Talga saknar miljardfinansiering – söker stöd utanför EU

Talga AB har ännu inte säkrat tillräcklig finansiering för sin planerade batterimaterialfabriken i Luleå. Företaget söker därför kapital även utanför Europa, trots att projektet pekats ut som strategiskt viktigt för Europas självförsörjning av kritiska mineraler.

Området på Hertsöfältet där fabriken ska byggas står ännu tomt. Hittills har pengarna inte kommit in i den utsträckning som Talga AB hade hoppats på.

Utpekandet av projektet i EU:s lag om kritiska mineraler har heller inte varit till nytta i det avseendet.

– Det har inte öppnat några dörrar för finansiering för oss, säger Talgas vd Martin Phillips.

Nu vädjar företaget om hjälp med finansieringen från svenska staten eller EU. Men enligt Martin Phillips saknas verktygen för att det ska kunna bli verklighet.

I andra länder som Japan, USA och Kanada kan staten gå in och säkra tillgången på exempelvis kritiska material i utbyte mot finansiering av investeringen.

Nu har Talga tecknat ett avtal med japanska kunder om 5 000 ton batterimaterial, vilket skulle utgöra en fjärdedel av fabrikens kapacitet när den är fullt utbyggd. Med avtalet om köp av produkterna skulle också följa avtal om en delfinansiering.

– Japan har en lång historia av att investera utomlands för att säkra tillgång. De har verktygen för att göra det, säger Martin Phillips.

Talga har under 2026 också ingått flera överenskommelser med japanska företag. Den 27 juli 2026 tecknade handelsföretaget Hanwa Co., Ltd. en icke-bindande avsiktsförklaring om ett möjligt långsiktigt leveransavtal och en strategisk investering i Vittangi Anode Project. Avsiktsförklaringen är inte bindande. Parterna hade som målsättning att färdigställa definitiva avtal under fjärde kvartalet 2026.

Den 28 oktober tecknade japanska Dainen Materials ett bindande term sheet med Talga om reserverad produktionskapacitet på upp till 2 000 ton anodmaterial per år. Överenskommelsen gäller i fem år och leveranserna beräknas kunna inledas i slutet av 2027. Parterna ska arbeta för att färdigställa ett slutligt leveransavtal senast i mars 2027. Dainen Materials uppger att bolagen har haft ett tekniskt samarbete i mer än fem år.

I den aktuella satsningen finns även ett avtal med japanska kunder om 5 000 ton batterimaterial. Den volymen motsvarar en fjärdedel av fabrikens planerade kapacitet när den är fullt utbyggd. Enligt Martin Phillips ska överenskommelsen om produktköp även omfatta delfinansiering av investeringen.

Parallellt med fabriksplanerna har Talga arbetat med förutsättningarna för grafitutvinning i Norrbotten. Regeringen beslutade den 22 januari 2026 att anta detaljplanen för bolagets planerade grafitgruva vid Nunasvaara södra i Kiruna kommun. Planen hade tagits fram av Länsstyrelsen i Norrbottens län på regeringens uppdrag. Beslutet kunde inte överklagas och detaljplanen vann därmed laga kraft samma dag.

Länsstyrelsen Västerbotten redovisar att Talgas grafitprojekt vid Nunasvaara erkändes som strategiskt råmaterialprojekt av Europeiska kommissionen den 25 mars 2025. Myndigheten uppger också att miljötillståndet vann laga kraft under 2024 och att detaljplanen antogs i januari 2026. Markanvisningen för bearbetningskoncessionen är däremot överklagad till Mark- och miljööverdomstolen.

Fabriksområdet på Hertsöfältet i Luleå står fortfarande utan någon påbörjad fabriksbyggnad. Luleå kommun bygger ut infrastrukturen i området stegvis. Arbetena omfattar bland annat vägar, vatten, avlopp och elförsörjning. Hela infrastrukturen beräknas enligt kommunen vara färdigställd först 2029.

I december 2025 uppgav Talga att företaget behövde få fram omkring sex miljarder kronor för projektet. Då var planen att inleda byggandet av en första produktionsmodul på Hertsöfältet under 2026. Gruvbrytningen vid Nunasvaara beräknades vid samma tidpunkt kunna starta 2029.