Snöbristen väcker oro bland svenska skidstjärnor

Allt svårare förhållanden på Europas glaciärer skapar problem för de svenska skidlandslagens försäsongsträning. Flera landslagsåkare beskriver hur möjligheterna att hitta snö har försämrats kraftigt och uttrycker oro för skididrottens framtid. Samtidigt väcks krav på att förändra den internationella tävlingskalendern.

När vinterns tävlingar närmar sig är snötillgången fortfarande ett stort bekymmer. De vintermiljöer som snart kommer att visas i svenska tv-sändningar står i kontrast till förhållandena under försäsongen, då landslagen har fått allt svårare att genomföra sammanhängande träningsperioder på snö.

En av dem som reagerar är den 20-åriga slalomåkaren Cornelia Öhlund. Under en regnig oktoberdag i Stockholm konstaterar hon att snön saknas, inte bara i stora delar av Sverige utan också på många håll i Europa.

Öhlund beskriver årets situation som särskilt besvärlig. Hon kopplar den långsiktigt försämrade snötillgången till klimatförändringarna, men anser samtidigt att träningsförhållandena den här hösten har varit ovanligt dåliga även jämfört med tidigare år.

Den unga landslagsåkaren oroar sig också för utvecklingen längre fram. Hon hoppas kunna fortsätta tävla i ytterligare tio år, men undrar vilka möjligheter till skidåkning som kommer att finnas då. Den snabba förändringen av klimatet gör henne bekymrad.

Erfarenheterna delas av Anna Swenn-Larsson, som jämför dagens situation med förutsättningarna när hon inledde sin elitkarriär. För omkring 15 år sedan var i princip alla glaciärer öppna, även i augusti. Det var inga problem att hitta snö. Nu är det en ständig kamp, säger hon.

Landslagens snöjakt bromsar upp försäsongen, medger Swenn-Larsson. I förlängningen blir det också en sportslig nackdel mot konkurrenterna.

Skicrosstjärnan Sandra Näslund känner igen stressen.

– Det är klart att det är tufft. Många av våra konkurrenter har varit i Chile och jagat snö, medan vi har valt att hålla oss på hemmaplan. Och vi har väl haft lite oflyt med skidåkningen så här långt. Men förhoppningsvis blir det lite bättre framöver.

Näslund har också sett hur glaciärerna smält bort framför ögonen på henne.

– Vi brukar vara på glaciären i Stelvio i Italien. Där har vi liksom varit i nästan 15 års tid, och där har jag sett otroligt stor skillnad. Man blir ju lite ledsen i hjärtat.

Även puckellandslaget påverkas, trots att de kan bedriva stora delar av sommarträningen på hoppramper ut i vattnet.

– Men man får kämpa för att hitta någonstans att kunna träna. För hela skidsporten är det typ det värsta som kan hända, säger Rasmus Stegfeldt.

Det blir att åka kors och tvärs för att jaga snö, berättar han.

– Men som tur är finns tekniken för att spara snö. Så vi kan vara i Idre ganska säkert. Utan det så hade det varit totalt kaos.

Nu vädjar flera av svenska stjärnor om åtgärder. Men att peka åt ett specifikt håll är svårt. Vems direkta ansvar är det att det råder snöbrist i Sverige, Italien och Österrike i september?

– Jag vet inte vems ansvar det är. Men jag vill ju bara skjuta det längst upp till de som har mest makt och som kan beordra folk att göra rätt för sig, säger puckelstjärnan Filip Gravenfors.

Snowboardstjärnan Novalie Engholm menar att alla har ett ansvar, även utövarna själva.

– Man mår ju dåligt när man åker iväg, man är en bidragande faktor till det hela. Men vi får försöka tänka på hur vi kan göra det här mer hållbart. Vi har börjat fundera på att åka buss till Europacuper till exempel, man får börja tänka i nya banor helt enkelt.

Freerideåkaren Axel Burmansson kunde där också göra sina första åk på snö sedan en korsbandsskada hade satt stopp för hans föregående säsong. Han bekräftade detta i en intervju med SVT.

Skidåkarnas observationer om krympande glaciärer får stöd av aktuella vetenskapliga mätningar. Det schweiziska övervakningsprogrammet GLAMOS rapporterade den 1 oktober 2026 att landets glaciärer hade förlorat ytterligare fem procent av sin isvolym.

EU:s klimattjänst Copernicus redovisade i sin europeiska klimatrapport för 2025 att glaciärerna på kontinenten fortsätter att förlora ismassa. Alperna hör till de områden där minskningen sker snabbast. Sedan 1975 har Europas glaciärer förlorat omkring 970 miljarder ton is, exklusive Grönlands perifera glaciärer.

Även GeoSphere Austria har presenterat siffror som visar hur avsmältningen har ökat. Enligt den österrikiska väder- och klimatinstitutionens redovisning den 20 april 2026 förlorade världens glaciärer i genomsnitt omkring 390 miljarder ton is årligen under perioden 2016–2025. Mellan 1976 och 1995 var motsvarande förlust mindre än 100 miljarder ton per år.

Den försämrade snötillgången har också lett till diskussioner om vilka åtgärder skididrotten behöver vidta.

Puckelåkaren Filip Gravenfors anser att ansvarsfrågan är svår att besvara. Han vill däremot se insatser från personer och beslutsfattare med möjlighet att påverka utvecklingen och ställa krav på förändringar.

Snowboardåkaren Novalie Engholm framhåller i stället att ansvaret behöver delas av många, även av idrottsutövarna själva. Hon beskriver hur resandet inom sporten bidrar till klimatpåverkan och anser att verksamheten måste organiseras på ett mer hållbart sätt.

Ett alternativ som redan diskuteras är att använda buss vid resor till Europacuptävlingar. Engholm menar att skid- och snowboardåkare behöver överväga nya lösningar för att minska verksamhetens klimatavtryck.

Fredrik Sars, herrtränare i det alpina landslaget, vill även att Internationella skid- och snowboardförbundet FIS ser över när tävlingssäsongen genomförs.

Han ifrågasätter om det är rimligt att inleda världscupen den 24 oktober och avsluta den redan i slutet av mars, med tanke på hur snöförhållandena har förändrats. Enligt honom bör förbundet överväga en senarelagd tävlingsperiod.

Den fastställda kalendern för alpina världscupen 2026/2027 innebär att säsongen startar med storslalom i Sölden den 24–25 oktober. Därefter väntar slalom i finska Levi den 14–15 november och österrikiska Gurgl den 21–22 november.

Medan världscupspremiären närmar sig fortsätter de svenska åkarna att försöka anpassa sina förberedelser efter snötillgången. Samtidigt kvarstår oron över hur framtidens vintrar kommer att påverka möjligheterna att bedriva skididrott.