Svenska Innebandyförbundet säger nej till skärpta licenskrav

Svenska Innebandyförbundet planerar inga ytterligare förändringar av elitlicensreglerna utöver de krav som redan beslutats inför nästa säsong. Ett förslag om att SSL-klubbarna skulle behöva redovisa positivt eget kapital under två år i följd har inte gått vidare efter ett begränsat gensvar från föreningarna.

Bakgrunden är de återkommande ekonomiska problemen inom svensk elitinnebandy. Den 19 oktober 2026 beslutade Svenska Innebandyförbundets licensnämnd att bevilja elitlicens till 16 av 22 SSL-föreningar. Sex föreningar, med sammanlagt nio lag, nekades licens och måste förbättra sin ekonomiska situation för att få fortsätta spela i högsta serien.

Hermine Dahlerus, ekonomichef på Svenska Innebandyförbundet och adjungerad till licensnämnden, förklarar att förslaget om två år med positivt eget kapital skulle motverka återkommande ekonomiska svängningar. Enligt henne hade förbundsstyrelsen kunnat göra en annan bedömning om fler föreningar och distrikt ställt sig bakom förändringen. Antalet remissvar blev dock för litet.

Problemet har enligt förbundet varit att vissa klubbar återkommande hamnat under handlingsplan. Efter ekonomiska insatser och särskilda överenskommelser med bland annat sponsorer har föreningarna lyckats återställa kapitalet, för att senare återigen redovisa underskott. Detta har väckt kritik mot hur elitlicenssystemet fungerar.

Storvreta IBK har nekats elitlicens vid fyra tillfällen, 2019, 2022, 2024 och 2026. Föreningen har därmed haft fyra kontrollår. IBK Falun har fått avslag 2023 och 2026, medan FBC Kalmarsund nekats licens 2024 och 2026. Förfarandet bryter inte mot bestämmelserna, men enligt Dahlerus var det inte avsikten när elitlicensen infördes 2014.

De redan beslutade reglerna innebär att SSL-föreningarna från nästa säsong ska ha minst 50 000 kronor i eget kapital och uppfylla kraven på betalning av skulder och avgifter. Dahlerus framhåller att syftet är att successivt förbättra klubbarnas ekonomi och skapa större ekonomisk stabilitet inom sporten.

Något ytterligare förslag om skärpningar är inte aktuellt för närvarande. Samtidigt påpekar förbundets ekonomichef att organisationens demokratiska struktur ger föreningarna möjlighet att påverka regelverket. Hon kan inte heller säga om kapitalkravet på 50 000 kronor kommer att höjas längre fram. En sådan utveckling är möjlig, men beror enligt henne på hur sporten utvecklas.

I det uppdaterade elitlicensreglementet har Svenska Innebandyförbundet även flyttat sista datum för inlämning av ekonomiska handlingar från den 1 augusti till den 1 september. Föreningarna ska då lämna årsmötesprotokoll, reviderad årsredovisning och revisionsberättelse.

Regelverket innehåller dessutom bestämmelser om skulder till förbundet och berörda distriktsförbund. Förfallna skulder får inte överstiga en tiondel av prisbasbeloppet. Skatter och avgifter ska betalas i tid, och revisionsberättelsen får inte innehålla anmärkningar om försenade eller obetalda skatter.

För föreningar med negativt eget kapital som omfattas av en handlingsplan krävs även ett delårsbokslut per den 31 december. Den ekonomiska redovisningen fungerar som en kontroll inför den slutliga bedömningen av föreningens möjlighet att uppfylla licensvillkoren.

Bland klubbarna som arbetar med sin ekonomi finns Storvreta IBK. Ordföranden Karsten Fjärstedt har förklarat att kostnaderna steg när damlaget tog plats i högsta serien, samtidigt som sponsorintäkterna inte ökade i motsvarande omfattning. Föreningen har därför gjort förändringar i spelartruppen, gett juniorspelare större utrymme och anpassat både ledarorganisationen och kansliet.

Även Västerås Rönnby IBK arbetar för att uppfylla elitlicensvillkoren. Ordföranden Micke Eriksson har beskrivit situationen som allvarlig men samtidigt uttryckt tilltro till föreningens möjligheter att klara kraven. Det senaste bokslutet visar ett underskott på omkring 70 000 kronor.

För FBC Kalmarsund är det ekonomiska läget mer omfattande, med ett underskott på flera miljoner kronor. Tillförordnade klubbchefen Richard Teern har efter ett krismöte beskrivit arbetet med att minska utgifterna, bland annat genom att avveckla bilförmåner och tjänster. Klubben har också avslutat samarbetet med sin tidigare klubbdirektör.

FBC Kalmarsund lyckades redan under 2025 samla in 2,5 miljoner kronor för att klara elitlicensprövningen. Ordföranden Andreas Folke bekräftade i juni samma år att pengarna hade säkrats genom stöd från Kalmar kommun, företag och privatpersoner. Han betonade samtidigt att föreningen behövde fortsätta sänka sina kostnader.

Vid prövningen i september 2025 beslöt Svenska Innebandyförbundets licensnämnd att samtliga 23 dåvarande SSL-föreningar skulle beviljas elitlicens för säsongen 2025/26. Ett år senare är situationen en annan, med sex föreningar som inte uppfyller de ekonomiska villkoren.

De berörda föreningarna har fram till den 30 april 2027 på sig att återställa sitt egna kapital till en positiv nivå. Den slutliga licensprövningen genomförs i juni 2027. Om kraven inte uppfylls riskerar lagen att flyttas ned från SSL.

Enligt Hermine Dahlerus ger det nuvarande regelverket inte licensnämnden möjlighet att bevilja ytterligare dispens om kapitalet inte återställs. Undantag skulle kunna bli aktuella vid mycket extraordinära händelser, exempelvis en ny pandemi. Föreningarna har däremot möjlighet att överklaga besluten.

Övergången till de nya reglerna kan samtidigt skapa en ovanlig situation. Klubbar som för närvarande omfattas av en handlingsplan behöver enligt Dahlerus bara redovisa ett positivt eget kapital, även om det handlar om en enda krona. Om kapitalet fortfarande understiger 50 000 kronor när de nya bestämmelserna börjar tillämpas kan samma förening däremot hamna under handlingsplan ytterligare ett år.

Dahlerus anser att det skulle vara negativt för svensk innebandy om något av de nio berörda lagen tvingades lämna högsta serien. Hon hänvisar till att föreningarna tidigare lyckats lösa sina ekonomiska problem och uttrycker en förhoppning om att de ska kunna göra det även denna gång.