Svampangrepp ger svarta fläckar på lönnar i Sundsvall

Mörka, tjärliknande fläckar har börjat synas på lönnblad på flera håll i Sundsvall. Förändringen orsakas av en svampsjukdom som kallas lönntjärfläck eller tjärfläcksjuka. Trots att angreppen kan vara framträdande får träden vanligtvis inga allvarliga skador.

En av svamparterna bakom sjukdomen är Rhytisma acerinum, som framför allt angriper lönnträdens blad. Brittiska Royal Horticultural Society uppger att tysklönn (Acer pseudoplatanus) är särskilt mottaglig, men att även andra arter inom lönnsläktet kan infekteras.

Svampen har varit vetenskapligt känd länge. Enligt University of Connecticut beskrevs Rhytisma acerinum redan 1794 av mykologen Christiaan Hendrik Persoon. Arten orsakar den storfläckiga formen av tjärfläcksjuka som bland annat förekommer på europeiska lönnarter.

Angreppet utvecklas gradvis under växtsäsongen. Till en början uppstår ljusgula partier på bladen. Under sensommaren bildas små svarta prickar som efter hand växer samman till mörka, något upphöjda fläckar omgivna av en gul kant.

Purdue University anger att fläckarna från Rhytisma acerinum vanligtvis är mellan 0,5 och 2 centimeter i diameter. Den närbesläktade svampen Rhytisma punctatum ger i stället upphov till ett stort antal betydligt mindre fläckar, omkring en millimeter stora. University of Wisconsin–Madisons växtsjukdomsklinik beskriver tjärfläcksjuka som ett samlingsnamn för flera svampangrepp som kan ge olika mönster på lönnarnas blad.

Smittan kan etableras långt innan de svarta fläckarna blir synliga. Royal Horticultural Society beskriver hur svampens fruktkroppar utvecklas under vintern på infekterade löv som ligger kvar på marken. Under brittiska förhållanden frigörs mikroskopiska sporer i april och maj och förs vidare med luftströmmar till nya blad.

University of Connecticut uppger att spridningen även kan ske genom regnstänk från föregående års angripna löv. University of Massachusetts Amherst framhåller att sporerna behöver fri fukt på bladytan för att gro och orsaka infektion.

Fuktiga förhållanden har därmed betydelse för sjukdomens förekomst. Audrius Menkis vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, uppger att väderleken under våren kan gynna både spridning och infektion.

Om tjärfläcksjukan faktiskt har blivit vanligare går däremot inte att fastställa. Enligt Audrius Menkis saknas tillräckligt omfattande långsiktiga data för att bedöma utvecklingen, samtidigt som förekomsten varierar mellan åren.

University of Massachusetts Amherst beskriver också att angrepp som medför för tidigt lövfall särskilt förekommer på kraftigt skuggade växtplatser med begränsad luftcirkulation eller där många lönnar står tillsammans.

Den som vill begränsa spridningen kan samla upp nedfallna löv i stället för att låta dem ligga kvar under trädet. Audrius Menkis rekommenderar insamling av angripna blad, men uppger att några särskilda skyddsåtgärder inte behövs. Varken handskar eller använda redskap behöver kastas eller desinficeras.

Cornell Universitys växtsjukdomsklinik rekommenderar även att infekterade löv från närliggande lönnträd samlas in om avsikten är att minska mängden smitta i ett område. Enligt universitetet kan kompostering förstöra många av svampens övervintrande strukturer, förutsatt att komposten täcks eller vänds innan vårens nya blad börjar utvecklas.

Svampangripna blad har även undersökts i forskning om nedbrytning i vattenmiljöer. Forskarna Ivan J. Grimmett, Keegan A. Smith och Felix Bärlocher redovisade 2012 i den vetenskapliga tidskriften Freshwater Science att infekterade blad från skogslönn (Acer platanoides) bröts ned långsammare än friska blad i försök med rinnande vatten. Nedbrytningshastigheten var omkring 50 procent högre hos de osmittade bladproverna än hos infekterade prover och prover från angränsande bladytor.

Lönntjärfläck har även tidigare uppmärksammats i Sverige. Den 29 oktober 2022 behandlade Sveriges Radios Naturmorgon svampens förekomst på svenska lönnar. I programmet medverkade svampexperten Patrik Björck och beskrev hur angreppet påverkar träden.