Tidöpartierna går mot tuff strid om höstbudgeten

Även om Tidöpartierna får majoritet efter riksdagsvalet väntar omfattande förhandlingar om nästa budget. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har presenterat flera kostsamma vallöften och är inte överens om hur alla reformer ska finansieras. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) uppger samtidigt att Moderaterna redan har ett budgetförslag som partierna snabbt kan börja förhandla om vid en valseger.

Finansdepartementet preciserade den 27 augusti att det finns utrymme för 50 miljarder kronor i ofinansierade reformer under mandatperioden 2027–2030. Nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina ingår inte i den beräkningen. Konjunkturinstitutet gjorde i sin konjunkturuppdatering den 11 augusti en bredare beräkning och uppskattade det samlade budgetutrymmet under samma period till omkring 95 miljarder kronor.

Moderaterna vill finansiera nya reformer genom bland annat minskade utgifter för bistånd, bidrag och byråkrati. Kristdemokraterna motsätter sig besparingar på biståndet, medan Sverigedemokraterna säger nej till Moderaternas förslag om besparingar på a-kassan. Moderaternas valmanifest anger samtidigt att reformerna ska genomföras i den takt ekonomiskt utrymme finns och under förutsättning att finansieringen kan säkras.

Partiernas prioriteringar skiljer sig också åt. Sverigedemokraterna vill bland annat göra tandvården ekonomiskt tillgänglig för fler och införa en a-kassa som omfattar alla som arbetar. Kristdemokraterna har pekat ut sjukvården som nästa mandatperiods viktigaste reformområde och vill bland annat införa statligt ansvar för vården, skärpa vårdgarantin, stärka kvinnosjukvården och förändra den psykiatriska vården. Liberalerna beskriver skolan som sin viktigaste valfråga och föreslår bland annat högst 20 elever i lågstadieklasser, fler läroböcker, mobilfria skolor och ett statligt huvudansvar för skolan.

Elisabeth Svantesson vill inte redovisa innehållet i det budgetförslag som Moderaterna avser att ta med till förhandlingarna. Hon framhåller samtidigt att Tidöpartierna känner varandra efter den gångna mandatperioden och enligt henne delar en fortsatt politisk riktning. Moderaterna varnar i stället för svårare förhandlingar mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet om de får riksdagsmajoritet, eftersom partierna inte har förhandlat fram något gemensamt budgetunderlag.

Socialdemokraterna har bland annat föreslagit en ny finansieringsprincip för välfärden. Magdalena Andersson och Mikael Damberg presenterade den 14 augusti ett förslag om att de generella statsbidragen ska räknas upp i takt med inflationen, vilket partiet beskriver som en förändring av statens ansvar för välfärdens grundfinansiering.

Regeringsbildningen efter valet kan samtidigt påverka tidsplanen för budgeten. Regeringskansliet anger att budgetpropositionen under ett valår ska lämnas senast tre veckor efter en statsministeromröstning eller ett regeringsskifte. Den 12 november är den sista möjliga dagen under 2026. Om någon ny regering inte hunnit tillträda kan en övergångsregering lämna en budgetproposition utan egna nya politiska initiativ.

Moderaterna utesluter inte att Tidöpartierna i ett sådant läge försöker förändra övergångsregeringens budget genom motioner i riksdagen. Elisabeth Svantesson hänvisar till tidigare situationer efter val. Den 3 december 2014 antog riksdagen Alliansens alternativa budgetramar för 2015 sedan Sverigedemokraternas eget förslag fallit och partiet därefter röstat på Alliansens alternativ. Efter valet 2018 lämnade övergångsregeringen sin budgetproposition den 15 november, men den 12 december antog riksdagen i stället Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2019.

För att Tidöpartierna ska kunna få igenom ett alternativt budgetförslag efter årets val krävs dock att de rödgröna partierna inte samlar tillräckligt stöd för att stoppa det. Riksdagens budgetprocess innebär först ett beslut om de övergripande ekonomiska ramarna och därefter separata beslut om anslagen inom samtliga 27 utgiftsområden.