Tio inlandskommuner kräver åtgärder mot mobilbrister

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Tio inlandskommuner kräver åtgärder mot mobilbrister

Av Sofia NilssonPublicerad: 21 sep 05:583 min

Tio kommuner i norrländska inlandet kräver att regeringen agerar mot bristande mobiltäckning. Region 10, som samlar kommunerna, har vänt sig till regeringen och Post- och telestyrelsen efter återkommande problem med svag eller helt utebliven täckning i stora delar av inlandet.

Frågan har aktualiserats i byn Svedjan utanför Malå. Maria Larsson behövde göra nio försök innan hon kom fram till 112 när hennes son Uno drabbades av en svår allergisk reaktion. Maria Larsson välkomnar att kommunerna nu driver frågan vidare och uppger att området behöver stöd för att få en fungerande mobilkommunikation.

Post- och telestyrelsen uppger att samtal till 112 kan kopplas via en annan operatörs nät genom så kallad nödroaming om den egna operatören saknar täckning eller har ett avbrott. Om samtalet fortfarande inte går fram rekommenderar Post- och telestyrelsen att SIM-kortet tas ut före ett nytt försök att ringa 112.

Invånare i Svedjan och närliggande byar upplever att mobilnätet fungerar oregelbundet och i vissa fall saknas helt. Byborna har under flera år kontaktat mobiloperatörer och har även vänt sig till Malå kommun. Stig Renström, ordförande i Svedjan byaförening, anser att grundläggande samhällsfunktioner ska fungera i hela landet.

Cecilia Festin Stenlund, kommunalråd för Liberalerna i Malå, beskriver bristerna som särskilt kännbara i glest befolkade kommuner. Region 10:s styrelse framhöll också i ett remissvar den 10 september 2026 att mobilkommunikation är viktig för bland annat trygghet, offentlig service, krisberedskap och totalförsvar.

I remissvaret varnade Region 10 för att en statlig stödmodell som prioriterar de billigaste utbyggnadsprojekten kan missgynna glesbygdsområden, där kostnaderna är högre trots stora behov. Remissvaret gäller Post- och telestyrelsens förslag om en ny stödmodell för mobil infrastruktur.

Post- och telestyrelsen föreslog i februari 2026 att statligt stöd ska kunna användas för bättre mobiltäckning och kapacitet längs europavägar, riksvägar, andra högtrafikerade vägar och järnvägar med persontrafik där kommersiell utbyggnad saknas. Myndigheten bedömde att en fullständig utbyggnad i de föreslagna områdena kan kosta omkring sex miljarder kronor eller mer.

Regeringskansliet skickade förslaget på remiss under diarienummer Fi2026/00227. Sista svarsdag var den 12 september 2026 och Region 10 finns bland organisationerna som har lämnat yttrande. Regeringen ska därefter ta ställning till hur förslaget ska hanteras vidare.

Civilminister Erik Slottner från Kristdemokraterna beskriver den bristande mobiltäckningen som ett samhällsproblem. Erik Slottner framhåller att hela Sverige ska ha god täckning, men att landets stora yta och glesa befolkning gör att utbyggnaden kommer att ta tid.

Länsstyrelsen Västerbotten har samtidigt redovisat att skillnaderna i digital infrastruktur mellan tätort och landsbygd består i länet. Fiberandelen på landsbygden var 70,98 procent, och Länsstyrelsen Västerbotten bedömde att hushåll och företag i glesare delar av länet har sämre förutsättningar för stabila och högkapacitativa uppkopplingar än i tätorter och småorter.

SOS Alarm besvarade 3 535 889 samtal till 112 i Sverige under 2025. Omkring 68 procent av samtalen hade ett konstaterat hjälpbehov. I Västerbottens län registrerades 7,70 inkommande 112-anrop per 10 000 invånare och dygn samt 5,17 samtal med hjälpbehov per 10 000 invånare och dygn.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten använder tydliga källhänvisningar och ett sakligt språk. Den återger vad olika aktörer säger (enligt uppgifter, uppgav, beskriver, bedömde) utan journalistens egna åsikter eller slutsatser. Den förmedlar flera perspektiv (kommuner, Region 10, myndigheter, politiska företrädare) och följer hur informationen byggs upp från källor till konsekvenser utan egna värderingar. Även när starka ord används är de kopplade till källor och återges som sådana, inte som journalistens egna bedömningar. Informationen om åtgärder, remissvar och kostnadsbedömningar presenteras neutralt och utan spekulationer eller emotionell påverkan. Sammantaget bedöms språket som mycket neutralt och oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
25%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln främjar vänstersidan genom att betona jämlik tillgång till viktiga samhällstjänster och behovet av stark statlig satsning för att upprätthålla offentlig service och krisberedskap i glesbygden. Den kritiserar näringslivets fokus på billigaste utbyggnadsmodeller och föreslår offentliga stödmekanismer som lösning, vilket överensstämmer med vänster- och socialdemokratiskt tänkande om statens roll i infrastruktur och social trygghet.

Rubrik och framing:
Artikeln målar upp en verklighetsbild där bristen på mobilnät i inlandet utgör ett samhällsproblem som kräver statlig inblandning och ekonomiskt stöd; invånarna och kommunerna ses som drabbade och som förespråkare för åtgärder, medan operatörer och marknadsaktörer får rollen att svara på anspråken eller tvingas anpassa sig genom offentliga stödmekanismer. Frågan framställs som ett offentligt rättvise- och infrastrukturproblem där staten bör gå in och finansiera utbyggnad för att säkra grundläggande funktioner som 112-samtal och krisberedskap.

Språk och ton:
Faktabaserad och saklig ton med tydlig fokus på samhällsnyttan av offentliga satsningar.

Källbalans:
Relativt bred genom att ge röster från Region 10, myndigheter och kommunala företrädare samt politiska aktörer (Liberalerna, KD); saknar dock djupare inblick från privata mobiloperatörer och bredare civilsamhälle.

Utelämnanden och kontext:
Saknas perspektiv från mobiloperatörer som skulle kunna förklara kostnader och affärsmodeller; saknas bredare ekonomiska analyser, alternativa finansieringsmodeller och röster som motsätter offentliga åtgärder; ingen jämförelse med internationella exempel eller andra lands olika modeller.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.