Svarta lådan kan lösa dödsolyckan utanför Tjörn

Statens haverikommission har formellt beslutat att utreda båtolyckan i Hakefjorden, sydost om Tjörn, där en kvinna omkom på tisdagskvällen. Myndighetens vikarierande generaldirektör Jonas Bäckstrand uppgav att information nu samlas in om både fritidsbåten och det norskflaggade handelsfartyget Misje Verde.

Olyckan inträffade i mörker, regn och kraftig vind. Larmet kom klockan 22.03, varefter vrakdelar från fritidsbåten hittades. En man i 40-årsåldern och ett barn räddades ur vattnet. Kvinnan påträffades senare död, medan sökandet fortsatte efter ytterligare ett barn. En bror till mannen i fritidsbåten var enligt uppgifter med hänvisning till polisen en av personerna som larmade.

Sjöfartsverket avslutade den statliga sjö- och flygräddningsinsatsen strax efter klockan 11 på onsdagen. Myndigheten bedömde då att det inte längre fanns möjlighet att rädda överlevande. Under insatsen tvingades Sjöfartsverkets räddningshelikopter avbryta en flygning på grund av de svåra väderförhållandena.

Polismyndighetens förundersökning gäller grov vårdslöshet i sjötrafik, vilket är en skärpning jämfört med den ursprungliga brottsrubriceringen. På onsdagskvällen hade ingen gripits eller delgivits misstanke om brott. Handelsfartyget har tagits i beslag och förts till en skyddad plats för teknisk undersökning. Förhör genomförs också inom utredningen.

Den regionala insatsstyrkan användes när polisen bordade fartyget. Polismyndigheten uppgav att enheten har särskild förmåga att ta sig ombord på fartyg under besvärliga väderförhållanden. När beslaget genomfördes var ingen person misstänkt för brott.

Misje Verde är omkring 90 meter långt och 15,69 meter brett. Enligt Misje Rederi är fartyget registrerat i Bergen och byggdes 2023 vid Colombo Dockyard. Det har IMO-numret 9927433, anropssignalen LAQT8, MMSI-numret 258114000 och en lastkapacitet på 6 967 kubikmeter.

Misje Rederis vd Roald Misje uppgav att rederiet fick kännedom om olyckan omkring klockan 23 på tisdagen och därefter omedelbart tog kontakt med besättningen. Ombord fanns även en svensk lots från Sjöfartsverket, vars uppgift var att hjälpa fartyget genom den trånga farleden.

Ulf Eriksson, tillförordnad lotsområdeschef för Marstrand och Lysekil, uppgav att lotsen inte märkte att olyckan inträffade. Han fick information om händelsen först efter att han hade lämnat fartyget. Enligt Ulf Eriksson har lotsen därefter upprepade gånger gått igenom händelseförloppet och är påverkad av att ingen ombord uppfattade olyckan.

Statens haverikommission ska undersöka hur olyckan kunde inträffa och vilka åtgärder som kan motverka liknande händelser. En central del blir uppgifterna från fartygets färdskrivare, den så kallade svarta lådan, som bland annat kan visa den radarbild som fanns vid olyckstillfället.

Mats Gruvefeldt, enhetschef för nautiska studier vid Chalmers Sjöfartsskola, bedömer att dålig sikt inte ensam behöver förklara händelsen. Han framhåller att fartyg i kraftigt regn ska använda lanternor och ljudsignaler samt hålla utkik med samtliga tillgängliga hjälpmedel. Även fritidsbåtar har ansvar för att vara synliga.

Enligt Mats Gruvefeldt kan kraftigt regn försämra radarns funktion genom att skapa ett omfattande regneko. Befälet ska då justera utrustningen så att mindre båtar lättare framträder. Hur snabbt regnet tilltog kan därför få betydelse för bedömningen av om besättningen hann anpassa radarn och använda lämpliga signaler.

Det är ännu inte klarlagt vilka lanternor och ljudsignaler som användes av de båda fartygen. Mats Gruvefeldt anser att den frågan är central. Han hänvisar till en olycka utanför Stockholm 2014, då en Finlandsfärja och en taxibåt kolliderade i dimma och Statens haverikommission konstaterade att båtarna inte hade använt ljud- eller ljussignaler.

Detaljerade väderuppgifter, överlevandes berättelser, besättningens uppgifter och materialet från den svarta lådan ska nu sammanställas. Mats Gruvefeldt bedömer att informationen kan ge tydliga svar om sikten, radarbilden och händelseförloppet före kollisionen.