Sverige försvarar utsläppshandeln när EU öppnar för förändringar

EU:s regler för handel med utsläppsrätter står inför en ny översyn samtidigt som motsättningarna mellan medlemsländerna ökar. Flera regeringar vill lätta på klimatkraven med hänvisning till industrins konkurrenskraft och den ekonomiska utvecklingen, medan Sverige hör till de länder som vill behålla en ambitiös och långsiktigt förutsägbar utsläppshandel.

EU-kommissionen väntas presentera sitt förslag under fredagen. Enligt de uppgifter som finns väntas den tunga industrin få behålla gratis utsläppsrätter under en längre period än tidigare planerat, samtidigt som minskningen av antalet utsläppsrätter sker i långsammare takt. Kommissionen har även presenterat nya industririktmärken där den fria tilldelningen under perioden 2026–2030 i genomsnitt motsvarar omkring 75 procent av utsläppen. Enligt kommissionens beräkningar skulle värdet av den fria tilldelningen öka med omkring fyra miljarder euro under perioden, samtidigt som indirekta utsläpp från elanvändning fortsatt ska ingå i 14 produktriktmärken för att underlätta industrins elektrifiering. Parallellt väntas även en handlingsplan för ökad elektrifiering och energisäkerhet.

I EU-parlamentet driver flera partigrupper till höger om höger en linje med lägre klimatambitioner. Vid en debatt sade den tjeckiske politikern Ondrej Knotek, som företräder Marine Le Pens partigrupp PFE, att billig el och en stark ekonomi krävs i stället för den nuvarande EU-politiken. I en tidigare debatt i maj hävdade den polske ECR-politikern Patryk Jaki att utsläppshandeln inte uppnått sitt syfte utan i stället gynnat bland annat vindkraftstillverkare, konsulter och kinesisk industri. Flera industriländer, främst i det forna Östeuropa, vill minska ambitionerna, utöka den fria tilldelningen eller avskaffa systemet helt.

Trots att Sverigedemokraterna ingår i ECR står den svenska regeringen bakom nuvarande utsläppshandel. Statsminister Ulf Kristersson och Finlands statsminister Petteri Orpo skickade så sent som i måndags ett brev till Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen med krav på en stabil, ambitiös och förutsägbar utsläppshandel. I brevet framhöll de att utsläpp som inte minskas genom ETS i stället måste hanteras genom nationella krav enligt ansvarsfördelningsförordningen, skärpta regler för markanvändning och skogsbruk eller internationella utsläppskrediter. De varnade samtidigt för att sådana utsläppskrediter kan bli både sällsynta och kostsamma och framhöll att investeringar inom Europa är lättare att motivera både ekonomiskt och strategiskt.

Den svenska regeringen hänvisar också till att svenska och nordiska företag redan har gjort omfattande investeringar för att anpassa sig till utsläppshandeln. Samtidigt finns en oro för att lägre ambitioner inom ETS i stället kan leda till hårdare krav på skogssektorn. EU-minister Jessica Rosencrantz sade vid ett möte i Bryssel att en sådan risk finns. Regeringen har dessutom meddelat att Jessica Rosencrantz i ett brev till det irländska EU-ordförandeskapet krävt att avfallsförbränning och fler fartyg ska omfattas av ETS samt att regelverket för permanent koldioxidlagring, bland annat bio-CCS, ska förbättras.

Den 7 juli ställde sig Sverige tillsammans med Finland, Spanien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna och Portugal bakom en gemensam deklaration om att EU bör hålla fast vid utsläppshandelns klimatambitioner. Samtidigt krävde Italien, Polen, Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Estland, Grekland, Ungern, Rumänien och Slovakien i ett gemensamt uttalande att EU omprövar ETS2 för uppvärmning och vägtransporter samt ger industrin fler fria utsläppsrätter utan omfattande investeringsvillkor. Reuters har uppgett att dessa tio länder tillsammans har tillräckligt många röster för att kunna blockera ändringar i EU:s lagstiftningsprocess.

Den svenska oron gäller även skogsnäringen. Finlands regering har uppgett att skogssektorn sysselsätter fler än 200 000 personer i Finland och Sverige tillsammans och står för nära en femtedel av Finlands export. Petteri Orpo har samtidigt sagt att kraftigt minskade avverkningsvolymer skulle få stora ekonomiska konsekvenser och påverka tillgången på virke och skogsbiomassa i hela EU.

Under den förra mandatperioden 2019–2024 drev EU-kommissionen igenom den gröna given med stöd av medlemsländerna och en mittenmajoritet i EU-parlamentet bestående av konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE. Sedan valet 2024 har de klimatskeptiska grupperna ECR, PFE och ESN blivit betydligt starkare och hoppas kunna få stöd från EPP även i klimatfrågor, på samma sätt som i migrationspolitiken.

EU:s mål är fortsatt klimatneutralitet senast 2050 och att utsläppen till 2040 ska ha minskat med 90 procent jämfört med 1990 års nivå. Handelssystemet för utsläppsrätter, ETS, som infördes 2005, är en central del av den strategin. Förhandlingarna om den nya översynen väntas ta fart i EU-parlamentet och ministerrådet under hösten. Tankesmedjan E3G bedömer att förhandlingarna mellan institutionerna kan fortsätta under första halvåret 2027 och att arbetet även kommer att påverkas av EU:s kommande långtidsbudget samt översynen av unionens klimat- och energiregler efter 2030, som väntas presenteras före utgången av 2026.