Trafikverket varnar för blixthalka i Västsverige

Trafikverket uppmanar bilister i Västsverige att sänka hastigheten inför den väntade temperaturnedgången. Risken för blixthalka ökar under de närmaste dagarna, framför allt från slutet av helgen fram till måndagsmorgonen den 19 oktober. Även Värmland omfattas av den aktuella halkvarningen.

Myndigheten har haft full vinterberedskap sedan den 1 oktober och arbetar med förebyggande halkbekämpning. Jonas Nilsson, enhetschef för vägunderhåll i Trafikverkets Västra region, uppger att det finns 492 resurser för saltning och plogning fördelade över ett vägnät på 16 200 kilometer. Resurserna ska kunna sättas in på sina tilldelade vägsträckor när behov uppstår.

Inför vintersäsongen har Trafikverket även genomfört kontroller av utrustningen och hållit uppstartsmöten med regionens entreprenörer. Enligt Jonas Nilsson har erfarenheter från tidigare vintrar ingått i förberedelserna. I Trafikverkets Mellersta region, där Värmland ingår, finns omkring 600 resurser för plogning och halkbekämpning på cirka 2 500 mil statlig väg.

Den aktuella halkrisken gäller särskilt vägsträckor där temperaturen snabbt kan förändras. Broar, viadukter och vägar nära vattendrag är extra utsatta. Blixthalka, som även kallas svarthalka, kan vara svår att urskilja och uppkommer ofta under sena kvällar eller tidiga morgnar när temperaturen sjunker.

SMHI beskriver flera väderförhållanden som kan orsaka halka även på snöfria vägar. Frosthalka uppstår när fukt i luften fryser på vägbanan, något som är särskilt vanligt efter kalla och klara nätter. Risken är då störst under gryningen och de tidiga morgontimmarna.

Även regn som följs av snabb uppklarning kan skapa ishalka. Enligt SMHI kan vägytans temperatur sjunka under nollstrecket så att vatten som ligger kvar på vägbanan fryser. Det kan inträffa trots att lufttemperaturen fortfarande är över nollgrader.

För att följa väglaget använder Trafikverket drygt 700 väderstationer runt om i Sverige. De registrerar bland annat temperatur på vägbanan, lufttemperatur, luftfuktighet, nederbörd och vind. Många av stationerna har också kameror som visar vägförhållandena.

Sedan vintersäsongen 2025/2026 använder myndigheten dessutom mätinformation från bilar som befinner sig ute i trafiken. Uppgifterna gör det möjligt att identifiera vägsträckor där halka har uppstått och används även vid uppföljning, analys och utveckling av vinterväghållningen.

Trafikverket rekommenderar förare att anpassa hastigheten efter förhållandena och undvika kraftiga inbromsningar. Myndigheten uppmanar också bilister som ännu inte har bytt till vinterdäck att göra det.

Transportstyrelsens regler tillåter dubbdäck mellan den 1 oktober och den 15 april. För personbilar gäller det ordinarie kravet på vinterdäck vid vinterväglag från den 1 december till den 31 mars. Dubbdäck får alltså redan användas under den aktuella perioden med förhöjd halkrisk i oktober.

När vinterdäckskravet gäller ska personbilarnas däck ha ett mönsterdjup på minst tre millimeter. Dubbfria vinterdäck måste dessutom vara märkta med symbolen alptopp/snöflinga. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, framhåller att otillräckligt mönsterdjup försämrar väggreppet och förlänger bromssträckan, särskilt på våta och vinterhala vägar. Organisationen rekommenderar att mönsterdjupet kontrolleras där däckets huvudmönster är som mest slitet.

För tunga lastbilar och bussar gäller utökade vinterdäckskrav sedan en regeländring som Transportstyrelsen meddelade den 10 november 2025. Dessa fordon ska ha vinterdäck under perioden 10 november–10 april, oavsett om vinterväglag råder. Bestämmelserna omfattar även tillkopplade släpvagnar.

Polismyndigheten anger att vinterväglag föreligger när det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägbanan eller vägrenen. Det är polisen som avgör om sådana förhållanden råder på den aktuella platsen.