Sverige inför nollvision mot våld på barn

Regeringen inför för första gången en nationell nollvision mot våld mot barn. Strategin innehåller fyra delmål: våld ska förebyggas, utsatthet ska upptäckas, drabbade barn ska få skydd och stöd och barns rättigheter ska tillgodoses i brottmålsprocessen. Arbetet ska följas upp vart femte år, enligt socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Nästan fem barn dödas i genomsnitt varje år, enligt Camilla Waltersson Grönvall, som uppger att föräldrar skrämmande ofta är gärningspersoner. Under en pressträff beskrev hon våld mot barn som allvarlig kriminalitet och djupt skadligt. Hon pekade ut skolan och socialtjänsten som centrala för att upptäcka varningssignaler och förhindra fortsatt våld.

Camilla Waltersson Grönvall tog även upp flera fall där barn har dödats trots att personer i omgivningen hade slagit larm. Hon uppgav att regeringen sedan tidigare har ändrat sekretessreglerna för att underlätta informationsdelning mellan skolan och socialtjänsten. Regeringen har också infört lex Tintin, uppkallad efter åttaårige Tintin som mördades av sin pappa 2023, för att stoppa tvångsumgänge med föräldrar.

Barnombudsmannen, ytterligare sju myndigheter och länsstyrelserna får i uppdrag att bygga upp en nationell samverkansstruktur. Barnombudsmannen ska samordna arbetet. Myndigheten uppger att fler än 200 000 barn i Sverige lever i hem där våld förekommer och att omkring 30 000 anmälningar om barnfridsbrott registrerades från lagens införande i juli 2021 till juli 2024.

Socialstyrelsen ska genomföra en informationssatsning riktad till allmänheten och kartlägga tillgången till stöd och behandling för barn som har utsatts för övergrepp i digitala miljöer. Socialstyrelsen och Polismyndigheten ska även utveckla metoder för att identifiera våldsutsatthet bland barn som befinner sig i kriminalitet eller riskerar att dras in i organiserad brottslighet.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten får samtidigt i uppdrag att se till att ärenden där barn berörs handläggs skyndsamt och att barnen får den information de har rätt till under rättsprocessen. Brottsoffermyndigheten har i sitt remissvar framhållit att strategin även bör ställa krav på prioritering och ökad effektivitet inom rättsväsendet när barn utsätts för våld.

Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar för 2024 och 2025 omfattade 41 barn. Myndigheten uppgav att utredningarna visade att barn inte hade fått tillräckligt skydd, att insatser inte hade motsvarat behoven och att bristande samverkan hade gjort att samhällsaktörer missat helhetsbilden. Utredningarna bygger främst på journaler och dokumentation och används för att identifiera brister i skyddsnätet samt ge regeringen underlag för åtgärder.

Brottsförebyggande rådet redovisade 26 992 anmälda misshandelsbrott mot personer under 18 år under 2025. Det var 903 fler än 2024 och 3 262 fler än 2016. Myndigheten uppgav att förskolor och skolor står för en stor del av anmälningarna, vilket gör att färre brott registreras under skollov när barnens kontakt med personal minskar.

Det finns endast uppskattningar av hur många barn som utsätts för våld. I en kartläggning från Stiftelsen Allmänna Barnhuset uppgav 29 procent att de hade utsatts för någon form av våld från en förälder. Stiftelsen Allmänna Barnhuset redovisade även att 57 procent av eleverna hade utsatts för våld av en vuxen eller jämnårig under uppväxten och att 40 procent hade utsatts för våld där en vuxen var förövare. Drygt åtta procent hade utsatts för mellan tre och fem olika former av våld från vuxna.

Myndigheten för delaktighet framhöll i sitt remissvar att verksamheter som möter barn behöver särskild kunskap om våldsutsatthet bland barn och unga med funktionsnedsättning. Myndigheten ansåg också att barn bör involveras i arbetet mot våld på alla nivåer. Barn och unga med egna erfarenheter av våld deltog genom intervjuer och en enkät i utredningen bakom strategin, och regeringen uppgav att deras erfarenheter användes när inriktningen och insatserna utformades.