund 1923 och höll öppet mellan klockan 10.00 och 20.00 under lördagen.

Restaureringen av Skogskrematoriet och dess tre kapell fortsätter efter allhelgonahelgen. Stockholms stad beräknar att arbetena ska vara färdiga under andra halvåret 2027. Fram till dess påverkas tillgängligheten till flera ceremonilokaler.

Inför helgens ljusceremonier uppmanade Stockholms stad besökarna att hålla tillräckligt stora avstånd mellan gravljusen och undvika att placera dem nära träd och buskar. Kyrkogårdsförvaltningen tillät inte marschaller på begravningsplatsen med hänvisning till brandrisken.

Frågan om mängden gravljus uppmärksammades även på andra håll. Johan Stråhle, stiftsingenjör i Västerås, uppmanade besökare att begränsa antalet ljus. I ett uttalande som Sveriges Radio återgav den 1 november hänvisade han till att användningen av gravljus och dekorationer på kyrkogårdar hade ökat under senare år.

Skogskyrkogården finns sedan 1994 på Unescos världsarvslista. Begravningsplatsen utformades av arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz. Anläggningsarbetena inleddes 1917 och kyrkogården invigdes 1920. Unesco framhåller anläggningens särskilda förening av landskapsarkitektur och begravningsmiljö.

Begravningsplatsen används fortfarande regelbundet. Stockholms stadsmuseum uppger genom Stockholmskällan att omkring 2 000 begravningar genomförs där varje år. Det finns gravkvarter för flera religiösa traditioner, och platsen används även för borgerliga begravningsceremonier.

I juni 2025 redovisade Stockholms stad för kyrkogårdsnämnden att projektet Hållbara besök i världsarvet Skogskyrkogården hade genomförts. Projektet handlade om att utveckla besöksverksamheten med hänsyn till områdets kulturhistoriska värden och den begravningsverksamhet som fortfarande pågår.

Artikeln publicerades den 1 november 2026 klockan 10.16 och uppdaterades klockan 10.20.

Gillar du den här personligheten?

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Beskrivningen använder sakligt språk, tydliga källhänvisningar och undviker journalistens egna värderingar eller slutsatser. Informationen återges främst som uppgifter från myndigheter och organisationer samt uttalanden av relevanta aktörer, vilket visar på neutral ton och låter källorna styra innehållet. Ingen överdrift eller emotionell manipulering märks; texten förmedlar fakta om antal besökare, tider och beslut utan att lägga till journalistiska tolkningar. Den sista raden om interaktivitet är en icke-nyhetsaktig uppmaning och påverkar inte oberoendet i nyhetsberättelsen.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
15%
70%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln är starkt centrerad kring offentliga institutioner, kulturarv och tekniska/organisatoriska lösningar (tillfart, evenemang, restaurering, UNESCO-status). Den ger utrymme till myndigheter och teknokratiskt sätt att hantera besök och bevarande utan att föra fram politikens konfliktlinjer. Denna framställning bör därmed tolkas som gynnsam för mitten (institutionell/pragmatiskt) snarare än för vänster eller höger.

Rubrik och framing:
Fokus på en kulturell och offentlig infrastrukturhändelse; betonar besök, platsens historiska värde och offentliga åtgärder snarare än politiska konflikter.

Språk och ton:
Saklig, informativ ton som lyfter offentliga aktörer, planering och kulturarv; få uttryck som kritiska röster eller motargumenter.

Källbalans:
Offentliga källor dominerar (Stockholms stad, kyrkogårdsförvaltningen, SL, Visit Stockholm, UNESCO) med begränsat utrymme för privata aktörer eller kritiska röster.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas, t.ex. kritisk granskning av kostnader och prioriteringar, röster från besökare utanför myndighetskanalerna, religiösa grupper utanför kyrkan, samt längre tidsperspektiv på konsekvenser av restaurering och besöksload.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.