AI-genererad illustration
Turkiska domstolsbeslut blockerar fler hbtqi-konton
Fler konton och webbplatser med koppling till turkiska hbtqi-organisationer har blockerats efter beslut från myndigheter och domstolar i Turkiet. İfade Özgürlüğü Derneği fastställde att Istanbul 7:e fredsbrottmålsdomstol den 12 september 2026 fattade beslut 2026/9559, som omfattar både konton i sociala medier och webbplatserna för Kaos GL och Velvele.
İfade Özgürlüğü Derneği uppgav att 14 X-konton redan hade gjorts osynliga för användare i Turkiet. Bland de berörda finns Kaos GL, LİSTAG, Queer Adana, İnter Dayanışma och Boğaziçi-universitetets LGBTİA+-grupp. Kontona har tillsammans tusentals följare. T24 uppgav att samma domstolsbeslut även omfattar elva Instagram-konton, däribland SPoD, Pembe Hayat, 17 Mayıs Derneği, HEVİ LGBTİ+ Derneği och journalisten Yıldız Tar. När T24 publicerade uppgifterna hade Instagram ännu inte genomfört blockeringarna i Turkiet.
Den nya åtgärden följer på en tidigare våg av begränsningar i juni, då omkring 40 X-konton med koppling till hbtqi-organisationer blockerades. Bilgi Teknolojileri ve İletişim Kurumu låg bakom den processen, och X begränsade åtkomsten med hänvisning till artikel 8/A i lag 5651. En sammanslutning av 22 rättighetsorganisationer, däribland Amnesty Internationals turkiska sektion, beskrev då blockeringarna som ett hinder för hbtqi-personers möjligheter att få information om och delta i Pride-evenemang.
Samtidigt driver Ankara Cumhuriyet Başsavcılığıs enhet för IT-brott en utredning mot Kaos GL. Innehåll på organisationens webbplats och sociala medier prövas som misstänkt obscenitet enligt artikel 226 i den turkiska strafflagen och som ett möjligt brott mot föreningslagen. Ankara 4:e fredsbrottmålsdomstol gav den 11 september 2026 tillstånd till beslag och undersökning av bland annat datorer, telefoner och andra digitala lagringsmedier. Fler än tio hbtqi-aktivister greps vid polisinsatser mot Kaos GL:s lednings- och kontrollorgan den 13 september.
Human Rights Watch uppgav den 25 juni att Yıldız Tar fanns bland de personer som frihetsberövades i Ankara under en större insats. Hennes konton omfattas nu av de nya åtkomstbesluten. Amnesty International fastställde den 25 augusti att Defne Güzel, ordförande för 17 Mayıs Derneği, hade frikänts den 12 maj av Ankara Criminal Court of First Instance No. 74 i ett mål om material som publicerats på föreningens webbplats och sociala medier. Även 17 Mayıs Derneğis Instagramkonto omfattas av det nya beslutet.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har vid flera tillfällen kritiserat hbtqi-rörelsen och beskrivit den som avvikande. Under 2025 blockerades dessutom fler än 700 regeringskritiska X-konton efter krav från turkiska myndigheter.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan några egna värderingar, överdrifter, förstärkningar eller emotionellt laddade formuleringar från journalisten. Alla hårda uttryck och värderingar är tydligt tillskrivna källor såsom organisationer, journalister och myndigheter, vilket innebär att dessa inte påverkar poängen negativt. Journalisten gör inga egna slutsatser eller spekulationer utan återger händelser och uttalanden sakligt och korrekt. Den enda anmärkningen är att några meningar, exempelvis den sista om Turkiets president, skulle kunna uppfattas som något värderande, men de är fortfarande neutralt återgivna och baserade på offentlig information. Därför ger jag en mycket hög poäng men drar bort några få poäng av försiktighet för att det i vissa delar kan finnas risk för tolkning av värderande inslag, även om dessa inte är tydligt uttryckta av journalisten.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterinriktad position genom att vara tydligt kritisk mot statlig repression och censur riktad mot en utsatt social minoritet. Fokus ligger på mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och kritik av statlig maktutövning, vilket är kärnvärden för vänsterperspektivet i svensk kontext. Den uteslutande framställningen av offerroller och bristen på statliga röster skapar en ensidig kritik av auktoritär kontroll, vilket stärker vänsterns narrativ om maktmissbruk och skydd för marginaliserade grupper.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden kretsar kring myndigheters och domstolars repressiva åtgärder mot hbtqi-organisationer i Turkiet. Problemen lyfts fram som statlig kontroll och censur, medan hbtqi-organisationerna framstår som offer och representanter för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.
Språk och ton:
Språket är faktabaserat men betonar myndigheternas begränsningar och polisinsatser mot aktivister, vilket ger en negativ bild av statens agerande och en sympatisk bild av de drabbade grupperna.
Källbalans:
Artikeln återger många källor som hbtqi-organisationer, människorättsgrupper som Amnesty och Human Rights Watch, samt specificerar domstolsbeslut och polisinsatser. Det saknas dock röster från turkiska myndigheter eller regeringen för att förklara deras perspektiv.
Utelämnanden och kontext:
Det saknas en djupare kontext om Turkiets inrikespolitiska situation och lagstiftningens bakgrund, samt från regeringens eller statens sida. Inga motargument eller förklaringar till blockeringarna ges, vilket skulle kunna göra bilden mer komplex ur t.ex. ett rättsstatsperspektiv.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Äldre utsatta för sju misstänkta bedrägerier i Stockholm
Polisen i Stockholms län har under tisdagen registrerat sammanlagt sju misstänkta bedrägerier och bedrägeriförsök riktade...
Nordkorea riktar artilleri mot Sydkorea och hotar USA
Nordkorea har placerat tre artilleripjäser nära gränsen till Sydkorea med budskap om att förgöra USA....
Gadi Eisenkot vill ta över regeringsmakten i Israel
Gadi Eisenkot, partiledare för Yashar, meddelade under natten mot onsdagen att han avser att försöka...
Sal Galloway, 59, omkom efter misstänkt jättevåg
Den 59-åriga Sal Galloway har omkommit efter att ha dragits ut i havet under en...
