Staten utreder övertagande av rättspsykiatrin

Regeringen tillsätter en utredning som ska analysera hur staten helt eller delvis kan ta över ansvaret för den rättspsykiatriska vården. Enligt socialminister Jakob Forssmed (KD) handlar det om att förbereda den största reformen som genomförts inom rättspsykiatrin. Utredningen ska bland annat bedöma om staten bör ta över hela ansvaret eller enbart finansieringen, medan regionerna fortsatt ansvarar för vårdplatserna.

Bakgrunden är en långvarig brist på platser vid landets rättspsykiatriska kliniker. Enligt Jakob Forssmed uppgick beläggningsgraden i den senaste nationella lägesbilden till 109 procent. Den höga beläggningen innebär att personer som dömts till rättspsykiatrisk vård ibland får vänta kvar i häkte eller vistas utanför vården i väntan på en plats, något som han beskriver som ett säkerhetsproblem. Han framhåller också att överbeläggningen försvårar säkerhetsarbetet och leder till att patienter inom den ordinarie psykiatrin trängs undan. Socialstyrelsen beskriver rättspsykiatrin som en vårdform med ett dubbelt uppdrag där både patientens vårdbehov och samhällsskyddet ska tillgodoses. Myndigheten har också uppgett att vårdgivare ska ha skriftliga rutiner för riskbedömningar, bland annat av rymningsrisk, fritagningsrisk samt risken att patienter skadar sig själva eller andra.

Regeringen har tidigare gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla rättspsykiatrin och tillfört resurser till regioner och kommuner för att stärka arbetet med utslussning och frigöra vårdplatser. Enligt Jakob Forssmed har dessa åtgärder inte varit tillräckliga. Socialstyrelsen arbetar samtidigt med att ta fram nationella riktlinjer för rättspsykiatrisk vård eftersom området saknar sådana och vården enligt myndigheten präglas av ojämlikheter och praxisskillnader mellan olika delar av landet. Riktlinjerna planeras att publiceras etappvis med start omkring årsskiftet 2026/2027.

Utredningen tar avstamp i Vårdansvarskommitténs betänkande från förra året. Kommittén föreslog att staten bör ta ett större ansvar för bland annat rättspsykiatrin genom ökad statlig styrning och pekade ut området som särskilt lämpligt för ett utökat statligt ansvar. Regeringen har uppgett att kommittén bedömde att ökad statlig styrning kan förbättra likvärdigheten och tillgängligheten i vården. Samtidigt har både Vårdansvarskommittén och Sveriges Kommuner och Regioner pekat på risker med ett helt statligt övertagande, bland annat att rättspsykiatrin kan hamna längre från den ordinarie psykiatrin. Jakob Forssmed anser ändå att bristerna i dagens system gör att ett fullt statligt ansvar behöver prövas.

Personer som lider av en allvarlig psykisk störning och begår brott kan dömas till rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, som Socialstyrelsen beskriver som en särskild tvångsvårdslag. För de flesta patienter beslutas även om särskild utskrivningsprövning, vilket innebär att förvaltningsrätten i stället för chefsöverläkaren avgör när utskrivning kan ske efter en samlad bedömning där risken för återfall i brott vägs in. Under 2025 vårdades drygt 1 900 patienter i sluten rättspsykiatrisk vård, enligt Socialstyrelsen. Av dessa var 85 procent män och 15 procent kvinnor. Regeringen har dessutom under 2026 tillsatt en särskild utredning om den psykiatriska tvångslagstiftningen med uppdrag att se över reglerna för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård i syfte att stärka rättssäkerheten och förbättra vårdens funktion.