Tidöpartierna minskar gapet inför riksdagsvalet

AI-genererad illustration

Nyheter

Tidöpartierna minskar gapet inför riksdagsvalet

Av Peter KarlssonPublicerad: 12 aug 20:134 min

Skillnaden mellan Tidöpartierna och de rödgröna har minskat till 3,7 procentenheter med en månad kvar till riksdagsvalet. I juni var avståndet 7,6 procentenheter och under våren hade det legat mellan sju och nio procentenheter. Valmyndigheten meddelar att valet hålls den 13 september 2026 och att förtidsröstningen börjar den 26 augusti.

Demoskops opinionschef Johan Martinsson bedömer att det minskade avståndet kan stärka engagemanget bland Tidöpartiernas väljare efter en period då fler betraktat valet som avgjort. Han uppger samtidigt att det inte går att slå fast någon enskild förklaring till förändringen. Enligt Martinsson har Socialdemokraterna historiskt kunnat tappa stöd sent i valrörelser, medan regeringspartier ibland återhämtat en del stöd mot slutet av mandatperioden.

Socialdemokraterna backar för tredje mätningen i följd och får 30,2 procent, jämfört med 33,2 procent i april. Alla rödgröna partier utom Centerpartiet minskar i den aktuella mätningen. Statistiska centralbyrån redovisade i maj 2026 samtidigt en statistiskt säkerställd nettovinst för Centerpartiet på omkring 0,8 procent av väljarkåren från Liberalerna jämfört med riksdagsvalet 2022. SCB konstaterade också statistiskt säkerställda nettoförluster för Liberalerna till bland annat Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna sedan valet 2022.

På Tidösidan ökar Sverigedemokraterna och Moderaterna något och får 20,2 respektive 16,8 procent. Kristdemokraterna går framåt för tredje månaden i rad och når 7,5 procent, partiets högsta resultat i mätningen på sex år. Indikator Opinion redovisade i juni ett stöd på 6,1 procent för Kristdemokraterna, vilket då var partiets högsta notering i institutets mätningar.

Johan Martinsson bedömer att Kristdemokraternas ökade fokus på välfärdsfrågor och partiets förflyttning i retoriken mot mitten kan ha påverkat stödet, samtidigt som Socialdemokraterna har tappat. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch uppger att hon under våren räknade med en vändning för Tidöpartierna och anser att den aktuella mätningen visar tecken på en sådan utveckling. Hon framhåller samtidigt att valrörelsen inte är avgjord och att partiet kommer att fortsätta arbeta för väljarnas stöd fram till valet.

Liberalerna får 2,4 procent och backar jämfört med junimätningen. Resultatet ligger under riksdagsspärren. Valmyndigheten anger att ett parti normalt måste få minst 4 procent av rösterna i hela landet för att delta i mandatfördelningen till riksdagen. Ett parti kan även få fasta mandat i en enskild valkrets om det når minst 12 procent där.

Även andra opinionsmätningar har visat svaga siffror för Liberalerna. Novus redovisade i juli partiets lägsta uppmätta stöd sedan institutets mätserie startade 2006. I samma mätning tappade Vänsterpartiet statistiskt säkerställda 1,1 procentenheter jämfört med månaden före, medan Novus identifierade Centerpartiet som den främsta mottagaren av tidigare L-väljare. Ipsos redovisade i juni omkring 1 procent för Liberalerna efter avrundning, vilket beskrevs som ett nytt bottenresultat för partiet i den mätserien. Indikator Opinion gav Liberalerna 1,7 procent i juni.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson uppger att den aktuella mätningen visar att partiet är nödvändigt för att Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna ska kunna fortsätta sitt samarbete efter valet. Hon anser att ett maktskifte annars blir följden och uppmanar både Tidöpartierna och deras väljare att betrakta Liberalerna som avgörande för regeringsunderlaget.

Johan Martinsson pekar på Kristdemokraternas utveckling inför valet 2018, då partiet låg på 2,5 procent två månader före valdagen men senare fick omkring 6 procent. Han bedömer att väljare som sympatiserar med Tidöpartierna i slutskedet behöver ta ställning till om de ska stödja Liberalerna trots risken att partiet hamnar under spärren eller välja ett annat borgerligt parti.

