Svenska pojkar hittades inlåsta efter år av larm

Två svenska bröder, åtta och elva år gamla, har återförts till Sverige efter att polisen i Zürich i februari 2026 hittat dem inlåsta i ett rum i en lägenhet. Dörren var försedd med hänglås och rummets fönster hade spikats igen med brädor och täckts med sopsäckar. Enligt schweizisk polis hade barnen lämnats ensamma i flera timmar utan något att dricka. I rummet fanns också en full potta.

Pojkarnas pappa greps när han kom tillbaka till bostaden närmare klockan 23. Han har senare accepterat ett strafföreläggande i Schweiz för brott mot vård- och omsorgsplikten. Insatsen genomfördes efter att pappans hyresvärd slagit larm. Förhållandena som barnen hittades under skulle enligt svensk lag rubriceras som olaga frihetsberövande.

Före flytten från Sverige hade förskola, skola och polis gjort sammanlagt 26 orosanmälningar om pojkarna till socialtjänsten. Den äldre brodern hade bland annat upprepade gånger kommit hungrig till skolan och luktat urin. Rektorn på pojkens skola uppgav att oron fanns både på skolan och hos andra som hade gjort anmälningar.

Mamman fick ensam vårdnad om barnen 2022. I orosanmälningarna uttrycktes farhågor om hennes förmåga att ta hand om sönerna. Mamman hävdade samtidigt att anmälningarna användes för att tysta hennes kritik mot skolan efter att den äldre pojken hade skadat sig där.

När pojkens skolnärvaro försämrades framkom det att mamman planerade att flytta med barnen till deras pappa i Schweiz. Ett beslut om utreseförbud fattades och socialtjänsten ansökte även om att pojkarna skulle omhändertas med stöd av LVU. Båda åtgärderna drogs senare tillbaka sedan familjen hade lämnat Sverige.

Reglerna om utreseförbud utvidgades den 1 juni 2024. Socialstyrelsen anger att ett sådant förbud kan beslutas när det finns en påtaglig risk att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling skadas till följd av bland annat brister i omsorgen eller andra förhållanden som kan ligga till grund för LVU-vård. Sveriges Kommuner och Regioner beskriver på motsvarande sätt att utreseförbud kan användas när ett barn riskerar att lämna Sverige eller föras utomlands och skadas under vistelsen.

Socialstyrelsen anger även att reglerna kan användas när det finns risk för att ett barn förs ut ur landet för att hållas undan från sociala myndigheter. Även längre utlandsvistelser som påverkar barnets skolgång negativt kan vägas in. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp om de utvidgade reglerna har stärkt skyddet för barn. En muntlig delredovisning ska lämnas den 19 mars 2027 och en skriftlig slutredovisning den 30 mars 2028.

Antalet identifierade förvaltningsrättsdomar om ansökningar om utreseförbud uppgick enligt Jämställdhetsmyndigheten till 15 under 2020 och 22 under 2021. En senare studie identifierade omkring 40 domar om utreseförbud eller tillfälliga utreseförbud under 2022.

Vid höstterminens början 2024 kom pojkarna inte tillbaka till sin svenska skola. Mamman uppgav att barnen hade flyttat till Dubai men kunde inte bekräfta det. I februari 2025 sökte svensk polis efter dem utan att hitta dem. De påträffades först ett år senare av schweizisk polis.

Kantonen Zürich anger att barn i skolpliktig ålder som flyttar till en kommun i kantonen har både rätt och skyldighet att gå i skolan från inflyttningen, oavsett uppehållsstatus. Föräldrarna ansvarar enligt kantonen för att barnen regelbundet närvarar och fullgör sin skolplikt.

Bröderna befinner sig nu i Sverige och är placerade tillsammans på ett HVB-hem. Mamman har motsatt sig tvångsomhändertagandet, men hennes överklagande har avslagits. Inspektionen för vård och omsorg anger att en socialsekreterare ska hålla kontakt med ett barn som placerats på HVB, besöka barnet och följa upp placeringen. IVO har dessutom ett särskilt ansvar att besöka HVB varje år.

I februari 2026 lade regeringens LVU-utredning fram förslag om bland annat stärkt rättssäkerhet för placerade barn, ökad sakkunskap i LVU-processen och bättre möjligheter att följa barns situation efter att en placering har avslutats.