Tusentals kvinnor saknar uppföljning efter HPV-test

Illustration

Nyheter

Tusentals kvinnor saknar uppföljning efter HPV-test

Av RedaktionenPublicerad: 1 juli 13:305 min

Omkring 380 000 kvinnor som enligt screeningprogrammet skulle ha testats för humant papillomvirus (HPV) under 2025 har ännu inte genomgått provtagning. Samtidigt visar nya siffror att 5 700 kvinnor med konstaterade aggressiva HPV-typer inte har fått den uppföljning som rekommenderas. Enligt Fanette Caudron, intressepolitisk expert på Cancerfonden, är situationen allvarlig eftersom risken för snabb utveckling av livmoderhalscancer är hög i den senare gruppen.

Den senaste uppdateringen från juni i Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCx) ligger till grund för uppgifterna. Registret används av regionerna för att följa deltagandet i det organiserade screeningprogrammet, provsvar och uppföljning efter positiva HPV-test. Registerhållare är Joakim Dillner, professor vid Karolinska Institutet. Enligt Socialstyrelsens nationella screeningprogram används primär HPV-testning eftersom metoden har högre känslighet än enbart cytologisk cellprovtagning för att identifiera kvinnor med förhöjd risk att utveckla livmoderhalscancer. Vetenskapliga studier har också visat att HPV-baserad screening ger bättre skydd mot invasiv livmoderhalscancer än tidigare cytologibaserade program.

Omkring en procent av de kvinnor som har HPV16 eller HPV18 utvecklar livmoderhalscancer inom ett år. I den aktuella gruppen motsvarar det omkring 60 kvinnor. Varje år insjuknar cirka 400 kvinnor i livmoderhalscancer i Sverige, men sjukdomen kan behandlas om HPV upptäcks i ett tidigt skede.

Skillnaderna mellan regionerna är stora. I Östergötland har omkring 15 procent av kvinnorna med positivt HPV-test inte följts upp, medan motsvarande andel i Värmland är under tre procent. Fanette Caudron lyfter fram Värmland som ett exempel på en region med goda resultat både när det gäller testning och uppföljning. Hon nämner även Västmanland, Blekinge och Dalarna som positiva exempel och säger att vissa regioner inte verkar ha prioriterat arbetet i samma utsträckning.

Flera regioner inför nu organiserad självprovtagning för HPV. Enligt Joakim Dillner tog 254 000 kvinnor ett eget HPV-test under 2025. Han har uppgett att självprovtagningen har ökat deltagandet i screeningprogrammet och utgör en central del av Sveriges arbete med att eliminera livmoderhalscancer. Världshälsoorganisationen har också lyft fram Sveriges införande av HPV-självprovtagning som ett exempel på hur deltagandet i screening kan öka.

Sedan 2021 pågår ett nationellt projekt för att utrota HPV och livmoderhalscancer. Projektet, som går in i sin slutfas under året, erbjuder kvinnor födda 1994–1999 vaccination i kombination med HPV-testning. Joakim Dillner uppger att en hög vaccinationsgrad tillsammans med HPV-screening ger ett starkt och långvarigt skydd eftersom nya infektioner blir allt ovanligare. Fanette Caudron säger att målet är att 90 procent av kvinnor mellan 23 och 70 år ska delta i HPV-screening före december 2026 för att Sverige ska kunna bli först i världen med att utrota livmoderhalscancer till 2027. Världshälsoorganisationen har samtidigt satt upp globala mål om 90 procents HPV-vaccination bland flickor, 70 procents screeningtäckning och behandling för 90 procent av kvinnor med förstadier eller livmoderhalscancer för att sjukdomen ska kunna elimineras som ett folkhälsoproblem.


Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk. Journalisten återger statistik och information från pålitliga källor som Nationellt kvalitetsregister, Socialstyrelsen, Cancerfonden, Karolinska Institutet och Världshälsoorganisationen utan att göra egna värderingar eller slutsatser. Eventuellt laddade ord som "allvarlig", "aggressiva HPV-typer" och "snabb utveckling av livmoderhalscancer" kommer från en namngiven expert och framställs som dennes bedömning, vilket är korrekt återgivet och ska inte påverka poängen. Det finns inga tecken på överdrifter, dramatik eller spekulationer från journalisten. De positiva exemplen och kritik som framförs återges genom källor och ordvalet är neutralt. Artikeln håller sig till faktaredovisning och tydliga källhänvisningar, vilket ger ett högt oberoende i skrivsättet. En marginell sänkning görs då språket i vissa stycken kunde vara något mer distanserat från källornas egna värderingar för att undvika att tonläge påverkas, men detta är mycket subtilt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterinriktad syn genom att lyfta fram behovet av en stark och fungerande offentlig hälso- och sjukvård, styrd av expertmyndigheter och statliga program för screening och vaccination. Den betonar vikten av sociala skyddsnät och jämlik tillgång till vård, samt framställer regionala brister som problem som staten och dess institutioner måste hantera, vilket passar en vänsterideologisk referensram.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att det finns brister och skillnader i uppföljningen efter HPV-test, vilket kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser för kvinnor. Problemet framstår som bristande uppföljning i vissa regioner medan lösningen ligger i systematiska screeningprogram och vaccinationer.

Språk och ton:
Språket är sakligt och presenterar experter och myndigheter som positiva aktörer som arbetar för att lösa problem, medan regioner med bristande uppföljning framstår mindre positivt. Det finns förstärkningar i form av siffror och expertcitat som understryker vikten av statliga screeningåtgärder.

Källbalans:
Fokus ligger på experter från statliga och forskningsbaserade institutioner som Karolinska Institutet, Socialstyrelsen, Cancerfonden och Världshälsoorganisationen. Ingen tydlig kritisk motpart finns, vilket ger utrymme för ett statligt och expertbaserat perspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Det saknas perspektiv från privata aktörer, kritisk granskning av eventuella nedskärningar eller regionernas resurser, eller diskussion om individuellt ansvar. Andra politiska lösningar som marknadsbaserad vård eller privata initiativ nämns inte, vilket begränsar analysen till offentligt styrda hälsolösningar.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

ANNONS

Dela artikel:Laddar…

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.