Trump hotar EU efter Googles miljardbot

USA:s president Donald Trump hotar med nya tullar mot Europeiska unionen sedan EU-kommissionen beslutat att bötfälla Google med 890 miljoner euro. Trump beskriver beslutet som ett angrepp på amerikanska företag och skriver på Truth Social att EU kommer att få betala ett mycket högt pris.

EU-kommissionen fördelade sanktionen på 460 miljoner euro för att Google hade gynnat egna tjänster i sökresultaten och 430 miljoner euro för begränsningar som hindrat apputvecklare från att erbjuda alternativa köpmöjligheter utanför Google Play. Kommissionen uppgav att Google bland annat hade lyft fram egna tjänster för sportresultat och hotellsökningar framför konkurrerande alternativ.

Google har fått 60 dagar på sig att genomföra de förändringar som krävs enligt beslutet. EU-kommissionen uppgav att ytterligare sanktioner kan bli aktuella om företaget inte rättar sig. Google invände mot kommissionens bedömning och välkomnade samtidigt Donald Trumps stöd efter tullhotet.

Donald Trump meddelade även att USA ska inleda en formell granskning av EU:s behandling av amerikanska teknikföretag. En sådan process kan genomföras enligt sektion 301 i USA:s handelslag från 1974. USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer uppgav att beslutet mot Google kan äventyra handelsöverenskommelsen mellan USA och EU och öppnade för förhandlingar om sanktionen upphävs.

Amerikanska kongressledamöter hade redan den 21 juli uppmanat Trumpadministrationen att använda handelsutredningar mot EU:s digitala regler. De hänvisade särskilt till de väntade åtgärderna mot Google. Apple och Meta har tidigare fått liknande EU-böter på miljonbelopp i euro.

Trump skrev på Truth Social att EU:s agerande var olagligt och oetiskt och att han väntade sig att betydande tullar snart skulle införas. Under torsdagen meddelade han dessutom nya tullar mot 60 länder, däribland EU. Beskedet kom dagen före utgången av de tillfälliga tullarna och omfattar omkring 99 procent av all import till USA.

EU och USA har sedan juli 2025 varit bundna av en handelsöverenskommelse som slöts i Skottland och som sätter den amerikanska tullnivån för EU-varor till högst 15 procent. EU-kommissionen uppgav att den hade fått försäkringar om att USA skulle respektera taket och meddelade att unionen var beredd att svara med motåtgärder om nivån överskreds.

Karin Karlsbro, EU-parlamentariker för Liberalerna och vice ordförande i Europaparlamentets utskott för internationell handel, har deltagit i förhandlingarna om tullavtalet med USA. På X skrev hon att amerikanska företag som verkar inom EU måste följa unionens regler och att EU inte bör ge efter för nya tullhot. Hon hänvisade också till att avtalet upphör att gälla om tullarna höjs över 15 procent.

Anna Stellinger, chef för EU- och internationella frågor på Svenskt Näringsliv, uppgav att Donald Trump har använt tullar som påtryckningsmedel sedan sin första mandatperiod och i ännu större omfattning under den nuvarande. Enligt henne har hoten bland annat riktats mot EU:s regler för digitala tjänster, Kanadas hantering av bränder och Indiens köp av rysk olja.

Anna Stellinger framhöll samtidigt att det är oklart vilka uttalanden i sociala medier som faktiskt leder till formella tullbeslut. Hon bedömde att osäkerheten därför är mycket stor för svenska och europeiska företag, trots att den amerikanska marknaden är viktig för dem.

Enligt Anna Stellinger ligger tullarna över Atlanten nu på mellan 10 och 15 procent, jämfört med ett par procent under normala förhållanden. Hon pekade även på risken för ytterligare tullar på bland annat läkemedel, där USA anser att det finns en europeisk överproduktion.

Anna Stellinger uppgav att USA:s agerande skapar en osäker internationell spelplan som påverkar företag, arbetstillfällen och tillväxt. Hon bedömde att liknande utspel sannolikt kommer att fortsätta under återstoden av Donald Trumps mandatperiod.