Sverige inför EU:s nya migrationsregler

Söndagen den 12 juli började den svenska lagstiftningen som anpassar landet till Europeiska unionens nya regelverk för migration och asyl att gälla. Själva EU-förordningen började tillämpas den 12 juni, samtidigt som det tidigare asylprocedurdirektivet upphörde att gälla den 11 juli.

Det nya regelverket innebär att medlemsländerna ska arbeta enligt gemensamma rutiner för gränskontroller, internationellt skydd och återvändande. Målet är att skapa bättre kontroll över vilka personer som befinner sig inom Europeiska unionen. Regeringen har samtidigt uppgett att Sverige kommer att använda gränsförfarandet för internationellt skydd i fler situationer än vad EU-rätten kräver och att rätten till offentligt biträde i Migrationsverkets handläggning av sådana ärenden begränsas genom den svenska anpassningen.

Polismyndigheten har huvudansvaret för den screening som ska genomföras tillsammans med Migrationsverket för vissa personer utan resehandlingar som inte är EU-medborgare, liksom för personer som ansöker om internationellt skydd. Polisen ansvarar för identitets- och säkerhetskontroller, medan screeningförfarandet även omfattar sårbarhets- och hälsokontroller. Migrationsverket har uppgett att sjukvårdsregionerna ansvarar för hälsokontrollerna och att screeningen i Sverige ska genomföras vid myndighetens mottagnings- och återvändandecenter i Malmö, Mölndal, Boden och Märsta. Europeiska kommissionen har fastställt att screening vid Europeiska unionens yttre gräns normalt ska avslutas inom sju dagar, medan personer som påträffas inne i ett medlemsland ska screenas inom tre dagar.

Marcus Nilsson, chef vid Nationella gränspolisenheten inom Nationella operativa avdelningen, uppger att det nya regelverket inför en gemensam process för asylprövning och återvändande där samtliga medlemsländer använder samma system. Enligt honom är syftet med screeningen att kontrollera personer, samla in uppgifter och hänvisa dem vidare till rätt förfarande inom effektiva processer.

Polismyndigheten ska dessutom använda det gemensamma EU-systemet Eurodac, där biometriska uppgifter registreras för personer som söker internationellt skydd. Europeiska unionens råd har uppgett att systemet utökas med bland annat ansiktsbilder, namn, födelsedatum, nationalitet, kopior av identitetshandlingar och datum för ansökan utöver fingeravtryck. Biometriska uppgifter ska enligt huvudregeln samlas in från personer som har fyllt sex år. Uppgifter om personer som söker internationellt skydd ska som huvudregel lagras i tio år, medan uppgifter om bland annat personer som rest in irreguljärt eller vistas olagligt ska lagras i fem år.

Eftersom samtliga medlemsländer använder Eurodac blir det möjligt att se om en person tidigare har ansökt om internationellt skydd eller vistats olagligt i ett annat land. Systemet ska även underlätta identifiering av personer som kan utgöra ett säkerhetshot. EU:s byrå eu-LISA har uppgett att det nya Eurodac registrerar enskilda personer i stället för enbart ansökningar och även omfattar personer som landsatts efter sök- och räddningsinsatser, personer som saknar giltig uppehållsstatus samt personer som ingår i Europeiska unionens eller nationella vidarebosättningsprogram. Nederländernas regering har samtidigt uppgett att de nya reglerna begränsar möjligheten att resa vidare inom Europeiska unionen för att lämna en ny ansökan om internationellt skydd i ett annat medlemsland.