Tidöpartierna granskar statens utgifter med ny kommission

AI-genererad illustration

Nyheter

Tidöpartierna granskar statens utgifter med ny kommission

Av Per ErikssonPublicerad: 14 aug 12:013 min

Tidöpartierna tillsätter en särskild utredning med uppdrag att granska effektiviteten i statlig verksamhet och hur statens pengar används. Initiativet presenterades av regeringen och Sverigedemokraterna som en slöserikommission vid en pressträff i Rosenbad den 14 augusti 2026. Finansminister Elisabeth Svantesson (M), civilminister Erik Slottner (KD), arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) och Sverigedemokraternas Tobias Andersson deltog vid presentationen.

Regeringen och Sverigedemokraterna anger effektivitet, medborgarnytta och förenkling som centrala delar i arbetet. Elisabeth Svantesson uppgav att staten inte ska ta ut mer skatt än vad som behövs och att skatteintäkterna ska användas så effektivt som möjligt. Hon sade också att statens utgifter systematiskt ska granskas för att bedöma vilka verksamheter staten bör göra mer eller mindre av.

Som bakgrund pekar regeringen på att satsningar på välfärd och säkerhet sedan valsegern 2022 har minskat utrymmet för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Elisabeth Svantesson uppgav att framtida reformer inte ska finansieras genom höjda skatter på arbete eller sparande, eftersom hon anser att sådana skattehöjningar skulle försämra Sveriges konkurrenskraft.

Moderaterna uppgav inför beslutet att partiet vill nå årliga besparingar på minst 40 miljarder kronor genom effektiviseringar, en slöserikommission och effektivare offentlig upphandling. Sveriges Radio uppgav den 7 augusti att Moderaternas bredare finansieringsplan omfattar effektiviseringar och omprioriteringar på drygt 70 miljarder kronor. I den planen ingår bland annat åtgärder mot bidragsfusk och minskade biståndsanslag.

Sverigedemokraterna uppger samtidigt i sina vallöften för 2026 att partiet vill inrätta en särskild effektiviseringsminister. Uppdraget skulle enligt Sverigedemokraterna omfatta minskat slöseri och mindre byråkrati, renodling av myndigheters uppdrag, granskning av kommuner och regioner samt åtgärder mot felriktade bidrag.

Civilminister Erik Slottner uppgav att han ser möjligheter att framöver lägga ned eller slå samman ytterligare statliga myndigheter. Regeringens arbete med att minska antalet myndigheter har redan omfattat Statskontoret. Statskontoret uppgav i sin årsredovisning för 2025 att regeringen den 6 februari 2025 gav myndigheten i uppdrag att förbereda en överföring av verksamheten till Ekonomistyrningsverket, med planen att Statskontoret skulle upphöra som egen myndighet den 31 december 2025. Ekonomistyrningsverket och Statskontoret uppgav i ett gemensamt underlag att sammanslagningen ingick i regeringens bredare arbete med att minska antalet statliga myndigheter.

Statskontoret anger i sin vägledning om statsförvaltningens effektivitet att det redan finns krav i budgetlagen och myndighetsförordningen på hög effektivitet och god hushållning i statlig verksamhet. Myndigheterna ska enligt Statskontoret också ta hänsyn både till den egna verksamhetens effektivitet och till statens samlade effektivitet.

Generaldirektör Åke Nordlander vid Exportkreditnämnden har utsetts till särskild utredare. Exportkreditnämnden uppgav när han utsågs till generaldirektör att han tidigare varit budgetchef på Finansdepartementet och suttit i myndighetens styrelse sedan 2015. Han tillträdde posten som generaldirektör den 1 september 2025 med ett förordnande som löper till 2031. Utredningen ska lämna en delredovisning senast den 12 mars 2027 och slutredovisas senast den 21 januari 2028.

Begreppet slöserikommission har använts tidigare i svensk skattepolitisk debatt. Skattebetalarnas förening uppgav att organisationen föreslog en svensk slöserikommission redan 2014 och att Moderaternas förslag från 2026 därmed bygger vidare på en idé som funnits i debatten i mer än ett decennium.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk. Den återger information utan att använda laddade ord, överdrifter, egna slutsatser eller spekulationer. Alla hårda eller värderande uttryck är tydligt tillskrivna källor, såsom politiker eller organisationer, vilket inte sänker poängen. Formuleringar som "ska ha", "uppger", "sade" och liknande används konsekvent för att redovisa källors synpunkter. Det finns inga journalistiska värderingar, förstärkningar eller emotionellt språk i texten. Texten presenterar fakta och citat utan att försöka påverka läsarens känslor eller föra fram aktörer i en mer eller mindre positiv dager än vad fakta kräver. Några källhänvisningar är tydliga genom hela stycken, vilket följer givna regler och bedöms korrekt i poängsättningen. Därför bedöms artikeln som mycket neutral och oberoende skriven med en poäng nära maximal.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
10%
15%
75%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst högerns politik genom att fokusera på behovet av skattehålla, effektivisering, mindre byråkrati och kritik mot offentligt slöseri, med tydlig frånvaro av vänsterperspektiv om behovet av starkare sociala skyddsnät eller ökad statlig finansiering. Källurvalet och artikelframningen understryker marknadsvänliga och statskritiska ståndpunkter som är centrala för högerpolitiken.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är av en regering som vill minska statens utgifter genom effektivisering och skattehållning. Staten framställs som potentiellt ineffektiv och i behov av granskning. Regeringen och Tidöpartierna framstår som initiativtagare och lösning till problemet med slöseri, medan statlig expansion och ofinansierade reformer framställs som en utmaning.

Språk och ton:
Ordval betonar effektivitet, skattehålla, minskat slöseri och kontroll, vilket stärker bilden av statlig nedskärning och ansvarstagande. Ord som "slöseri", "effektivisering" och "minskat byråkrati" förstärker en mer kritisk syn på stor statlig verksamhet och högre beskattning.

Källbalans:
Artikeln fokuserar på uttalanden från moderate-, kristdemokratiska och Sverigedemokratiska ministrar samt tjänstemän kopplade till statlig effektivisering. Vänsterorienterade röster eller fackliga perspektiv saknas helt. Saknas även motröster som försvarar statlig expansiv välfärd eller kritik mot nedskärningar.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som kritik av nedskärningar inom offentliga sektorn, påverkan på sociala skyddsnät eller analys av vilka konsekvenser effektiviseringarna kan få för utsatta grupper saknas. Alternativa lösningar med ökad statlig finansiering eller investeringar i välfärd nämns inte, vilket skulle kunna förändra den politiska tolkningen.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.