
Illustration
Tre ledamöter lämnar Birgitta Ed-utredning
Tre ledande personer i Domkapitlet i Strängnäs kommer inte att delta i den fortsatta handläggningen av ärendet där Birgitta Eds lämplighet som präst ska prövas. Beskedet kommer efter att frågor väckts om kopplingar mellan flera av domkapitlets ledamöter och den verksamhet som stått i centrum för de omkring 3 000 anmälningar som inkommit efter uppmärksamheten kring Fållöknastiftelsen.
Domkapitlet är ett självständigt inomkyrkligt organ med tillsyn över präster, diakoner, församlingar och pastorat. Tillsynen omfattar bland annat granskning av hur präster och diakoner utövar sina uppdrag och följer sina vigningslöften. Enligt stiftsjuristen Lotta Lind gäller anmälningarna frågan om det som uppmärksammats är förenligt med prästlöftena, där bland annat skyldigheten att följa kyrkans ordning och utöva uppdraget så att kyrkan byggs upp ingår. Strängnäs stift har uppgett att domkapitlets utredningar normalt tar några månader, att den som utreds får möjlighet att yttra sig innan beslut fattas och att beslutet offentliggörs när det är klart.
Ordförande i domkapitlet är biskop Johan Dalman, som enligt stiftets uppgifter innehar uppdraget under perioden 2023–2026. Han har tidigare hållit andakt på den herrgård som uppmärksammats i granskningen och har även publicerat texter i stiftelsens sociala medier. Domprosten Christofer Lundgren, som också är ordinarie ledamot i domkapitlet för samma mandatperiod, är kollega till Birgitta Ed och sitter samtidigt i styrelsen för Europaskolan Förvaltning AB. Enligt Europaskolan är även Göran Thorstensson ledamot i samma styrelse. Thorstensson driver Fållöknastiftelsen tillsammans med Birgitta Ed.
Fållöknastiftelsen uppger att verksamheten grundades 2024 med syfte att utveckla och bedriva retreatverksamhet, främst på Vängården Fållökna i Malmköping. Birgitta Ed är dessutom styrelseledamot i Stiftelsen Europaskolan, som enligt Europaskolan driver Europaskolan Strängnäs, Europaskolan Rogge och Europaskolan Vårfruberga. I samma stiftelse sitter även Christofer Lundgrens hustru som ledamot.
Domarledamoten Robert Schött, som har ett regeringsuppdrag som särskild utredare av krav på vandel för uppehållstillstånd, är också ordinarie ledamot i domkapitlet för perioden 2023–2026. I ett pressmeddelande meddelade Strängnäs stift att varken Schött eller Lundgren kommer att delta i utredningen. Stiftet uppgav samtidigt att Johan Dalman redan på tisdagen anmält jäv och avstår från fortsatt handläggning.
Johan Dalman uppgav i pressmeddelandet att han inte delar uppfattningen att hans kontakter med Fållöknastiftelsen påverkar hans opartiskhet. Han framhöll att han endast besökt verksamheten vid ett tillfälle och bidragit med en bibelbetraktelse till stiftelsens sociala medier, men att han ändå valt att anmäla jäv för att undvika tvivel kring utredningens opartiskhet.
Flera experter som uttalat sig i frågan bedömer att situationen innebär jäv. Elisabeth Gerle, docent i etik vid Lunds universitet, har beskrivit situationen som uppenbar. Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, har anfört att externa personer borde anlitas för granskningen. Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, har framhållit att berörda ledamöter bör avstå från handläggningen. Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet, har hänvisat till kyrkoordningens jävsregler och bedömt att en jävssituation föreligger. Victoria von Uexküll, generalsekreterare vid Institutet mot mutor, har samtidigt betonat vikten av att personer med jävsförhållanden inte deltar i utredningar eller beslutsfattande.
Enligt Strängnäs stift hanteras jävsfrågor enligt kyrkoordningens bestämmelser för domkapitlets ledamöter. Stiftet har också meddelat att några ytterligare kommentarer inte lämnas så länge utredningen pågår.
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk, utan egna värderingar eller förstärkningar från journalisten. Formuleringar som "uppges", "enligt stiftet", och "har beskrivit" visar på källhänvisningar som tydligt skiljer på journalistens egna ord och citerade källor. Hårda ord och bedömningar, exempelvis om jäv, tillskrivs experter och andra källor, vilket inte påverkar oberoendet negativt enligt instruktionerna. Ingen spekulation eller egna slutsatser från journalisten framkommer i texten. Sammantaget är språkbruket sakligt och neutralt med bara återgivna uttalanden och fakta, varför artikeln får en hög poäng på 95.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten då den lyfter fram juridiska och etiska experters synpunkter samt en teknokratisk, institutionell lösning på jävsproblematiken inom kyrkan. Den betonar vikten av transparenta processer och korrekt handläggning enligt regler, utan att driva på för en starkare statlig kontroll eller kritisera den religiösa institutionen med ideologisk utgångspunkt. Inga tydliga vänster- eller högerpolitiska agendor framträder, utan sakliga perspektiv och pragmatiska lösningar är i fokus.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en situation präglad av potentiell jäv och bristande opartiskhet inom kyrkliga institutioner. Problemet framstår som interna kopplingar och intressekonflikter inom Domkapitlet i Strängnäs. De ansvariga som upplevs ha jäv eller potentiella intressekonflikter avstår från utredningen, medan experternas röster lyfts fram som stöd för behovet av opartiskhet och extern granskning.
Språk och ton:
Språket är neutralt utan tydliga värderande ord, men ordval som "jäv", "opartiskhet" och experternas tydliga uttalanden om att det föreligger jävsituationer förstärker bilden av att ett problem med ansvar och transparens finns inom kyrkans organ. Det förminskar aktörernas objektivitet och stärker argument för kritisk granskning.
Källbalans:
Mest utrymme ges åt interna aktörer och experter, framför allt juridiska och etiska experter vid svenska universitet samt Institutet mot mutor, som alla bekräftar jävssituationen. Kyrkans egna representanter och Domkapitlet nämns, men deras generella perspektiv får mindre framträdande röst, framför allt framhålls deras åtgärder att lämna utredningen. Det saknas tydlig motpart som motsäger jäv eller argumenterar för Domkapitlets hantering som tillräcklig, utöver Dalmans egen försvarsuttalelse.
Utelämnanden och kontext:
Texten fokuserar på jävsfrågan och granskningens legitimitet men bortser från bredare kontext såsom eventuella tidigare utredningar eller kritik mot Fållöknastiftelsen, och konsekvenserna för verksamheten eller kyrkans roll. Möjligheter till marknadsmässiga eller externa lösningar på framtida granskningar eller statlig tillsyn nämns inte, vilket skulle kunna erbjuda en annan politisk tolkningsram.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Mordutredning läggs ner efter analys av skelettfynd
En förundersökning om mord har avslutats efter att en skelettdel som hittats vid Bjuröklubb söder...

Misstänkt björn angrep häst utanför Piteå
En 22-årig häst skadades efter en misstänkt björnattack vid Lillmoran nära Böle utanför Piteå. Djuret...

Jimmie Åkesson vill inte definiera Yasin Ayaris identitet
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson vill inte uttala sig om huruvida Sveriges VM-målskytt Yasin Ayari ska...

Nato enas om modernisering av kärnvapen
Natos medlemsländer har enats om att stärka och modernisera alliansens kärnvapenförmågor. Beskedet lämnades efter ett...
