
AI-genererad illustration
Skridskosäsongen igång i norr – varningar för förrädiska isar
Långfärdsskridskoåkare har redan gett sig ut på flera sjöar i norra Sverige. Samtidigt varnar erfarna åkare och säkerhetsorganisationer för riskerna med höstens tunna isar, särskilt när snö kan dölja svaga partier.
Ari Hultqvist från Luleå, nationellt ansvarig för Friluftsfrämjandets skridskoverksamhet, genomförde sina första turer redan i oktober. Han åkte då på sjön Ladtjojaure och i området kring Rensjön i Kiruna kommun. Vid premiären var isen så genomskinlig att botten syntes tydligt.
Hultqvist är en erfaren långfärdsskridskoåkare och ingår även i Issäkerhetsrådet. Inom Friluftsfrämjandet arbetar han dessutom som verksamhets- och utbildningsansvarig för kajak, kanadensare, klättring och skridskoskola.
Han beskriver säsongens första tur som något han länge sett fram emot. Att undersöka isens tjocklek genom att använda syn, hörsel och känsel är en viktig del av upplevelsen. De första turerna kan vara ostadiga innan åkningen kommer i gång.
De genomskinliga isarna kan samtidigt skapa oväntade synintryck. Hultqvist berättar att stenar under vattenytan kan uppfattas som hinder direkt framför skridskoåkaren. När botten är synlig längs stränderna kan också känslan av hastighet bli starkare.
Efter en period med mildare väder har nya rapporter om skridskoåkning kommit från Kirunaområdet. Under den senaste helgen rapporterades turer vid bland annat Jukkasjärvi och Kurravaara. Även från Dalarna finns uppgifter om åkning på mindre isbelagda vatten.
Enligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, får sjöar längst upp i norra Sverige normalt sitt istäcke omkring slutet av oktober. I de sydligaste delarna av landet inträffar isläggningen i genomsnitt först i slutet av december. Mindre och grunda sjöar på hög höjd i norr hör vanligtvis till dem som fryser tidigast.
Trots att skridskosäsongen har inletts väljer Hultqvist att vara återhållsam med information om exakt vilka isar han har besökt. När istäcket fortfarande är tunt publicerar han vanligtvis inte filmer eller detaljerade platsuppgifter från sina turer.
Han motiverar försiktigheten med att personer utan tillräcklig erfarenhet eller säkerhetsutrustning annars kan lockas ut på osäkra isar. Hultqvist framhåller också riskerna med att åka ensam och påpekar att personer som omkommer i isolyckor ofta har varit utan sällskap.
Issäkerhetsrådet rekommenderar minst tio centimeter kärnis för personer som saknar omfattande iskunskap. Rådet pekar särskilt ut inlopp, utlopp, sund, bryggor, broar och grund som platser där isen kan vara försvagad.
Svenska Livräddningssällskapets generalsekreterare Mikael Olausson, som också är ordförande i Issäkerhetsrådet, har varnat för svaga nyisar under snötäcken. Han framhåller att det kan vara svårt även för en person med utrustning att ta sig upp ur en vak utan hjälp från andra.
Södertörns brandförsvarsförbund uppgav i januari 2026 att i genomsnitt tio personer omkommer årligen efter att ha gått genom isen. Förbundet anger att majoriteten av de omkomna är män över 60 år och understryker att tidigare erfarenhet av en viss is inte innebär att den är säker vid ett senare tillfälle.
Räddningstjänsten Höga Kusten–Ådalen beskriver att isdubbar ska placeras högt och lättåtkomligt under hakan. Räddningstjänsten rekommenderar dessutom praktisk övning med isdubbar, eftersom det krävs både teknik och styrka för att kunna dra sig upp på isen.
Hultqvist arbetar med både grundutbildning och fortbildning av skridskoåkare runt om i Sverige. Friluftsfrämjandet erbjuder bland annat en kostnadsfri digital introduktionsutbildning med fokus på grundläggande kunskaper.
