Sydkorea kräver gränssamtal efter nordkoreansk minexplosion

Sydkorea vill inleda militära samtal med Nordkorea om gränsdragningen mellan länderna efter en minexplosion som skadade tre sydkoreanska soldater den 21 september. Sydkoreas försvarsdepartement föreslår att parterna gemensamt fastställer den militära demarkationslinjens exakta sträckning och diskuterar möjligheten att återupprätta kommunikationsförbindelserna mellan ländernas försvarsmakter.

Sydkoreas försvarsdepartement meddelade den 6 oktober 2026 att ett tidigare erbjudande om militära förhandlingar från november 2025 fortfarande gäller. Nordkorea hade då inte besvarat inbjudan. Förslaget aktualiserades efter explosionen i den demilitariserade zonen i september, som ytterligare försämrade relationerna mellan länderna.

En undersökning genomförd av Sydkoreas försvarsstab tillsammans med FN-kommandot visade att nordkoreanska styrkor hade placerat antipersonella landminor av plast söder om den militära demarkationslinjen. Resultatet presenterades den 5 oktober.

Sydkoreas försvarsstab identifierade minst fyra nordkoreanska minor vid eller i närheten av explosionsplatsen. Två detonerade den 21 september, medan ytterligare en upptäcktes när de sydkoreanska soldaterna drog sig tillbaka. En fjärde mina hittades vid den efterföljande gemensamma undersökningen med FN-kommandot.

FN-kommandot fastställde att förekomsten av en aktiv nordkoreansk landmina på den sydkoreanska sidan utgjorde ett brott mot vapenstilleståndsavtalet. Organisationen meddelade att överträdelsen skulle behandlas genom de förfaranden som anges i avtalet.

Nordkoreas ledare Kim Jong-uns syster Kim Yo-jong avvisade den 30 september Sydkoreas slutsatser om explosionen. Hon anklagade de sydkoreanska myndigheterna för att ha fabricerat undersökningsresultaten.

Gränsens exakta sträckning har samtidigt blivit föremål för diskussion inom den sydkoreanska regeringen. Återföreningsminister Chung Dong-young föreslog den 2 oktober att Nordkorea och Sydkorea gemensamt skulle genomföra en ny uppmätning av den militära demarkationslinjen.

Chung Dong-young hänvisade till att många av de ursprungliga gränsmarkeringarna har försvunnit eller försämrats. Efter vapenstilleståndet 1953 placerades 1 292 markeringar längs den 248 kilometer långa gränslinjen. Av dessa finns endast omkring 180 kvar, enligt återföreningsministern.

Sydkoreas försvarsdepartement har dessutom konstaterat skillnader mellan sina egna kartuppgifter och FN-kommandots dokumentation. Uppgifterna om gränsens sträckning skiljer sig åt vid omkring 60 procent av de aktuella gränskoordinaterna.

Woo Kyung-seok, chef för policyplanering vid Sydkoreas försvarsdepartement, meddelade den 6 oktober att en särskild arbetsgrupp inom försvarsmakten sedan början av 2026 samarbetar med FN-kommandot för att jämföra och kontrollera gränsuppgifterna.

Sydkoreas försvarsminister Kang Shin-chul uppmanade samma dag Nordkorea att delta i arbetet med att kontrollera demarkationslinjen, antingen genom gemensamma undersökningar på plats eller genom direkta förhandlingar. Han meddelade även att ytterligare minröjning kan genomföras efter bedömningar av Sydkoreas försvarsstab och FN-kommandot.

Den sydkoreanska militären bedömer att Nordkorea har placerat ut närmare en miljon landminor längs gränsområdet sedan 2024.

Minexplosionen har även behandlats diplomatiskt. Sydkoreas utrikesminister Cho Hyun meddelade den 6 oktober att utrikesdepartementet och landets nationella säkerhetsråd skulle utarbeta åtgärder med anledning av händelsen.

Den 8 oktober redogjorde Sydkoreas FN-ambassadör Cha Ji-hoon inför ett utskott inom FN:s generalförsamling för resultaten från undersökningen. Han framhöll att den gemensamma utredningen med FN-kommandot, där även kriminaltekniska analyser ingick, hade fastställt att nordkoreanska styrkor placerat ut den landminen som orsakade explosionen.

Sydkoreas arméchef Kim Kyu-ha meddelade den 16 oktober att han diskuterat möjligheten att använda robotar och drönare vid riskfyllda militära operationer i den demilitariserade zonen. Samtalen fördes med den amerikanske befälhavaren Xavier Brunson. Båda betonade att tekniken måste genomgå noggranna tester innan den kan tas i bruk vid gränsen.

Spänningarna fortsatte senare under oktober. Den 19 oktober meddelade Kim Yo-jong att Nordkorea överväger att återuppta högtalarsändningar riktade mot Sydkorea och placera ytterligare taktiska vapen i gränsområdet. Hon kopplade beskedet till att sydkoreanska soldater hade avlossat varningsskott mot nordkoreansk militär.

Dagen därpå uppmanade Sydkoreas återföreningsdepartement Nordkorea att avstå från ytterligare gränsöverträdelser och besvara förslagen om samtal kring demarkationslinjen. Departementet framhöll också behovet av fungerande kommunikationskanaler mellan länderna för att kunna hantera gränsfrågor på fredlig väg.

Den 22 oktober meddelade Sydkoreas utrikesdepartements talesperson Park Doo-soon att FN-ambassadören Cha Ji-hoon skulle överlämna en skrivelse till FN:s säkerhetsråds ordförande Aglaia Balta. I skrivelsen kräver Sydkorea att Nordkorea ber om ursäkt och tar ansvar för minexplosionen.