Sverige riskerar missa flera klimatmål till 2030

Sverige ser med den nuvarande klimatpolitiken inte ut att nå de nationella klimatmålen för 2030 och 2040 eller EU-åtagandet för ESR-sektorn 2030. Klimatpolitiska rådet konstaterade i sin rapport 2026 att avstånden till målen har ökat under mandatperioden. Året 2030 är samtidigt slutår för flera centrala klimatmål, vilket innebär att nästa regering får begränsad tid att fatta beslut som kan påverka utvecklingen.

Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson uppgav att det krävs snabba och kraftfulla beslut för att målen ska kunna nås. Rådet bedömer att någon enskild åtgärd inte är tillräcklig, utan pekar på behovet av flera styrmedel. Rådet uppgav också att omkring hälften av insatserna i regeringens klimatpolitiska handlingsplan från 2023 hade lett till konkreta beslut och rekommenderade att nästa regering presenterar en ny konkret klimathandlingsplan senast tillsammans med budgetpropositionen hösten 2027.

Transportsektorn är ett av de områden som Klimatpolitiska rådet särskilt pekar ut. Transporterna svarar för omkring en tredjedel av de svenska utsläppen och bedöms samtidigt vara ett område där utsläppen kan minska relativt snabbt. Åsa Persson uppgav att förändrad användning av bensin och diesel hör till de åtgärder som kan få effekt på kort sikt.

Åtgärder som diskuteras är bland annat högre skatt på bensin och diesel samt en högre reduktionsplikt, alltså krav på inblandning av förnybara eller andra utsläppsminskande drivmedel. Energimyndigheten fastställer att reduktionsplikten sedan den 1 juli 2025 är 10 procent för både bensin och diesel. Inom regelverket kan ett visst överskott av utsläppsminskning föras mellan de båda drivmedlen och även sparas till nästa kalenderår.

När den reformerade reduktionsplikten presenterades beräknade Regeringskansliet att en nivå på 10 procent skulle minska utsläppen med sammanlagt 3,1 miljoner ton fram till 2030. De samtidiga sänkningarna av drivmedelsskatten beräknades öka utsläppen med knappt en miljon ton. Den beräknade nettoeffekten blev därmed en minskning på drygt två miljoner ton.

Naturvårdsverket uppgav i juni 2026 att inrikes transporter stod för den största svenska utsläppsminskningen under 2025. Minskningen uppgick till cirka 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter och kopplades av myndigheten till större inblandning av biodrivmedel och ökad elektrifiering jämfört med 2024. Energimyndigheten uppgav samtidigt i sin drivmedelsrapport för 2025 att drivmedelsleverantörernas rapporterade totala energianvändning minskade med 1,3 procent jämfört med året före och att användningen av fossila drivmedel minskade. Enhetschefen Jonas Nordanstig kopplade utvecklingen bland annat till att reduktionsplikten höjdes från 6 till 10 procent.

Höjd drivmedelsskatt och högre reduktionsplikt påverkar priset på bensin och diesel, en fråga som hade stor betydelse i valet 2022. Åsa Persson uppgav samtidigt att hennes bild är att fler väljare nu ser reduktionsplikten som ett styrmedel som kan behövas på kort sikt. Hon hänvisade också till att svenska bränslepriser ligger lågt jämfört med många andra EU-länder.

På längre sikt finns enligt Åsa Persson större politisk enighet om elektrifieringens betydelse. Eftersom fordonsflottan byts ut successivt anser hon att omställningen kan påverkas genom exempelvis premier för elbilar eller skatteregler som gynnar elektrifierade fordon. Trafikverket uppger att utsläppen från inrikes transporter hittills har minskat med drygt 30 procent jämfört med 2010. Transportmålet kräver en minskning på minst 70 procent till 2030, och Trafikverket pekar ut elektrifieringen av fordonsflottan som en central åtgärd för att minska utsläppen i den takt som krävs.

Klimatpolitiska rådet lyfter även kollektivtrafiken som ett område där åtgärder kan bidra till lägre utsläpp. Åsa Persson uppgav att partierna redan under valrörelsen behöver presentera tydliga planer och hänvisade till att många politiska förslag redan har utretts.

Naturvårdsverket bedömde i sitt underlag till klimatredovisningen 2026 att Sveriges utsläpp fortsätter att minska, men inte tillräckligt snabbt för att de svenska klimatmålen och EU-åtagandena ska nås. Underlaget togs fram tillsammans med bland andra Energimyndigheten, Trafikverket, Trafikanalys och Transportstyrelsen och lämnades till Regeringskansliet den 17 juni 2026.

Om Sverige inte uppfyller sina åtaganden inom EU kan kostnader uppstå. Klimatpolitiska rådet har gjort en beräkning som pekar på omkring 40 miljarder kronor, men den exakta kostnaden är osäker. EU-kommissionen fastställer att ansvarsfördelningsförordningen, ESR, innehåller både ett mål för 2030 och bindande årliga utsläppsgränser för medlemsländerna under perioden 2021–2030. Regelverket innehåller även flexibiliteter som under vissa förutsättningar kan användas för att uppfylla åtagandena.

Sveriges övergripande klimatmål är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll senast 2045 och därefter bli negativa. EU:s mål är klimatneutralitet senast 2050. Det svenska etappmålet för 2030 är att utsläppen ska vara 63 procent lägre än 1990. Utsläppen från inrikes transporter, med undantag för inrikesflyg, ska samma år ha minskat med minst 70 procent jämfört med 2010. Sveriges ESR-åtagande innebär en utsläppsminskning på 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem ETS 1 ingår inte i de svenska etappmålen för 2030.