Trovärdiga budbärare ska nå unga före kriminalitet

Fryshuset och Socialtjänst Nordost i Göteborg driver mellan 2025 och 2028 projektet Trovärdiga budbärare för att nå unga i miljöer där risken för kriminalitet är förhöjd och tilliten till myndigheter är låg. Göteborgs Stad uppger att målgruppen är personer mellan 12 och 25 år och att arbetet även omfattar deras familjer och anhöriga. Eli Abdo är projektledare inom Socialförvaltningen Nordost. Allmänna arvsfonden har beviljat projektet 10 871 200 kronor i stöd, med diarienummer ADEL 858-2024.

Arbetssättet bygger på att personer med stark lokal förankring och förtroende i ungdomarnas vardag används för att skapa kontakt innan våld eller kriminalitet har hunnit eskalera. Shade Amo, metodutvecklare på Fryshuset, beskriver exempel som baskettränare, bibliotekarier och butiksägare. Enligt Shade Amo är lokal erfarenhet och ett språk som målgruppen känner igen centralt. Projektgruppen består av sex personer och inriktningen ligger på förebyggande arbete med unga som befinner sig i en gråzon där kriminella beteendemönster börjar utvecklas.

Förlagan är Cure Violence, en folkhälsomodell som grundades år 2000 av läkaren Gary Slutkin, som tidigare arbetade med epidemibekämpning inom Världshälsoorganisationen. Modellen utgår från att våld kan spridas genom sociala nätverk och arbetar bland annat med att avbryta konflikter, stödja personer med hög risk att bli förövare eller offer och påverka normer kring våld. Cure Violence Global uppger att organisationen har arbetat med samhällsbaserad våldsprevention i 25 år och redovisar bland annat en 63-procentig minskning av skjutningar i en insats i New York samt minskningar av dödligt våld i Culiacán och Charlotte.

I den amerikanska modellen rekryteras ofta personer med egen bakgrund i kriminalitet och fängelse, medan Göteborgsprojektet har valt en annan utformning. Göteborgs Stad uppger att projektet samarbetar med Temple University i Philadelphia för att genom ömsesidigt lärande anpassa metoden till svenska förhållanden. Temple University uppger att universitetets Cure Violence-verksamhet använder trovärdiga budbärare som arbetar oberoende av polisen och att det enligt universitetet kan underlätta förtroendeskapande i marginaliserade områden där våld förekommer. Efter att kontakt har etablerats identifierar budbärarna personer med hög risk och arbetar med mentorskap för att motivera dem att lämna våldsamma miljöer.

En analys från New York City Councils Data Team av skjutningar och Cure Violence-program under perioden 2006–2023 visade enligt organisationen en 17-procentig minskning av skjutningar under programmets första år jämfört med den beräknade utvecklingen utan programmet. Under senare år låg minskningarna enligt samma analys på omkring 14–16 procent. New York City Councils Data Team uppger att modellen där bygger på lokala uppsökare och våldsavbrytare som försöker upptäcka konflikter före eskalering, arbeta med personer med hög våldsrisk och påverka lokala normer.

Budbärarna i Göteborg utbildas i Dialogue for Peaceful Change, DPC, en nordirländsk metod för konflikthantering och medling. DPC Global uppger att grundutbildningen Training of Facilitators består av två sammanhängande moduler på 16 timmar vardera. Utbildningen omfattar bland annat aktivt lyssnande, konflikthantering, att skjuta upp dömande och ett ramverk i sex steg för medling. Fortsättningsdelen innehåller enligt DPC Global även strategier för förebyggande arbete, intervention och medling samt verktyg för att identifiera faktorer som skapar splittring och hot i lokalsamhällen.

Shade Amo uppger att budbärarna måste arbeta inom socialtjänstens ramar utan att förlora sin trovärdighet hos de unga. Vid en hög hotbild ska de inte gå in i situationen, eftersom deras uppgift enligt Shade Amo är att agera långt innan en konflikt når ett akut skede. Shade Amo beskriver samtidigt den svenska myndighetsstrukturen som en utmaning för ett flexibelt och lokalt förankrat arbetssätt och anser att arbetet behöver kunna anpassas till aktuella behov.

Fryshuset uppger att organisationen har arbetat med trovärdiga budbärare i mer än 40 år. I Göteborg ska satsningen enligt Fryshuset även utveckla metoder för att långsiktigt minska desinformation samt stärka ungas delaktighet och framtidstro. Allmänna arvsfonden uppger att planen är att verksamheten efter projekttiden ska bli en del av Socialtjänsten Nordosts ordinarie arbete. Ett nationellt kunskapsnätverk ska enligt fonden också användas för att sprida metoderna till andra stadsdelar och kommuner, medan Fryshuset uppger att ambitionen är att erfarenheterna från Göteborg på sikt ska kunna användas på fler håll.