Socialstyrelsen utökar stödet mot ungdomskriminalitet till 29 kommuner

Ytterligare 29 kommuner och stadsdelsområden får stöd av Socialstyrelsens förstärkningsteam för att utveckla arbetet med barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet eller missbruk. Satsningen följer på ett pilotprojekt i tio kommuner och har under 2026 blivit en permanent del av myndighetens verksamhet.

Regeringen fattade den 5 februari 2026 beslut om att skriva in arbetet med förstärkningsteam i Socialstyrelsens instruktion. I budgetpropositionen för 2026 avsattes 30 miljoner kronor årligen för verksamheten. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall framhöll i samband med beslutet att stödet ska kunna riktas till kommuner där socialtjänsten är särskilt hårt belastad.

Förstärkningsteamen arbetar tillsammans med kommunerna för att kartlägga lokala behov och utveckla socialtjänstens metoder. Socialstyrelsens ambition är att insatserna ska bygga på kunskap och nå de barn och familjer som har störst behov av stöd.

Kommunerna kan få hjälp under en period på upp till två år, beroende på sina förutsättningar. Kontakterna sker både genom besök på plats och digitala möten. Socialstyrelsen betonar att teamen inte ska överta kommunernas ansvar, genomföra tillsyn eller arbeta direkt med enskilda barn och familjer. De får inte heller hantera känsliga personuppgifter från socialtjänstens klientärenden.

Håbo kommun i Uppland deltog i pilotprojektet och har genom stödet utvecklat samarbetet mellan flera kommunala verksamheter. Jenny Storm, enhetschef inom Håbos socialförvaltning, beskriver att arbetet har skapat tydligare rutiner och gjort det möjligt att tidigare upptäcka barn och unga som behöver hjälp.

Enligt Jenny Storm har kommunen framför allt blivit bättre på att identifiera flickor i riskzonen som tidigare riskerade att inte uppmärksammas i tid. Hon framhåller också att fler flickor i riskzonen nu fångas upp.

Det stöd som Håbo fick var nära knutet till den lokala verksamheten. Jenny Storm beskriver hur förstärkningsteamet hjälpte socialförvaltningen att kartlägga kommunens särskilda förutsättningar utan att delta i arbetet med enskilda klientärenden.

En central del av förändringen är en mer organiserad samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritidsverksamhet. Samarbetet bygger på modellen SSPF, som används för att tidigt identifiera barn och ungdomar med risk för kriminalitet eller missbruk.

Håbo kommun införde SSPF den 1 januari 2025 och informerade om arbetet den 18 mars samma år. My Wåhlander utsågs till SSPF-koordinator, medan kommunpolisen Malin Persson fick en roll i det lokala samarbetet.

När berörda personer lämnar sitt samtycke kan SSPF-koordinatorn samla familjer och representanter från olika verksamheter för att utforma individuella handlingsplaner. Dessa kan omfatta barnets skolgång, situationen i hemmet, fritidsaktiviteter och sociala relationer.

Arbetsmodellen är etablerad på flera håll i landet. Brottsförebyggande rådet, Brå, redovisade i februari 2026 att omkring 220 svenska kommuner använde SSPF under 2025. Myndigheten beskriver arbetssättet som en av Sveriges mest utbredda modeller för lokal samverkan inom brottsförebyggande och förebyggande socialt arbete.

Den 2 mars 2026 presenterade Brottsförebyggande rådet ett reviderat nationellt metodstöd som tagits fram tillsammans med Socialstyrelsen, Polismyndigheten, Skolverket, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor samt Sveriges Kommuner och Regioner. Det uppdaterade materialet innehåller bland annat mer vägledning om hur civilsamhället kan medverka i arbetet.

I Håbo har samarbetet även utvidgats till barn- och ungdomshälsan. Vårdpersonal kan numera använda kommunens lokaler för möten med familjer. Därmed kan vissa besök genomföras i hemkommunen i stället för att familjerna behöver resa till Enköping eller Uppsala.

Frågan om samarbete mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård behandlas även på nationell nivå. Regeringen meddelade den 27 augusti 2026 att Delegationen för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område lämnat förslag om närmare samverkan mellan socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri och primärvård. Förslagen syftar till att samordna stödet bättre för barn och unga som både har psykisk ohälsa och riskerar att dras in i kriminalitet.

Arbetet med förstärkningsteam inleddes som ett försök i ett mindre antal kommuner. Delegationen för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område redovisade i departementspromemorian Ds 2026:18 att de första sex pilotkommunerna valdes ut i februari 2024.

Vid urvalet vägdes kommunernas motivation, möjligheter att genomföra utvecklingsarbete och redan pågående brottsförebyggande insatser in. Delegationen hade inför försöket möten med 23 kommuner. En särskild referensgrupp med företrädare för kommunernas socialtjänster deltog dessutom i fyra digitala möten för att samla erfarenheter inför det fortsatta arbetet.

Pilotprojektet omfattade sammanlagt tio kommuner: Håbo, Borås, Kalmar, Sundsvall och Strängnäs samt Uppsala, Växjö, Borlänge, Huddinge och Sundbyberg.

Bland de 29 kommuner och stadsdelsområden som beviljats stöd under 2026 finns Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö i Skåne. Även Osby och Skurup omfattas av satsningen.

I Västra Götaland ingår Essunga, Grästorp, Habo, Hisingen i Göteborg, Stenungsund, Tjörn och Trollhättan. I Småland har Alvesta, Älmhult och Mjölby fått stöd.

De övriga mottagarna är Avesta, Härnösand, Kalix, Laholm, Luleå, Nyköping, Piteå, Sala, Storuman, Timrå, Tyresö, Varberg och Östhammar.

Utöver de riktade insatserna pågår en bredare förändring av socialtjänstens verksamhet. Socialstyrelsen meddelade den 7 oktober 2026 att myndigheten under 2025 fördelat 1 145 500 000 kronor till Sveriges 290 kommuner för omställningen till den nya socialtjänstlagen.

I myndighetens uppföljning svarade 94 procent av kommunerna att statsbidragets syfte hade uppnåtts i ganska hög eller hög utsträckning. Medlen hade framför allt gått till personal och kompetensutveckling.

Socialstyrelsen planerar också att använda erfarenheterna från förstärkningsteamen för att utveckla nationellt stöd till kommunernas socialtjänster.

Den 22 oktober 2026 håller myndigheten ett webbinarium om tidiga brottsförebyggande insatser. Bland deltagarna finns Jenny Storm och barn- och ungdomskoordinatorn My Wåhlander från Håbo kommun samt Per Volpini Borgström, läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala.

Annika Öquist, enhetschef på Socialstyrelsen, beskriver att arbetet med förstärkningsteamen inleddes under en period då Sverige hade ett mycket stort antal skjutningar.

Hon konstaterar att situationen därefter blivit lugnare men framhåller att skjutningar och annan grov kriminalitet fortfarande förekommer i betydande omfattning. Socialstyrelsens bedömning är därför att det brottsförebyggande arbetet behöver fortsätta och att kommunernas behov av att utveckla sina metoder och insatser fortfarande är stort.