Organisationen har även planerat en ledarutbildning i långfärdsskridskor med digitala teoritillfällen den 2, 9 och 16 november 2026. Deltagarna genomför självstudier och en obligatorisk praktikdag på is där säkerhet, bedömning av isförhållanden och planering av turer ingår.
Riskerna gäller inte enbart insjöar. I februari 2026 kommenterade Hultqvist en händelse där tre skridskoåkare blivit fast på drivande isflak i Söderhamns skärgård. Han förklarade då att havsis kan släppa från land när vattenståndet stiger efter en period med låga vattennivåer.
När det gäller fortsättningen på årets säsong påpekar Hultqvist att både kustisar och större sjöar behöver ytterligare kyla innan de fryser ordentligt. Han bedömer därför att det kommer fler möjligheter att åka på genomskinlig is längre fram.
Uppgifterna om säsongsstarten och isförhållandena publicerades den 11 november 2026 kl 09:38.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är mycket neutral i språket. Den förlitar sig på tydliga källhänvisningar (t.ex. Enligt SMHI, Svenska Livräddningssällskapet, Issäkerhetsrådet, Räddningstjänsterna) och återger vad olika aktörer säger utan att journalisten själv tillskriver händelser eller uttrycker egna bedömningar. Risker, åtgärder och säkerhetsrekommendationer presenteras som information från källor eller den intervjuade personen, inte som journalistens egna slutsatser eller värderingar. Det finns inga emotionella eller dramatiserande formuleringar som inte är kopplade till en källa, och inga spekulationer eller försök att påverka läsaren känslomässigt. Sammantaget bedöms texten som mycket oberoende i språkdrift.
Förklaring:
Artikeln betonar riskhantering, expertsynpunkter och institutionell vägledning (Issäkerhetsrådet, SMHI, Svenska Livräddningssällskapet samt Friluftsfrämjandet) som centrala för hur is-säsongen bör närmas med försiktighet och utbildning. Denna betoning på teknokratiska lösningar, saklig expertis och institutionalt ansvar överensstämmer med en mitteninriktad politisk riktning som förespråkar pragmatisk balans och statligt/organisatoriskt stöd när det gäller säkerhetsfrågor. Det finns färre element som pekar mot vänsterpolitikens omfördelnings- och skyddsnära fokus eller mot högerns marknadsbaserade och begränsade statligheter.
Rubrik och framing:
Framställningen av skridskosäsongen som en riskhanteringsfråga där myndigheter och experter ger råd och varningar.
Språk och ton:
Informativt och varningsfokuserat
Källbalans:
Mycket utrymme för experter och organisationer som Friluftsfrämjandet, Issäkerhetsrådet och SMHI; begränsat vittnesmål från privatpersoner eller alternativa röster
Utelämnanden och kontext:
saknas bredare samhälls- eller politisk kontext; saknas kritiska röster; inga diskussioner om statlig finansiering eller policyimpikationer; få eller inga perspektiv från andra aktörer som privat sektor eller akademiska kritiker
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Orange snövarning utfärdad – upp till 40 centimeter väntas
Kraftigt snöfall och hårda vindbyar väntas orsaka omfattande trafikproblem längs delar av Västerbottens kust. SMHI...

Nyvald kommunpolitiker åtalas efter Swishbetalningar från bedrägeri
En nyinvald ledamot i Bollnäs kommunfullmäktige har åtalats för penningtvättbrott efter att ha tagit emot...

Mögel upptäckt på skola – elever tvingas byta lokaler
Fagerviks skola i Timrå kommun behöver göra tillfälliga förändringar i verksamheten sedan mögel påträffats i...

Misstänkt förberedelse till mordbrand utreds på gymnasieskola
En polisutredning om misstänkt förberedelse till mordbrand har inletts efter att ett meddelande hittats på...
