
Illustration
SMHI varnar för risk om Atlantströmmen försvagas
Samtidigt som Europa upplever rekordhöga temperaturer pekar forskning på att klimatförändringarna även kan öka risken för betydligt kallare vintrar i norra Europa. Om Atlantens stora havsströmssystem AMOC skulle försvagas kraftigt eller kollapsa kan vintertemperaturer omkring Stockholm i ett sådant scenario sjunka till omkring 40 minusgrader.
Den extrema värmen har satt nya temperaturrekord i flera europeiska länder. I Storbritannien uppmättes 36,1 grader under landets varmaste junidag hittills, medan Frankrike noterade temperaturer över 40 grader under sin varmaste junidag sedan 1947. Värmeböljan har också haft allvarliga följder. I Frankrike har tre små barn avlidit efter att ha lämnats i överhettade bilar och i Spanien uppges 212 personer ha dött till följd av värmen under en period på fyra dagar.
AMOC, som står för Atlantic Meridional Overturning Circulation, transporterar varmt och salt vatten norrut och kallare, mindre salt vatten söderut. Strömsystemet bidrar till det relativt milda klimatet i norra Europa. När klimatförändringarna leder till högre temperaturer i Arktis påverkas samtidigt havsströmmarna, vilket enligt forskningen kan leda till kallare vintrar, torrare somrar och stigande havsnivåer. Forskare bakom en studie i den vetenskapliga tidskriften Science Advances bedömer att AMOC kan försvagas med omkring 42–58 procent fram till år 2100 när observationsdata kombineras med klimatmodeller.
Synen på risken för en fullständig kollaps skiljer sig mellan olika forskare. FN:s klimatpanel IPCC har bedömt att en total kollaps av AMOC under detta århundrade är osannolik, samtidigt som panelen anser att en försvagning av systemet är mycket sannolik vid fortsatt global uppvärmning. Professor Stefan Rahmstorf vid Potsdam Institute for Climate Impact Research har däremot uppgett att resultaten stärker bilden av att de klimatmodeller som visar en kraftig försvagning stämmer bättre överens med observationer än tidigare bedömts. Han har också sagt att han ser en växande risk för att AMOC når en brytpunkt redan omkring mitten av detta århundrade om den globala uppvärmningen fortsätter.
I Sverige genomför Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, en förstudie för att sammanställa det aktuella forskningsläget om hur en kraftig försvagning eller kollaps av AMOC kan påverka Sveriges klimat och samhälle. Oceanografen och projektledaren Ola Kalén har uppgett att osäkerheter fortfarande finns, men att en snabbare minskning av de globala utsläppen minskar risken för att AMOC kollapsar inom den närmaste tiden.
Även Island har lyft frågan. Klimatminister Johann Pall Johannsson har uppgett att den isländska regeringen ser en möjlig AMOC-kollaps som ett hot mot landets nationella motståndskraft och säkerhet. Regeringen har samtidigt uppgett att myndigheter arbetar med analyser och beredskap för hur ett sådant scenario kan påverka bland annat energiförsörjning, livsmedelsförsörjning, transporter och annan infrastruktur.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett i huvudsak neutralt och sakligt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Informationen återges objektivt med tydliga källhänvisningar till forskare, myndigheter och andra källor. Eventuella starka eller dramatiska uttryck, såsom temperaturer som når 40 minusgrader och antalet dödsfall kopplade till värmen, tillskrivs forskare och myndigheter eller återges som fakta, vilket inte sänker poängen. Journalisten gör inga egna slutsatser eller försök att styra läsarens känslor. Det finns dock en viss lätt förstärkning i början, exempelvis beskrivningen av värmeböljan som "extrem", men detta är en vedertagen och relevant beskrivning av rekordtemperaturer snarare än en subjektiv värdering. Sammantaget bedöms artikeln vara mycket oberoende och neutral i skrivsättet.
Förklaring:
Artikeln gynnar vänster genom att lyfta fram klimatförändringarnas allvar och behovet av statliga och internationella insatser för att minska utsläpp och hantera risker. Betoningen på forskning, miljöhot och statliga myndigheters beredskap signalerar en prioritering av kollektiva åtgärder och klimatpolitik som är typisk för vänsterorienterad miljö- och klimatagenda. Marknadsperspektiv eller ansvar på individnivå är frånvarande, vilket minskar högerns påverkan.
Rubrik och framing:
Fokus ligger på klimatförändringarnas allvarliga konsekvenser och risker, där forskare och myndigheter presenteras som ansvariga för att varna och vidta åtgärder. Problemen framstår som stora och globala, med en risk för dramatiska klimatförändringar som hotar samhället.
Språk och ton:
Inga tydliga värdeladdade ord som förstärker negativa eller positiva bilder av aktörerna, utan en beskrivande och informativ ton med fokus på forskningsresultat och varningar.
Källbalans:
Artikelns källor består främst av forskare, vetenskapliga studier, SMHI och internationella organisationer såsom FN:s klimatpanel och politiker från Island. Ingen politisk motpart förs fram tydligt, fokus ligger på experter med klimatrisker i centrum.
Utelämnanden och kontext:
Saknas politiska eller ekonomiska aktörers perspektiv, till exempel företag, industripolitiska argument eller kritiska röster som kan belysa kostnader eller alternativa lösningar. Samt saknas diskussion om ansvarsfördelning utöver forskarnas varningar.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
SSAB stoppar bygget efter fynd av vätecyanid
SSAB har återigen avbrutit arbetet med stålverksbygget i Luleå. Beslutet fattades sedan mätningar visat förekomst...

Båt kapsejsade under misstänkt svensexa i Smögen
En båt kapsejsade i hamnen i Smögen på fredagskvällen, vilket ledde till att flera personer...

Scoutläger ändrar upplägget i extrema värmen
Nästan 4 000 barn och ledare deltar i Svenska Alliansmissionens Ungdoms storläger reTRO utanför Vetlanda...

Man avled efter singelolycka på E22
En man har avlidit efter en singelolycka på E22 i Karlshamns kommun, i höjd med...
