Tidö vill styra kriminellas kulturintäkter till brottsoffer

Tidöpartierna vill utreda möjligheten att låta inkomster som personer med kriminell bakgrund får genom att kommersiellt skildra sin egen brottslighet gå till brottsoffer. Justitieminister Gunnar Strömmer (M), justitieutskottets ordförande Henrik Vinge (SD), socialutskottets ordförande Christian Carlsson (KD) och Liberalernas rättspolitiska talesperson Martin Melin anser att dagens åtgärder inte är tillräckliga.

Regeringen beslutade den 20 augusti 2026 genom tilläggsdirektiv 2026:94 att utvidga utredningen Ju 2026:11 om särlagstiftning för gängkriminella. Utredaren ska bland annat analysera hur ekonomiska intäkter från musik, böcker, dokumentärer och andra kommersiella sammanhang som bygger på den egna brottsligheten skulle kunna komma brottsoffer till del. Uppdraget får enligt regeringen bara inriktas på den ekonomiska vinsten och ska inte kunna användas för att begränsa opinionsbildning, journalistik eller konstnärliga uttryck. Några förslag om grundlagsändringar ingår inte i uppdraget.

Utredningen omfattar även åtgärder mot aktörer med kopplingar till gängkriminalitet, bland annat möjligheter till rödflaggning i bidragssystem och i samband med positioner i företag. Slutdatumet för utredningen flyttades genom tilläggsdirektivet från den 7 september 2027 till den 7 mars 2028. Tidöpartierna vill därutöver skärpa straffen för grova ekonomiska brott och förstärka sanktionerna mot bolag som används som verktyg för brottslighet.

Brottsförebyggande rådet konstaterade i rapporten Företag som brottsverktyg att omkring 11 000 nätverkskriminella eller personer med koppling till nätverkskriminalitet hade engagemang i drygt 23 000 företag under perioden 2020–2023. Företagen hade tillsammans omkring 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till staten.

Finanspolisen uppgav i februari 2026 att företag används både långsiktigt för penningtvätt, exempelvis genom falska fakturor och komplexa transaktioner, och som kortlivade bolag som registreras genom målvakter innan de avvecklas och ersätts. Skatteverket uppgav samma månad att myndigheten genomför tidiga kontroller för att hindra att identiteter och företag används som brottsverktyg. Kriminellt kontrollerade företag kan enligt Skatteverket bland annat användas för felaktiga bidragsutbetalningar, krediter och angrepp mot momssystemet.

Bolagsverket uppgav i juni 2026 att en uppdaterad nationell riskbedömning visar att företag har en central funktion i den kriminella ekonomin och kan användas för att dölja brottsvinster. Myndigheten har samtidigt fått ett tydligare brottsförebyggande uppdrag och utvecklat kontrollerna av företagsregistren.

Brottsoffermyndigheten uppger att brottsoffer redan i dag under vissa förutsättningar kan få statlig brottsskadeersättning när en dömd gärningsperson inte kan betala skadestånd och en försäkring inte täcker hela skadan. Det systemet är separat från den ordning för kommersiella inkomster som den utvidgade utredningen nu ska överväga.