Stor skillnad mellan väljare och partier i miljöfrågor

Naturskyddsföreningens granskning inför riksdagsvalet visar stora skillnader mellan partiernas inställning till 22 miljöpolitiska förslag. Miljöpartiet och Vänsterpartiet stödjer samtliga förslag, medan Liberalerna säger ja till 19 och Centerpartiet till 18. Socialdemokraterna stödjer 14, Kristdemokraterna nio, Moderaterna tre och Sverigedemokraterna två. Enligt Naturskyddsföreningen är miljöambitionerna därmed lägst bland de tre största partierna Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna.

Inför valet nästa söndag har samtliga åtta riksdagspartier fått ange hur de ställer sig till föreningens förslag för den kommande mandatperioden och vilka klimat- och miljöfrågor de själva prioriterar högst. Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén uppger att föreningen vill jämföra partiernas ställningstaganden både med den samlade opinionen och med uppfattningarna bland respektive partis väljare.

Den separata opinionsundersökningen genomfördes av Verian på uppdrag av Naturskyddsföreningen mellan den 27 juli och 11 augusti 2026 och omfattade 3 307 personer. Deltagarna fick bedöma sex natur- och miljöförslag på en femgradig skala. Resultaten har även brutits ned efter bland annat län och partisympati.

Det största väljarstödet gäller ett förbud mot PFAS. Naturskyddsföreningen uppger att 81 procent av de tillfrågade vill se ett sådant förbud och att frågan samtidigt har ett brett stöd bland riksdagspartierna. Frankrike införde ett PFAS-förbud den 1 januari 2026 och Danmark införde ett delvis förbud den 1 juli samma år.

Kemikalieinspektionen uppger att det svenska och europeiska förslaget om en bred begränsning i princip omfattar samtliga PFAS-ämnen, med vissa undantag för ämnen som kan brytas ned fullständigt och för särskilt viktiga användningsområden. Förslaget innehåller en generell övergångstid på 18 månader och tidsbegränsade undantag på upp till tolv år för vissa användningar. EU:s kemikaliemyndighet Echa meddelade den 26 mars 2026 att riskbedömningskommittén RAC i sitt slutliga yttrande och den samhällsekonomiska kommittén SEAC i sitt utkast stödjer en bred EU-begränsning, med riktade undantag. SEAC väntas anta sitt slutliga yttrande före utgången av 2026 innan frågan går vidare till EU-kommissionen och medlemsstaterna.

Skyddet av svenska urskogar är en annan fråga där Naturskyddsföreningen pekar på en tydlig skillnad mellan väljare och partier. Sex av tio tillfrågade vill ha ett strikt skydd för urskogarna, medan tre av de åtta riksdagspartierna stödjer förslaget. Karin Lexén beskriver stödet bland väljarna som oväntat starkt och kopplar det till svenskarnas förhållande till skog och natur.

Bland personer som sympatiserar med Socialdemokraterna vill 72 procent se ett strikt skydd. Socialdemokraterna svarade nej på frågan i Naturskyddsföreningens enkät, men sade senare ja till förslaget under en partiledarutfrågning på onsdagen. Karin Lexén uppger också att befintliga beräkningar visar att urskogarna kan vara borta om omkring 25 år om avverkningen fortsätter i nuvarande takt. Hon pekar på efterfrågan på trä, bland annat från massaindustrin, som en drivande faktor.

Statistiska centralbyrån uppgav att 1 476 400 hektar produktiv skogsmark var formellt skyddad vid utgången av 2025. Det motsvarade 6,2 procent av Sveriges produktiva skogsmark. Under året tillkom 19 600 hektar formellt skyddad mark, vilket var ungefär hälften så stor ökning som året före.

Naturskyddsföreningens undersökning visar också att 55 procent av väljarna vill behålla och stärka strandskyddet. Karin Lexén uppger att resultatet visar ett tydligt stöd för ett generellt strandskydd. Samtidigt har riksdagen redan beslutat om lättnader som började gälla den 1 juli 2025. Det generella strandskyddet togs då bland annat bort vid små insjöar, smala delar av vattendrag och vatten som anlagts efter den 30 juni 1975. Länsstyrelserna kan samtidigt införa skydd i vissa särskilt betydelsefulla områden.

Regeringen har dessutom gett den fortsatta strandskyddsutredningen i uppdrag att ta fram en modell där kommunerna kan få besluta i vilken omfattning strandskydd ska gälla längs kuststräckor, sjöar och vattendrag. Enligt regeringens uppdrag ska skyddet däremot vara oförändrat vid exceptionellt högt exploateringstryck eller när andra synnerliga skäl finns.

Ekologisk odling är viktig för 45 procent av väljarna i undersökningen. Karin Lexén framhåller att ekologisk produktion sker utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel och därför minskar beroendet av importerade sådana insatsvaror. Naturskyddsföreningens förslag gäller stöd för att öka den ekologiska odlingen, men enligt Karin Lexén är stödet för detta betydligt svagare bland riksdagspartierna.

Jordbruksverket uppgav att den ekologiskt brukade jordbruksmarken minskade med 21 400 hektar under 2025 och uppgick till 474 300 hektar. Det motsvarade 15,9 procent av Sveriges jordbruksmark. Den ekologiska arealen har minskat sex år i följd och var 2025 omkring 23 procent mindre än under toppåret 2019.

Ett annat av Naturskyddsföreningens förslag gäller förbud mot storskaligt foderfiske i Östersjön. Föreningen uppger att 73 procent av de tillfrågade är positiva och 3 procent negativa. Samtliga riksdagspartier utom Kristdemokraterna stödjer förslaget i föreningens enkät.

Även mineralersättningen vid gruvbrytning ingår i opinionsmätningen. Totalt är 47 procent positiva till en höjning. Stödet är 70 procent i Norrbotten, 67 procent i Jämtland och 53 procent i Västernorrland, enligt Naturskyddsföreningen.

Parallellt pågår arbetet med Sveriges nationella plan för naturrestaurering. Naturvårdsverket uppgav att myndigheten tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket lämnade ett förslag till regeringen den 26 februari 2026. Förslaget omfattar 201 åtgärder för bland annat skogar, jordbrukslandskap, sjöar, vattendrag, havsmiljöer och urbana ekosystem.

Naturvårdsverket uppger att Sveriges utkast till nationell restaureringsplan ska lämnas till EU-kommissionen senast den 1 september 2026 och att den slutliga planen ska vara färdig senast i september 2027. EU-kommissionen har angett att medlemsländernas planer ska redovisa vilka områden som ska restaureras, vilka åtgärder som planeras samt tidsplaner och finansieringsstrategier. Kommissionen ska därefter granska utkasten och lämna återkoppling inom sex månader.

Karin Lexén uppger att Naturskyddsföreningens samlade resultat visar ett starkt väljarstöd för natur- och miljöfrågor och för konkreta politiska åtgärder. Enligt henne behöver partierna därför ta frågorna på stort allvar.