SMHI varnar för stormvindar i Lapplandsfjällen

Kraftiga vindar väntas påverka stora delar av norra Lapplandsfjällen under de kommande dagarna. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, har utfärdat en gul vädervarning som börjar gälla klockan 15.00 på söndagen den 18 oktober. Varningen omfattar inledningsvis ett mindre fjällområde men utvidgas söderut under måndagen och gäller även under de första timmarna på tisdagen.

På kalfjället väntas mycket hårda vindar från sydväst eller väst. I högre fjällterräng kan vindstyrkan lokalt nå stormnivå. Periodvis kan även snöbyar förekomma, vilket tillsammans med kraftiga vindar kan försämra sikten och försvåra förflyttningar.

SMHI avråder personer utan tillräcklig fjällfarenhet från att genomföra planerade turer under varningsperioden. Myndigheten uppmärksammar särskilt svårigheterna med att ta sig fram i terrängen och att sätta upp eller förankra tält när vinden är kraftig. Snödrev kan dessutom göra det svårt att orientera sig. Vid temperaturer under noll grader eller i samband med regn finns också risk för förfrysning.

Den gula varningsnivån används enligt SMHI när väderförhållanden kan medföra störningar i samhällsfunktioner eller orsaka skador på egendom och miljö. Myndigheten betonar att särskilt utsatta platser kan drabbas betydligt hårdare än omkringliggande områden, även vid en gul varning.

SMHI:s varningssystem är regionalt anpassat och utgår från vilka konsekvenser vädret bedöms kunna få. Därför avgörs varningsnivån inte enbart av prognostiserad vindhastighet, utan också av förhållandena i det aktuella området.

För den som planerar att vistas i fjällen finns särskilda prognoser att följa. Enligt Krisinformation.se publicerar SMHI minst två fjällväderprognoser per dygn, en på morgonen och en på eftermiddagen. Informationen är indelad efter geografiska fjällområden och kompletteras med återkommande fjällväderrapporter i Sveriges Radio P1.

Fjällsäkerhetsrådet rekommenderar att personer som rör sig i fjällterräng använder karta och kompass, som organisationen beskriver som de säkraste hjälpmedlen när sikten är begränsad. Fjällvandrare bör också fortlöpande kontrollera sin position på kartan. Rådet påpekar att markerade leder kan förändras eller tas bort.

Svenska Turistföreningen informerar om att fjällstugor är utrustade med nödtelefoner som ger direktkontakt med polis och fjällräddning. I stugorna finns även färdböcker där besökare kan anteckna sina planerade vägval och tider. Sådana uppgifter kan användas vid sökinsatser om en person saknas.

Svenska Turistföreningen framhåller även att hårda vindar i kombination med omfattande snöfall kan skapa instabila snöskikt i fjällterrängen. Snö som samlas i läsluttningar kan öka lavinrisken, medan hängdrivor längs fjällkrön utgör en särskild fara. Uppgifterna avser generella risker vid fjällvistelse och är inte någon särskild lavinvarning för det nu aktuella området.

Polismyndigheten ansvarar för att leda och samordna fjällräddningsinsatser i Sverige. Fjällräddningen består av frivilliga räddare som utbildas och utrustas genom polisen. Verksamheten är organiserad i omkring 30 enheter fördelade över olika geografiska områden.

Den 31 juli 2026 rekommenderade Polisregion Nord personer som vistas i skog och mark att använda 112-appen vid nödsituationer. Polisen uppgav att SOS Alarm genom nödsamtal via appen kan få tillgång till koordinater för den nödställdes position. Informationen kan användas för att lokalisera personer som gått vilse.

Även väderförhållandena på vägarna till fjällområdena kan kontrolleras inför en resa. Trafikverket tillhandahåller en digital vägkarta med uppgifter om väglag, trafikstörningar, vägväder och kamerabilder från vägnätet.

Trafikverkets vägväderinformationssystem omfattar omkring 750 väderstationer längs svenska vägar, från Smygehamn i söder till Karesuando i norr. Stationerna mäter bland annat vindhastighet, vindriktning, nederbörd, lufttemperatur och vägytans temperatur. Trafikverket använder mätningarna som underlag för vägunderhåll och bedömningar av rådande väderförhållanden.