Svenska spökraketer förbryllade även amerikansk underrättelsetjänst

Rapporterna om de så kallade spökraketerna över Sverige 1946 följdes inte bara av svenska myndigheter. USA:s dåvarande War Departments underrättelsedivision uppgav i en hemligstämplad Intelligence Review från januari 1947 att svenska myndigheter redan vid utgången av juli 1946 hade fått in nästan 1 000 rapporter. CIA:s historiska redogörelse visar samtidigt att Central Intelligence Group, föregångaren till CIA, bevakade observationerna under 1946 och hänvisar till en amerikansk underrättelserapport daterad den 9 april 1947.

Fenomenet har åter aktualiserats sedan Pentagon under fredagen offentliggjorde 41 filer om oidentifierade flygande föremål. Publiceringen var den femte i ordningen inom PURSUE. USA:s Department of War uppger att den gjordes den 7 augusti 2026 och att ytterligare avhemligade UAP-handlingar ska publiceras löpande efter att material har identifierats och granskats. Myndigheten beskriver arbetet som en genomgång av tiotals miljoner handlingar från ett stort antal federala myndigheter.

I materialet behandlas bland annat de svenska spökraketerna, som framför allt rapporterades under 1946 och bland annat beskrevs som glänsande och cigarrformade föremål. Försvarsmakten tillsatte en särskild kommitté för att undersöka observationerna. Clas Svahn, ufo-expert och ordförande för Archives for the Unexplained i Norrköping, uppger att långt över tusen rapporter kom in till den svenska militären och att fenomenet uppmärksammades i svenska tidningar i stort sett dagligen under omkring ett halvår.

Den amerikanska underrättelsedivisionen gjorde samtidigt en mer begränsad bedömning av materialet. I rapporten från januari 1947 ansågs det bästa tillgängliga underlaget peka på endast två eller tre, möjligen fem till tio, verkliga incidenter med lågt flygande robotliknande föremål av V-1-typ. Observationer på hög höjd bedömdes i stället som meteorer eller fyrverkerier. Samma rapport uppger att svenska försvarsstaben i augusti 1946 införde partiella restriktioner mot att pressen publicerade exakta platser och andra detaljer kring observationerna.

Flera av de svenska rapporterna kom enligt Clas Svahn från grupper av människor och i vissa fall från hela byar. Föremål uppgavs också ha slagit ner i sjöar. Vid undersökningar hittades enligt Clas Svahn som mest bland annat gropar på botten eller stenar som hade kastats upp på land. Han framhåller att vittnesuppgifterna i vissa fall omfattade ljud, plask och vattenpelare vid nedslagen och bedömer därför att åtminstone vissa observationer gällde fysiska föremål.

Ett av fallen inträffade vid sjön Kölmjärv i Norrbotten. Clas Svahn uppger att ett föremål där slog ner med en så kraftig detonation att fönsterrutor i hus vibrerade och skakade. Han beskriver också ett återkommande mönster bland de fall som han bedömer som mest intressanta. De inträffade mellan ungefär klockan 11 och 13, i fint väder, under juli eller början av augusti och omfattade ett uppgivet nedslag i en sjö.

Ett annat uppmärksammat fall rörde piloten Gunnar Irholm. Under en rekognosceringstur fick han syn på ett föremål och försökte flyga ikapp det. Enligt Clas Svahn, som senare intervjuade Gunnar Irholm, försvann föremålet in i ett åskväder innan piloten hann nå fram. Några rester av det som Gunnar Irholm såg hittades aldrig.

Den svenska militären hade redan före observationsvågen erfarenhet av tyska robotvapen. Project 1947:s sammanställning av historiska dokument anger att en tysk V-2 exploderade nära Bäckebo i Småland den 13 juni 1944 och att resterna därefter undersöktes av svenska försvarsexperter. Smithsonian Institution uppger dessutom att flera tyska V-1- och V-2-robotar oavsiktligt hamnade i Sverige under 1943 och 1944. Den erfarenheten gav underrättelsetjänster en konkret teknisk bakgrund när möjligheten att Sovjetunionen testade erövrad tysk robotteknik diskuterades 1946.

En sådan förklaring har också funnits bland teorierna om spökraketerna. Enligt Clas Svahn diskuterades möjligheten att Sovjetunionen hade fört med sig V-vapen från Nazityskland. Han uppger samtidigt att några sådana uppskjutningar över Sverige inte genomfördes under 1946, eftersom Sovjetunionen då arbetade med att föra och undersöka den tyska tekniken och en uppskjutning över svenskt område skulle ha medfört stora risker.

Det finns även fotografiskt material från perioden. Wikimedia Commons dokumenterar ett fotografi av ett rapporterat spökraketfenomen som Erik Reuterswärd tog i Guldsmedshyttan den 9 juli 1946. Bilden distribuerades senare till pressen av den svenska militären.

Clas Svahn bedömer att det fortfarande saknas en tillfredsställande förklaring till de mest svårtolkade fallen och beskriver spökraketerna som ett genuint gåtfullt fenomen.