Verian redovisade i juni 2026 att 15,4 procent av väljarna inte angav något parti. Bland dessa osäkra väljare fanns ett visst övertag för personer som hade röstat på något av Tidöpartierna i riksdagsvalet 2022. Sveriges Radio redovisade samtidigt i juni ett sammanlagt stöd på knappt 54 procent för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet samt knappt 45 procent för Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Den aktuella Demoskopundersökningen omfattar 2 016 webbaserade intervjuer med personer från 18 år och genomfördes mellan den 29 juli och 10 augusti 2026 inom Iniziopanelen. Deltagarna fick svara på vilket parti de skulle rösta på om det var riksdagsval i dag. Osäkra deltagare fick upp till två kompletterande frågor och en öppen fråga om hur de resonerade kring sitt partival.

Iniziopanelen består av omkring 70 000 frivilliga deltagare. Urval görs inför varje undersökning och resultaten vägs utifrån bland annat ålder, kön, region och tidigare partival. Demoskop redovisar inte traditionella felmarginaler för den månadsvisa väljarbarometern eftersom undersökningen inte bygger på ett renodlat slumpmässigt befolkningsurval. Institutet jämför i stället förändringarna med tidigare mätningar och med variationer som statistiskt brukar förekomma i opinionsundersökningar.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett övervägande sakligt och neutralt språk, utan att journalisten själv använder laddade ord, förstärker eller förminskar händelser eller uttrycker egna slutsatser. All värdering och analys som presenteras tillskrivs källor, främst opinionschefen Johan Martinsson eller partiledare, med tydliga hänvisningar. Det saknas spekulationer eller emotionellt språk från journalisten. Neutralt återgivna hårda uttryck (t.ex. 'bottenresultat') tillskrivs källor och påverkar därför inte poängen. Enda avdraget är en mindre poängsänkning för överflödig viss värderande ordning i vissa beskrivningar, samt en viss ambition i sammanhang att skapa kontinuitet mellan källornas uttalanden, vilket dock inte når upp till att bedömas som egen värdering eller vinkling. Sammantaget en mycket hög grad av oberoende och neutralitet.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
20%
35%
45%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar huvudsakligen högerns politiska riktning eftersom den lyfter fram de borgerliga Tidöpartiernas minskande avstånd till rödgröna, beskriver högerpartiernas positiva utveckling, och ger borgerliga företrädare mest talutrymme för att kommentera och tolka opinionsläget. Rödgröna partier framställs i huvudsak som förlorare utan egen röst och kritik, vilket bidrar till en högerlutning i perspektivet. Samtidigt ges utrymme åt pragmatiska och teknokratiska expertanalys som balanserar något men inte i tillräcklig grad för att dominera artikeln från en mitten- eller vänstersyn.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av ett val där Tidöpartierna (Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna) närmar sig de rödgröna i opinionsmätningarna och där interna förändringar bland borgerliga partier tas upp som viktiga. Regeringssidan (Tidöpartierna) framställs som på uppgång medan Socialdemokraterna och andra rödgröna partier beskrivs som tappande i stöd.

Språk och ton:
Språket är informativt och faktabaserat med fokus på statistiska förändringar och analyser från experter. Kristdemokraternas framgång lyfts fram i positiva termer kopplat till deras nya profil, och Liberalerna ges en roll som avgörande för fortsatt borgerligt samarbete.

Källbalans:
Mest utrymme ges till experter från Demoskop och SCB samt uttalanden från Kristdemokraternas och Liberalernas partiledare. Socialdemokraternas perspektiv finns med i form av backande siffror men ges mindre utrymme för att förklara eller kommentera. Rödgröna partiernas perspektiv är i huvudsak statistiska, medan borgerliga partier får fler tolkande kommentarer och framgångsskildringar.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar en djupare analys av varför Socialdemokraterna och rödgröna partier tappar stöd eller hur deras politiska arbete kan påverka valresultatet. Det finns heller ingen belysning av vänsterpartiets och miljöpartiets strategier eller framtidsutsikter utifrån deras ideologiska ståndpunkter, vilket kan ge ett snedvridet partiellt fokus på högerns framgångar.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.