Trump pressar vidare med Iranattacker efter fem månader

AI-genererad illustration

Nyheter

Trump pressar vidare med Iranattacker efter fem månader

Av RedaktionenPublicerad: 24 juli 23:324 min

USA:s president Donald Trump bedömer att det saknas trovärdiga alternativ till fortsatta militära angrepp mot Iran, enligt personer med insyn. Fem månader efter att USA och Israel inledde attackerna den 28 februari har presidentens tidigare bedömning om ett krigsslut inom några veckor inte infriats.

Donald Trump ska under de senaste dagarna ha blivit alltmer tveksam till att förhandlingar kan skapa en varaktig fred. Vid ett möte i Ovala rummet ska han ha riktat hård kritik mot Irans ledning och uttryckt att militär makt är det enda landet förstår. Han ska även ha beskrivit sig som inställd på hämnd mot Teheran.

USA:s utrikesminister Marco Rubio har samtidigt uppgett att Iran inte visat tillräcklig seriositet i fredssamtalen. Pentagon har varnat för att kriget belastar amerikanska resurser och kan minska beredskapen inför andra militära insatser. Försvarsminister Pete Hegseth har begärt 67 miljarder dollar från kongressen för den fortsatta krigföringen.

Enligt Pete Hegseth hade konflikten fram till den 22 juli kostat USA 37,5 miljarder dollar. Han uppgav också att 18 amerikanska militärer hade dödats och att fler än 430 hade skadats. USA:s försvarsdepartement har förklarat att ett tekniskt fel på myndighetens webbplats tidigare ledde till motstridiga dödssiffror, efter att senatorer krävt en fullständig redovisning av förlusterna.

Vita huset meddelade den 19 juni att USA och Iran hade nått en överenskommelse som omfattade ett återöppnande av Hormuzsundet och krav på att Iran skulle avveckla sitt kärnenergiprogram. Vapenvilan höll dock inte och konflikten har trappats upp genom nya attacker under de senaste två veckorna.

Hormuzsundet är en central passage för den internationella oljehandeln. USA:s energimyndighet EIA uppgav att omkring 20,9 miljoner fat olja per dag passerade genom sundet under 2023, vilket motsvarade cirka 20 procent av världens konsumtion av flytande petroleumprodukter.

FN:s säkerhetsråd har genom resolution 2817 slagit fast att rätten till fri sjöfart genom Hormuzsundet måste respekteras. FN:s generalsekreterare António Guterres krävde den 27 april att passagen omedelbart skulle återställas.

På onsdagen attackerade Houthi-militanter två saudiska tankfartyg i Röda havet. Oljepriserna steg kraftigt efter angreppen. Donald Trump hotade därefter med en omfattande attack mot Iran om Houthi-militärernas angrepp fortsatte.

Donald Trump meddelade även att Iran skulle hållas ansvarigt för framtida Houthiaktioner. Han uppgav att frysta iranska tillgångar kunde användas för att ersätta skador på fartyg.

Tidigare attacker mot handelssjöfarten har redan minskat transporterna genom Bab el-Mandeb. Enligt USA:s energimyndighet EIA sjönk oljevolymen genom sundet från i genomsnitt 8,7 miljoner fat per dag under 2023 till fyra miljoner fat per dag under de första åtta månaderna 2024.

Reuters har beräknat att saudiska tankfartyg som omdirigeras runt Godahoppsudden kan få sin restid till asiatiska marknader förlängd från omkring 19 till 48 dagar. Bränslekostnaden för en enskild resa kan samtidigt öka från cirka 1,26 miljoner dollar till 2,87 miljoner dollar.

Saudiarabien har även landbaserade transportalternativ. Enligt USA:s energimyndighet EIA kan landets öst–västliga oljeledning föra fem miljoner fat per dag från de östra oljeområdena till Röda havet. Kapaciteten kan tillfälligt utökas till sju miljoner fat per dag.

SUMED-ledningen genom Egypten kan enligt USA:s energimyndighet EIA transportera upp till 2,5 miljoner fat råolja per dag mellan Röda havet och Medelhavet. Ledningen fungerar därmed som en alternativ transportväg när de ordinarie sjölederna störs.

Missnöjet med kriget växer samtidigt i USA till följd av dödade amerikanska soldater och stigande priser. Flera av Donald Trumps rådgivare är enligt personer med insyn oroade över att konflikten kan påverka Republikanernas resultat i mellanårsvalet.

Presidentens irritation uppges även omfatta USA:s allierade. Israel har fortsatt med omfattande attacker i Libanon trots att Donald Trump vid flera tillfällen krävt att angreppen ska upphöra. Han ska upprepade gånger ha sagt att han inte vill tala med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på grund av missnöjet.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller förstärkningar från journalisten. Språket är huvudsakligen sakligt och utan laddade ord som inte tillskrivs någon källa. De hårda uttryck som finns i texten, till exempel Trumps kritik mot Iran och hot om attacker, återges tydligt som hans egna uttalanden eller uppgifter från personer med insyn. Journalisten gör inga egna slutsatser, spekulationer eller emotionella värderingar som försöker påverka läsarens känslor. Ett litet avdrag görs på grund av några formuleringar som "för presidentens tidigare bedömning om ett krigsslut inom några veckor inte infriats" och "presidentens irritation uppges även omfatta USA:s allierade" som kan uppfattas som något värderande men fortfarande är baserade på angivna källor och återgivna uppgifter, dock skulle de kunna formuleras mer neutralt. Sammantaget håller artikeln en hög nivå av oberoende och neutralitet.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
70%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln förmedlar mest ett faktabaserat, neutralt och pragmatiskt perspektiv med fokus på militära och ekonomiska aspekter av konflikten. Den redovisar kostnader, uppger både stöd och kritik inom USA, och lyfter fram institutioner som FN och Pentagon. Kritiken mot Trump är mer på sakliga premisser och konfliktskildringen är balanserad utan tydlig ideologisk vinkling för vänster- eller högeråsikter, vilket gynnar mittenpositionen.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden visar en USA-ledd militär kampanj mot Iran som pågått länge utan tydligt slut. Donald Trump framställs som ihärdig och aggressiv med fokus på militära lösningar. Iran beskrivs som motpart och ansvarig för konflikter, och USA framställs som drivande aktör med allierade men också interna problem.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat och redovisar kostnader, offer och politiska uttalanden utan värdeladdade adjektiv, men framhäver militär upprustning och Trumpets hårda retorik mot Iran.

Källbalans:
Källor är huvudsakligen amerikanska myndigheter, politiker och medier samt FN. Det finns få eller inga röster som ifrågasätter USA:s eller Trumps politik direkt, eller som ger iranskt eller mer kritiskt perspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare analys om auktoriteten eller konsekvenserna av USA:s militära insats, kritik mot truppnärvaro eller diskussion om diplomatins möjligheter. Andra perspektiv som fredsrörelser eller civilsamhället i regionen finns inte med.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.