Tolv frågor splittrar rödgröna inför regeringsförhandlingar

Om Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet tillsammans får ett parlamentariskt underlag efter valet återstår stora motsättningar om regeringsmakten och flera centrala sakfrågor. Vänsterpartiet har krävt ministerposter för att stödja en S-ledd regering, medan Centerpartiet har sagt att partiet inte kan stödja en regering där Vänsterpartiet ingår. Med nuvarande läge behöver Magdalena Andersson stöd från både Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet för att en S-ledd regering ska få majoritet i riksdagen.

Karensavdraget är en av skiljelinjerna. Socialdemokraterna vill avskaffa avdraget och samtidigt införa ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag. För 2026 har partiet avsatt 500 miljoner kronor till skyddet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill också slopa karensavdraget. Centerpartiet motsätter sig ett generellt avskaffande om arbetsgivarnas sjuklönekostnader ökar och bedömer att reformen kan kosta privata och offentliga arbetsgivare omkring 20–40 miljarder kronor per år. Partiet vill i stället att arbetsmarknadens parter förhandlar fram lösningar anpassade efter olika branscher.

Även energipolitiken skiljer partierna åt. Socialdemokraterna accepterar statligt stöd till ny kärnkraft under förutsättning att motsvarande stöd kan omfatta all storskalig fossilfri elproduktion. Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet säger nej till statliga subventioner för nya kärnkraftsbyggen. Regeringen uppgav den 2 september 2026 att sex ansökningar om statligt finansiellt stöd till nya kärnkraftsreaktorer hade kommit in sedan stödmodellen öppnade. Systemet omfattar investeringar på sammanlagt omkring 5 000 megawatt elektrisk effekt. Magdalena Andersson vill nå en blocköverskridande energiöverenskommelse med långsiktiga villkor för både kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Socialdemokraterna vill samtidigt bygga ut landbaserad vindkraft och höja effekten i befintlig kärn- och vattenkraft.

Drivmedelspolitiken är en annan konflikt. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill öka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel, vilket höjer drivmedelspriserna. Socialdemokraterna säger i nuläget nej till en sådan höjning, liksom Centerpartiet. Miljöpartiet anser dessutom att bränsleskatterna behöver höjas för att utsläppsmålet för transportsektorn ska kunna nås.

I skolpolitiken lovar Socialdemokraterna ett förbud mot vinster i skolan, vilket även Miljöpartiet stödjer. Vänsterpartiet vill gå längre och avprivatisera hela välfärden. Centerpartiet motsätter sig ett generellt vinstförbud men är öppet för begränsade vinstuttag för skolor som har konstaterade brister.

Skattepolitiken rymmer också tydliga motsättningar. Centerpartiet kräver lägre skatter för både privatpersoner och företag. Socialdemokraterna har sagt att personer med inkomster under 70 000 kronor i månaden inte ska få höjd inkomstskatt. Vänsterpartiet har anpassat sitt förslag till ungefär samma nivå, medan Miljöpartiet vill höja skatten för höginkomsttagare. Vänsterpartiet vill införa en miljardärsskatt och Miljöpartiet en skatt på mycket förmögna, förslag som Magdalena Andersson har avvisat. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har samtidigt föreslagit en bankskatt för att finansiera vallöften.

A-kassan är ytterligare en stridsfråga. Den inkomstbaserade arbetslöshetsförsäkring som infördes den 1 oktober 2025 bygger på tidigare inkomst i stället för arbetad tid och innehåller en successiv nedtrappning av ersättningen under arbetslöshetsperioden. Socialdemokraterna vill stoppa den snabbare avtrappningen. Vänsterpartiet vill att ersättningen ska ligga på 80 procent under hela perioden, höja både högsta dagpenningen och grundbeloppet samt knyta ersättningsnivåerna till den allmänna löneutvecklingen. Centerpartiet vill i stället spara åtta miljarder kronor genom en modell med högre ersättning i början och snabbare nedtrappning därefter.

Synen på skog, markägande och strandskydd skiljer framför allt Centerpartiet och Miljöpartiet. Miljöpartiet vill skydda värdefulla naturområden och behålla ett starkt strandskydd. Centerpartiet vill stärka markägares möjligheter att använda sin mark och göra det enklare att bygga i närheten av vatten.

Migrationspolitiken innehåller flera motsättningar. Socialdemokraterna går till val på en fortsatt stram linje, men har samtidigt öppnat för förändringar för att stoppa utvisningar som partiet bedömer som orimliga och för att mildra reglerna för anhöriginvandring. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet vill åter göra permanenta uppehållstillstånd till huvudregel för personer som får asyl, höja antalet kvotflyktingar från 900 till 5 000 per år och återinföra möjligheten att få stanna på grund av särskilt ömmande omständigheter. Miljöpartiet vill dessutom återinföra spårbyte, så att personer som fått avslag på asylansökan kan söka arbetstillstånd från Sverige om övriga krav är uppfyllda.

Arbetskraftsinvandringen är en separat konflikt. Migrationsverket anger att lönekravet för arbetstillstånd sedan den 1 juni 2026 motsvarar minst 90 procent av medianlönen och för närvarande är 34 470 kronor i månaden. Lönen måste dessutom följa kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Centerpartiet meddelade den 5 september 2026 att partiet vill avskaffa det nationella lönegolvet och i stället kräva kollektivavtalsenlig lön, samtidigt som företagen ska få avgöra vilken kompetens de behöver rekrytera internationellt. Socialdemokraterna vill återinföra arbetsmarknadsprövning och begränsa arbetskraftsinvandringen till yrken där det råder brist på arbetskraft.

Även kriminalpolitiken kan bli svår i framtida förhandlingar. Socialdemokraterna står bakom merparten av regeringens straffskärpningar och utökade polisiära verktyg och har markerat att partiet inte vill ha en mjukare kriminalpolitik. Vänsterpartiet och Miljöpartiet, och i viss mån Centerpartiet, är mer kritiska till ytterligare skärpningar. Partierna kräver inte att redan beslutade lagar omedelbart ska tas bort, men nya förslag eller förlängningar av tidsbegränsade regler kan skapa konflikter.

Arbetstiden delar också partierna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill förkorta den nuvarande 40-timmarsveckan utan sänkt lön, och Socialdemokraterna vill också se en arbetstidsförkortning. Vänsterpartiet vill att en statlig utredning tar fram ett förslag om generell kortare arbetstid och har meddelat att partiet vill lägga fram lagstiftning om arbetsmarknadens parter inte själva når en överenskommelse. Centerpartiet motsätter sig att en arbetstidsförkortning tvingas fram genom politiska beslut.