Småföretagen i Östergötland växer – Ostlänken skapar osäkerhet

Småföretagen i Östergötland redovisar en av landets starkaste konjunkturutvecklingar under hösten 2026. Företagens omsättning och orderingång har ökat samtidigt som förväntningarna på det kommande året blivit mer positiva. Osäkerheten kring politiska beslut om Ostlänken pekas samtidigt ut som ett problem.

Den regionala konjunkturindikatorn har stigit från +14 hösten 2025 till +48 hösten 2026, enligt uppgifter som Företagarna i Östergötland presenterade den 2 november. Motsvarande indikator för hela Sverige ligger på +25.

Även företagens orderingång visar en uppgång. Nettotalet för orderingången i Östergötland har ökat från +5 till +19 under det senaste året, medan rikssiffran är +10. För omsättningen har nettotalet stigit från +13 till +23 i länet, jämfört med +13 i landet som helhet.

Frida Boklund, regionchef för Företagarna i Östergötland, beskriver utvecklingen som positiv. Hon framhåller att företagen i länet har klarat konjunkturförändringarna något bättre än företag i andra delar av landet och att framtidsbedömningarna nu är betydligt ljusare.

Undersökningen visar också att företagen har en positiv syn på lönsamheten, efterfrågan och möjligheterna till nyanställningar.

Den ökade optimismen återfinns även på nationell nivå. När Småföretagsbarometern presenterades den 13 oktober 2026 konstaterade Swedbanks företagarekonom Jörgen Kennemar att framtidstron bland Sveriges småföretag var den starkaste sedan 2022. Swedbank redovisade samtidigt att fler företag räknar med att öka både försäljningen och antalet anställda under det närmaste året.

Trots den starkare konjunkturen finns osäkerhetsfaktorer för företagen i Östergötland. I undersökningen anger 18 procent att politisk oförutsägbarhet är ett orosmoment. Ytterligare 15 procent uppger att svårigheter att rekrytera lämplig personal utgör en utmaning.

Ett av de politiska beslut som skapat osäkerhet gäller Ostlänken. Under våren ändrade sig regeringen om den planerade järnvägsstationen i Linköping inom ramen för Ostlänken-projektet.

Redan den 28 april 2026 framförde Charlotta Elliot, talesperson i infrastrukturfrågor vid Östsvenska handelskammaren, kritik mot förändringarna i en intervju med EFN. Hon framhöll att både näringslivet och offentliga aktörer under lång tid hade gjort investeringar och planerat verksamheter utifrån den tidigare järnvägslösningen. Elliot betonade behovet av långsiktiga politiska beslut och stabila planeringsförutsättningar.

Linköpings kommun hade vid tidpunkten för regeringens ändrade besked redan lagt betydande resurser på förberedelserna. Stefan Erikson (M), ordförande i kommunens samhällsbyggnadsnämnd, uppgav den 29 april att 134 miljoner kronor hade använts till planering och förberedande arbete sedan 2013.

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) uppgav samtidigt att regeringens förändring av Ostlänken beräknades sänka byggkostnaderna med åtta miljarder kronor.

Frågan om kommunens tidigare utgifter blev också föremål för diskussion. I en intervju med Sveriges Radio den 8 maj meddelade Andreas Carlson att regeringen inte avsåg att betala ut de 150 miljoner kronor som Linköping efterfrågade i ersättning med anledning av det förändrade beslutet.

Den 16 juni presenterade Linköpings kommun en analys av regeringens nya inriktning. Kommunen konstaterade att förutsättningarna för stadsutvecklingen kring den tidigare planerade järnvägsutbyggnaden hade förändrats. Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) framhöll att beslutet försvårar möjligheterna att resa till och från Linköping för arbete och studier.

Trafikverket har därefter fortsatt planeringen utifrån de nya förutsättningarna. En del av förändringarna är den cirka fyra kilometer långa järnvägssträckan Linghem–Torvinge. Myndigheten planerar att genomföra två parallella samråd under hösten 2027, ett om järnvägsplanen och ett om vattenverksamheten.

Den 22 september meddelade Trafikverkets regionala direktör Peter Bernström att myndigheten valt en planskild anslutning mellan Ostlänken och Södra stambanan vid Torvinge. Lösningen beräknas kosta omkring en miljard kronor mindre än alternativet där Ostlänkens spår skulle placeras mellan Södra stambanans spår.

Trafikverkets beräkning av den totala kostnaden för Ostlänken uppgår till 102,8 miljarder kronor, uttryckt i 2025 års prisnivå.

De regionala konjunktursiffrorna ingår i Småföretagsbarometern, som tas fram av Företagarna, Swedbank och Sparbankerna. Undersökningen har genomförts årligen sedan 1985 och beskrivs som Sveriges största konjunkturundersökning riktad till småföretag.

Höstens undersökning genomfördes av Novus mellan den 19 augusti och den 21 september 2026. Totalt deltog över 7 000 företagare runt om i Sverige, varav 303 i Östergötlands län. Undersökningen omfattar företag med mellan 1 och 49 anställda.