AI-genererad illustration
Sveriges älgstam växer för tredje året i följd
Den svenska älgstammen fortsätter att öka efter flera år med låga populationsnivåer. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, beräknar att antalet älgar har vuxit med i genomsnitt 18,5 procent under de senaste tre åren. Uppgifterna redovisas i universitetets årliga sammanställning för Naturvårdsverket.
Inför jaktstarten hösten 2025 uppskattades antalet älgar i Sverige till omkring 320 000. Naturvårdsverkets statistik visar att 62 320 djur fälldes under jaktåret 2025/26, vilket motsvarar 19,5 procent av den beräknade stammen vid jaktstarten. Efter jakten, och med hänsyn till dödlighet orsakad av bland annat trafikolyckor och rovdjur, uppskattades stammen till cirka 255 000 älgar.
Forskarna Fredrik Widemo och Kjell Leonardsson vid institutionen för vilt, fisk och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet står bakom rapporten Älgstammens utveckling – Älgförvaltningen i siffror jaktåret 2025/26.
Enligt Björn Sundgren på Jägareförbundet är den huvudsakliga förklaringen till uppgången att färre älgar har fällts än vad som tillkommit genom föryngringen. – Man skjuter mindre än tillväxten och då ökar stammen, säger han. Fredrik Widemo vid SLU uppger att minskningen av jakten under senare år har varit medveten. Avskjutningen har därefter börjat öka igen, men ligger fortfarande under det antal djur som tillkommer genom föryngringen.
Men någon exakt räkning av alla älgar i skogen går inte att göra. I stället bygger uppskattningen på flera olika underlag som vägs samman.
En viktig del är älgobservationerna, så kallad älgobs. Under de första sju jaktdagarna rapporterar jägare hur många älgar de ser. Uppgifterna kombineras sedan med bland annat avskjutningsstatistik – alltså hur många älgar som fälls under jakten.
SLU använder också spillningsinventeringar, där antalet spillningshögar ger en bild av hur stor stammen är. Även kalvvikter vid slakt kan ge information om älgarnas tillgång till foder och hur populationen mår.
I beräkningarna vägs dessutom uppgifter om trafikdödade älgar och förekomsten av vargrevir in.
Publicerad 22 oktober 2026 kl 05:30
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln uppvisar ett mycket neutralt och sakligt språkdrag. Alla påståenden som rör populationens storlek, utveckling och orsaker till förändringar är tydligt kopplade till olika källor (SLU, Naturvårdsverket, Jägareförbundet) eller till forskarnas egna publikationer. Språket förtydligar vad som är observationer, beräkningar samt osäkerheter, utan egna värderingar, spekulationer eller känslomässiga formuleringar från journalisten. Metoderna för uppskattningar redovisas och deras osäkerhet nämns explicit. Citat och källhänvisningar används konsekvent för att ge utsagor från källor, inte som journalistens egna bedömningar. Sammanfattningen av innehållet sker utan förstärkning eller förminskning av händelserna.
Förklaring:
Artikeln betonar en teknokratisk förvaltning av viltstammen där myndigheter och forskare är centrala källor och där jakt används som ett verktyg för att reglera populationen. Åsikter från Jägareförbundet syns, men det finns inget starkt vänsterperspektiv som kräver ökade offentliga skydd eller omfördelning, och inga högerinriktade krav på marknadslösningar dominerar. Denna kombination tyder på ett mittenorienterat narrativ som prioriterar saklig data och institutionell förvaltning framför radikala politiska förändringar.
Rubrik och framing:
Framing: En tillväxtberättelse där verklighetsbilden fokuserar på ökningen av älgstammen och jaktens roll som kontrollinstrument; problem/ansvarig framstår som jaktuttaget som varit för lågt i tidigare år, medan lösningen presenteras som fortsatt förvaltning genom data, observationer och relevanta myndigheter.
Språk och ton:
Neutral med betoning på teknisk förvaltning och jakt som verktyg.
Källbalans:
Källor dominerar av SLU och Naturvårdsverket för data och uppgifter; åsikter från Jägareförbundet förekommer och länkas till forskningsresultatet via en av artikelförfattarna; får måttligt utrymme till olika aktörer utan tydlig kritisk röst.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: konsekvenser av rovdjursförvaltning på landsbygd och jord- och skogsbruk, regionala skillnader i population och jaktpolicy, samt kritik av jaktkvoter eller djurskyddsperspektiv från andra röster.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Händelser i Västerbotten den 24 oktober
Ett urval av lördagens händelser i Västerbottens län sammanställdes den 24 oktober 2026. Sammanställningen publicerades...
Två fordon i olycka – E16 stängdes av
E16 stängdes av efter en trafikolycka mellan Gävle och Sandviken under lördagskvällen den 24 oktober...
GIF Sundsvall åker ur efter förnedrande storförlust
GIF Sundsvall lämnar Superettan efter en förlust med 7–0 mot IK Oddevold på Rimnersvallen i...
Jägare åtalas efter att ha tagit gevär till vallokal
En kvinnlig jägare ställs inför rätta efter att ha tagit med sig ett jaktgevär när...
