Sveriges fria skolmat fyller 80 år

Den svenska skolmaten uppmärksammar 80 år sedan riksdagens beslut om en utbyggnad av de kostnadsfria skolmåltiderna 1946. Under torsdagen den 15 oktober 2026 uppmärksammades jubileet i Västsverige, där skolmaten genom åren har förändrats från bland annat kålsoppa till rätter som tex-mex fisknuggets.

Arbetet med fria skolmåltider hade påbörjats redan före 1946. Sveriges Kommuner och Regioner beskriver i sin historiska genomgång hur riksdagen 1943 beslutade om statsbidrag till fria skolmåltider. Det första beslutet omfattade dock endast städerna. Tre år senare fattades ett nytt beslut som utvidgade reformen.

Bakgrunden till 1946 års beslut var 1941 års befolkningsutredning och dess betänkande SOU 1945:47. I regeringens proposition 1997/98:6 redovisas hur utredningen föreslog en utbyggnad av skolmåltiderna. Måltiderna skulle erbjudas samtliga elever som önskade delta och i princip vara avgiftsfria.

Den kostnadsfria skolmaten blev senare en uttrycklig lagstadgad rättighet. Genom ändringen 1997:1212 i skollagen (1985:1100) infördes bestämmelsen att grundskolans elever skulle erbjudas måltider utan kostnad. Lagändringen började gälla den 1 januari 1998.

Reglerna omfattar däremot inte samtliga skolformer. Skolverket klargör att gymnasieskolan, till skillnad från de obligatoriska skolformerna, inte omfattas av något generellt krav på att tillhandahålla skolmåltider. Där måltider erbjuds är det elevens hemkommun som avgör om de ska vara avgiftsfria.

Även kraven på skolmatens innehåll har förändrats. Den 3 november 2011 gav regeringen Livsmedelsverket i uppdrag att tillsammans med Skolverket genomföra informations- och utbildningsinsatser om näringsriktiga skolmåltider. Uppdraget utgick från den nya skollagens bestämmelse om att skolmaten också skulle vara näringsriktig. Slutredovisningen skulle lämnas senast den 12 mars 2014.

Kommunernas utgifter för skolmåltider varierar samtidigt kraftigt. I en studie som Skolverket publicerade den 1 juni 2023 uppgick kommunernas genomsnittliga kostnad för skolmåltider till 6 800 kronor per grundskoleelev och år. Bland kommunerna varierade beloppen mellan 4 100 och 16 400 kronor per elev. Undersökningen baserades på officiell statistik samt intervjuer med måltidsansvariga hos tolv kommunala huvudmän.

Arbetet med nationella rekommendationer har fortsatt. Under 2025 presenterade Livsmedelsverket ett remissförslag med uppdaterade riktlinjer för skolmåltider. Sista dagen för att lämna synpunkter på förslaget var den 19 juni samma år.

Inför läsåret 2024/25 meddelade SkolmatSverige dessutom att organisationens tre matgästenkäter samt enkäterna om service, pedagogik, organisation och styrning skulle inaktiveras för översyn. En av anledningarna var arbetet med att anpassa utvärderingsverktygen till Livsmedelsverkets reviderade riktlinjer.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?