Illustration
Svag ökning av unga utanför studier
Antalet personer mellan 16 och 29 år som varken arbetade eller studerade uppgick till 138 400 under 2024. Det motsvarar 8 procent av åldersgruppen, jämfört med 7,7 procent året innan. Uppgifterna kommer från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och bygger på sammanställda registerdata från flera myndigheter, vilket innebär att statistiken redovisas med viss tidsfördröjning.
Magnus Jägerskog, generaldirektör för MUCF, säger att ökningen är begränsad men ändå betydelsefull. Enligt honom har utvecklingen sedan 2010 präglats av successivt lägre nivåer, och det är ännu för tidigt att avgöra om den senaste ökningen markerar början på ett varaktigt trendbrott.
Vad som ligger bakom förändringen är enligt Magnus Jägerskog inte klarlagt. Han säger att perioden sammanfallit med inflation och ekonomisk osäkerhet, men att utvecklingen behöver följas över längre tid innan några säkra slutsatser kan dras.
Den största ökningen syns bland utrikes födda män i åldern 16–24 år, där andelen steg från 10 procent 2023 till 11,3 procent 2024. Bland utrikes födda kvinnor i samma åldersgrupp ökade andelen från 9,8 till 10,5 procent.
Samtidigt visar ett längre tidsperspektiv att utvecklingen varit mest positiv bland utrikes födda. År 2010 var andelen som varken arbetade eller studerade 21,7 procent i den gruppen, medan motsvarande nivå 2024 var 13,9 procent. Bland inrikes födda har förändringen varit mindre, från 7,4 procent 2010 till 6,3 procent 2024.
MUCF:s statistik visar också att unga med psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar, utrikes födda samt personer från socioekonomiskt utsatta områden är överrepresenterade bland dem som står utanför både arbete och studier.
Magnus Jägerskog framhåller vikten av att fortsätta använda åtgärder som tidigare visat resultat. Han pekar särskilt på tidiga insatser i skolan för att fler unga ska fullfölja sin utbildning och säger att avslutad gymnasieutbildning utgör en tydlig skiljelinje på den svenska arbetsmarknaden.
Av de unga som 2024 varken arbetade eller studerade var andelen 7,5 procent bland tjejer och 8,6 procent bland killar. Bland inrikes födda uppgick andelen till 6,3 procent, varav 5,4 procent bland tjejer och 7,1 procent bland killar. För utrikes födda var motsvarande andel 13,9 procent, med 14,5 procent bland tjejer och 13,4 procent bland killar.
Under 2023 var det totala antalet unga i gruppen 131 800. Statistiken omfattar hela befolkningen i åldern 16–29 år och bygger på registeruppgifter från bland annat Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan.
Analys
Förklaring:
Artikeln är överlag mycket saklig och neutral i sitt språkbruk. Journalisten använder ett faktabaserat tilltal med tydliga hänvisningar till källor som MUCF och dess generaldirektör Magnus Jägerskog. Inga egna värderingar, spekulationer eller känslomässiga formuleringar finns i texten. Uttryck som 'ökningen är begränsad men ändå betydelsefull' och 'utvecklingen behöver följas över längre tid innan några säkra slutsatser kan dras' återges från en källa och är inte journalistens egna slutsatser. Ingen förstärkning, förminskning eller överdrift från journalistens sida förekommer. Statistiska uppgifter presenteras neutralt och systematiskt. Eftersom inget drag av journalistisk vinkling märks ges en hög poäng. Den något lägre poängen än 100 beror på att vissa formuleringar från generaldirektören om tolkning av data kunde tolkas som värderande, men dessa är tydligt källbelagda och får inte räknas som journalistens språkbruk. Därmed påverkar de inte bedömningen negativt.
Förklaring:
Artikeln främjar en vänsterinriktad position genom att lyfta fram sociala skyddsnät, fokus på utsatta grupper, och statens roll som ansvarig för och lösning på problemet. Genom att utesluta kritiska röster mot statlig intervention eller marknadslösningar gynnar innehållet främst vänstersidan i den svenska ideologiska skalan.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en oroande men inte alarmistisk ökning av unga vuxna som varken studerar eller arbetar, med fokus på särskilt utsatta grupper som utrikes födda och unga med psykisk ohälsa. Staten och dess myndigheter framstår som ansvariga för att följa utvecklingen och som lösning genom tidiga insatser.
Språk och ton:
Artikeln använder ett neutralt och beskrivande språk utan att lägga skuld på individer, vilket kan ge ett intryck av vikten av sociala och strukturella åtgärder snarare än individens ansvar.
Källbalans:
Källorna är statliga myndigheter, främst MUCF med komplettering från SCB och Försäkringskassan. Det saknas röster från opposition, privata aktörer eller kritiker av statliga insatser, vilket ger ett tydligt fokus på offentliga lösningar.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion om privata eller marknadsbaserade lösningar, individuellt ansvar eller kritisk granskning av statens roll. Ekonomiska eller strukturella orsaker belyses försiktigt, vilket tenderar att förstärka en bild av behov av statliga åtgärder.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Ovanligt väderfenomen utanför Hjärnarp
Sent på tisdagskvällen fick Jimmy Lundgren, 40, från Hjärnarp syn på ett ovanligt väderfenomen när...
Pojke avled efter olycka i container
En pojke har avlidit efter en olycka i Sandviken på fredagen. Enligt polisen fastnade pojken...
EU tar nästa steg med kandidatländer
EU:s 27 medlemsländer har enats om att Ukraina och Moldavien ska gå vidare i processen...
EU-länder eniga om nya flygregler
EU:s medlemsländer har nått en överenskommelse om nya regler för flygpassagerares rättigheter. Enligt diplomater uppger...
