Studie visar tidiga tecken på alzheimer i blodprov

Förhöjda nivåer av vissa blodmarkörer som kopplas till Alzheimers sjukdom kan upptäckas flera år innan en demenssjukdom blir tydlig, enligt en amerikansk studie som publicerats i tidskriften Lancet. Forskarna fann att nivåerna av bland annat proteinet fosforylerat tau kunde vara förhöjda redan hos personer i 60-årsåldern som ännu inte hade fått någon demensdiagnos.

I studien analyserades blodprover från 1 350 personer utan demenssjukdom. Deltagarnas medelålder var 61 år och de genomförde även kognitiva tester som mätte bland annat förmågan att planera, fokusera och hantera nya uppgifter. Forskarna följde deltagarna under en längre period och upprepade testerna med fem års mellanrum för att undersöka sambandet mellan biomarkörer i blodet och framtida kognitiv försämring. Hos 86 personer upptäcktes förhöjda nivåer av markörerna. Den gruppen presterade i genomsnitt sämre på testerna och försämrades snabbare över tid än övriga deltagare.

Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger att blodbaserade biomarkörer gör det möjligt att identifiera biologiska förändringar som är kopplade till Alzheimers sjukdom utan ryggvätskeprov eller avancerad hjärnavbildning. Han uppger också att blodprovet som används i Sverige har utvecklats för att mäta markörer som speglar de sjukdomsprocesser som pågår i hjärnan vid sjukdomen. Blodprov för att identifiera tau används redan i vissa regioner som en del av diagnostiken.

Enligt Henrik Zetterberg har tidigare undersökningar visat att omkring tio procent av personer i 70-årsåldern har förhöjda nivåer av dessa markörer. Resultaten från den nya studien tyder på att de biologiska förändringarna kan börja tidigare än så. Han framhåller att tidig upptäckt kan få större betydelse i framtiden om effektiva behandlingar blir tillgängliga, men anser samtidigt att det i dagsläget inte finns skäl att genomföra bred testning eftersom det kan skapa onödig oro.

I Sverige finns för närvarande inga tillgängliga godkända läkemedel som riktar sig mot de förändringar i hjärnan som förknippas med tau och betaamyloid. Flera läkemedelsföretag arbetar dock med utveckling av behandlingar. Under våren rekommenderade NT-rådet att regionerna inte ska införa läkemedlet Leqembi i rutinsjukvården. Samtidigt pågår en medicinsk och hälsoekonomisk bedömning av läkemedlet Kinsunla. Henrik Zetterberg har tidigare hållit föreläsningar som sponsrats av företag som marknadsför dessa läkemedel.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och står enligt Alzheimerfonden för en majoritet av demensfallen i Sverige. Drygt 100 000 personer i landet lever med sjukdomen. Svenskt Demenscentrum uppger att sjukdomen vanligtvis utvecklas under många år innan symtom blir märkbara och att risken ökar tydligt med stigande ålder, särskilt efter 65 års ålder. Alzheimerfonden uppger att ansamlingar av betaamyloid och tau i hjärnan kan börja långt innan minnesproblem uppstår. Sjukdomen kännetecknas enligt Svenskt Demenscentrum av en gradvis försämring av minne, orienteringsförmåga och andra kognitiva funktioner till följd av nervcellsskador i hjärnan. Hög ålder och ärftlighet är viktiga riskfaktorer, men även livsstilsfaktorer som högt blodtryck, diabetes och fysisk inaktivitet har betydelse.