Sverige tecknar fregattavtal värt 47,7 miljarder

Sverige skriver på måndagen under kontraktet om fyra franska FDI-fregatter från Naval Group. Frankrikes presidentkansli har angett affärens värde till 47,7 miljarder kronor, motsvarande omkring 4,3 miljarder euro. Frankrikes president Emmanuel Macron och statsminister Ulf Kristersson deltar vid ceremonin i Stockholm.

Avtalet ska undertecknas omkring klockan 16.30 av Naval Groups vd Pierre-Eric Pommellet och FMV:s generaldirektör Mikael Granholm. Ceremonin hålls ombord på den franska fregatten Amiral Ronarc’h, som ligger vid Skeppsbron i Stockholm. Sjöfartsverket registrerade att fartyget lotsades in den 28 augusti 2026. Lotsningen inleddes klockan 11.00 och avslutades klockan 15.40.

Regeringen valde FDI, Frégate de Défence et d’Intervention, i maj efter att modellen konkurrerat med ett spanskt och ett svensk-brittiskt alternativ. FMV uppgav att beslutet föregicks av en marknadsundersökning under 2025. Myndigheten bedömde att den färdiga konstruktionen och den pågående serieproduktionen gav relativt hög leveranssäkerhet.

FMV:s enhetschef för fartygssystem Olof Öhrström uppgav under förhandlingarna att målet var att köpa ett så kallat katalogfartyg med så få svenska anpassningar som möjligt. Inriktningen skulle begränsa tekniska risker och risken för förseningar. Försvarsminister Pål Jonson angav vid valet att snabb leverans, teknisk mognad, möjligheten att dela kostnader med Frankrike och Grekland samt ett beprövat luftförsvarssystem vägde in i beslutet.

De fyra fartygen ska enligt Försvarsmakten heta HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Halmstad och HMS Trelleborg. Det första fartyget ska levereras 2030 och resterande tre före 2034.

Fregatterna ska utrustas för luftförsvar med luftvärnsrobotarna Aster 30 och CAMM-ER. Aster 30 kan bland annat bekämpa ballistiska robotar, en förmåga som svenska örlogsfartyg tidigare har saknat. Regeringen har uppgett att anskaffningen tredubblar Sveriges kvalificerade luftvärnsförmåga och att fartygen ska kunna bidra till Natos integrerade luft- och robotförsvar.

Naval Group har även erbjudit en lösning där de svenska fregatterna kan utrustas för den franska kryssningsroboten Missile de Croisière Naval, MdCN. Vapnet kan användas mot markmål på mycket långa avstånd, sannolikt över 1 000 kilometer. Sverige har inte offentligt meddelat något beslut eller intresse för att köpa roboten.

Den svenska FDI-lösningen bygger enligt Naval Group på samma grundkonstruktion som Amiral Ronarc’h-klassen. Den basversion som utvärderades av FMV omfattade bland annat Thales Sea Fire-radar och Naval Groups stridsledningssystem SETIS. Överbefälhavare Michael Claesson uppgav under urvalsprocessen att fregatternas ledningssystem kan kopplas samman med Natos system och att interoperabilitet var en viktig del av de svenska kraven.

Marinchef Johan Norlén har beskrivit Sveriges Natomedlemskap som en förändring av marinens uppgifter. Utöver att hävda Sveriges territoriella integritet ska marinen enligt Johan Norlén kunna skydda transporter till Sverige och allierade samt bidra till alliansens verksamhet även utanför Sveriges direkta närområde.

Naval Group ingick den 2 februari 2026 ett samförståndsavtal med svenska Oresund Drydocks om att bygga upp lokal underhållskapacitet för fregatterna. Naval Group har uppgett att upplägget är avsett att omfatta underhåll under fartygens livslängd och ge Sverige egen lokal kapacitet för stödet till FDI-flottan.

I samband med ceremonin ska försvarsminister Pål Jonson och Frankrikes försvarsminister Catherine Vautrin även underteckna ett ramavtal om fördjupat svensk-franskt samarbete inom operativa frågor, försvarsförmåga och industriell utveckling. Under sitt Stockholmsbesök ska Emmanuel Macron dessutom tas emot i audiens av kung Carl XVI Gustaf och kronprinsessan Victoria.

Med ett kontraktsvärde på 47,7 miljarder kronor hör fregattaffären till de största svenska försvarsanskaffningarna. Bland svenska vapensystem är det endast Jas 39 Gripen-programmet som har haft en högre kostnad.