Sverige har ett hemligt vapen i Alexander Isak

Illustration

Sport

Sverige har ett hemligt vapen i Alexander Isak

Av RedaktionenPublicerad: 15 juni 05:544 min

Sverige har anlänt till Monterrey. Nu börjar VM – och prognosen ljusnar. I baksätet: Ett hemligt vapen. Till den knökfulla presskonferenssalen under Estadio BBVA – kallad ståljätten i Monterrey – hade tunisiska reportrar, svenska reportrar, svenska reportrar som ställde sina frågor på gapig portugisiska, mexikanska och amerikanska tagit sig. Och en dansk kille som ville veta om Graham Potter mest är omtyckt i Sverige för att han inte är dansk. Hittills? Ja, vem vet. Kanske. Men här satt han bredvid sin lagkapten, Lindelöf, på randen till ett par veckor som kommer att ändra alla beskrivningar. Flera av frågorna från utländska reportrar handlade om Sveriges kvartsfinal 2018, och det är alltid slående hur många och stora intryck vårt landslag har lyckats göra i VM-sammanhang. Idag inleds vårt 13:e världsmästerskap för herrar. Med det har vi spelat åttonde flest i Europa. Mot Tunisien spelar vi vår 52:a VM-match, sjunde flest i Europa, och med våra tre VM-medaljer har vi femte flest i vår del av världen. Blir även detta ett VM som sätter spår? Prognosen ljusnar. I alla fall för mig. Sverige har anlänt till Monterrey med en uppladdning som väckt min och andras nyfikenhet. Trots den komiskt dåliga insatsen mot Norge, den slapphänta defensiven mot Grekland och de senaste årens haverier klev jag in från den mexikanska sommarhettan och kände mig hoppfull när jag satte mig framför Graham Potter och Lindelöf. Tre aspekter har förstärkt den känslan. Dels har det rent tekniska gått bra. Alla är friska. Den andra: Vi som följt landslaget i Dallas har inte kunnat undgå att slås av vilket humör spelarna är på. Uppsluppenheten påminner en hel del om den från 2018, men ingenting om den toxiska stingsligheten från EM 2016, när kritiken hade varit lika stor som det senaste året, och hela laget hade spänningshuvudvärk. Vårt möte med Gustaf Lagerbielke i torsdags var talande. Han redogjorde för en trovärdig och positiv utvärdering av träningsveckan. Laget har blivit bättre, var budskapet. Det kan förstås vara en skönmålning, men jag litar på honom. Dessutom berättade han att han tittat så lite på sin smartphone att han hade dåligt samvete gentemot nära och kära på hemmaplan. Det är helt enkelt för kul att vara här. Och så finns en tredje grej. Det är hur minimalt med uppmärksamhet som ägnas åt Premier League-historiens dyraste fotbollsspelare. Situationen i Monterreys pressrum skilde sig inte från den i Dallas, där japanska reportrar dök upp för att fråga om Viktor Gyökeres och barn tävlade om att göra maskmålgesten med honom när träningen var öppen. Här handlade flera frågor om Gyöker också. I hans skugga stryker Sveriges hemliga vapen runt. Alexander Isak är bortglömd. Så känns det. Ett år efter att ha varit hela fotbollsvärldens epicentrum är det som om ingen kommer ihåg vem vi har att göra med. Då: De regerande Premier League-mästarnas förstaval som ny 9:a, efter två raka säsonger med över 20 mål i ligan – och en brittisk rekordsumma som följd. Debutsäsongens svaga form och skador har fått aktien att störtdyka. Isak började trubbigt på Anfield, men det gjorde å andra sidan nästan alla i Liverpool, vars form under Arne Slot var ett problem. Sprickan i benet kapade hela våren. När han väl var tillbaka inför slutomgångarna hade tiden runnit ut. Några timmar efter presskonferensen joggade Isak ut på Rayados träningscenter, Tunisiens VM-bas, en timmes riktigt skruttig bilresa ut från Monterrey. Han tränade fotboll, den här dagen också, i ett hällregn som till och med fick den tungt beväpnade militärpolisen runt anläggningen att se lite känslomässig ut. Sedan Isak anslöt till landslagssamlingen i slutet av maj har han gjort just det: Tränat fotboll. Och gjort det kontinuerligt för första gången på ett halvår. Det är när man minns det, och tänker på spelaren som ofrånkomligen kommer att aktiveras, som bände in reduceringen mot Norge och har en egen landslagshistoria kvar att skriva – det är då som föreställningarna om vad Sverige kan uträtta i sommar svävar iväg. Det är dags nu. För Sverige att angripa Tunisien, och Isak att återuppstå. Och ingen verkar vara beredd på det. Expressen erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se

ANNONS

Dela artikel:Laddar…

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.