Studie visar långvarigt skydd efter fågelinfluensa

En ny studie från Linnéuniversitet visar att skrattmåsar som överlevde det omfattande utbrottet av fågelinfluensa i Kalmarområdet sommaren 2023 har utvecklat ett långvarigt skydd mot viruset. Utbrottet, som enligt Linnéuniversitet orsakades av den högpatogena virusvarianten H5N1, ledde till att omkring 700 skrattmåsar dog.

Forskargruppen följde smittans utveckling med hjälp av GPS-märkta skrattmåsar och återkommande fältstudier, vilket gjorde det möjligt att studera både smittspridningen mellan kolonier och hur viruset påverkade fåglarnas beteende och överlevnad. Professor Jonas Waldenström uppger att forskarna rapporterade de första misstänkta fallen till regionens smittskydd efter att sjuka och döda skrattmåsar upptäckts i Kalmar. Han beskriver att ungar med sjukdomssymtom sågs vid vattenkanten samtidigt som döda ungfåglar flöt i vattnet, och att vuxna fåglar visade neurologiska symtom, bland annat svårigheter att använda benen och krampartade huvudrörelser.

Enligt forskarna förändrades också skrattmåsarnas beteende i de drabbade kolonierna. Under häckningssäsongen rörde de sig betydligt mindre än normalt och höstflytten inleddes nästan två veckor tidigare, något som forskarna bedömer sannolikt hängde samman med infektionen.

Efter utbrottet återfångade forskarna överlevande skrattmåsar för att ta blodprover och analysera antikroppssvaret. Ett år efter smittspridningen hade fåglarna höga nivåer av antikroppar mot viruset. Två år senare hade en stor andel fortfarande mätbara antikroppar, även om nivåerna hade sjunkit, uppger doktoranden Alessia Ostolani. Hon säger att resultaten tyder på att skrattmåsar som överlever infektionen kan vara skyddade mot viruset i minst två år.

Linnéuniversitet uppger att studien visar att en naturlig infektion kan ge ett långvarigt immunologiskt skydd hos vilda skrattmåsar, ett område som tidigare varit otillräckligt undersökt. Professor Jonas Waldenström säger att resultaten ger ökad förståelse för hur högpatogen fågelinfluensa påverkar vilda fågelpopulationer över tid och hur viruset kan fortsätta cirkulera i naturen. Enligt Linnéuniversitet deltar forskargruppen sedan tidigare även i internationella forskningssamarbeten om fågelinfluensa för att förbättra övervakningen av virusets spridning bland vilda fåglar.