Skolvåldet i Sverige – anmälningarna har nästan fördubblats

Antalet anmälningar om hot, våld och rån i svenska grund- och gymnasieskolor har nästan fördubblats på tio år. Nyhetsbyrån Sirens sammanställning, baserad på statistik från Arbetsmiljöverket, visar att 1 265 anmälningar registrerades under 2025. Motsvarande antal var 638 år 2016. Skolpersonalen utgör den mest utsatta gruppen.

Anmälningarna omfattar bland annat lärare som blivit slagna med knytnävar eller spottas i ansiktet. Det förekommer även rapporter om våld där saxar, nålar, knivar och möbler har använts. Uppgifter om vilka skolor som anmält händelser under 2025 och 2026 ger möjlighet att följa rapporteringen på kommunnivå.

Under tioårsperioden registrerades sammanlagt 9 033 anmälningar. Nyhetsbyrån Sirens sammanställning visar att ungefär 70 procent av händelserna avser fysiskt våld. Hot står för knappt en tredjedel av anmälningarna, medan 18 händelser har klassificerats som rån.

Arbetsmiljöverket har samtidigt framhållit att den ökande anmälningsstatistiken inte enbart kan förklaras av fler våldshändelser. I februari 2025 uppgav myndigheten att förbättrade rutiner för rapportering är en del av förklaringen, men att även problemen i skolornas arbetsmiljö har vuxit.

Enligt Arbetsmiljöverket har antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro inom skolan ökat under en period då motsvarande olyckor har minskat på arbetsmarknaden som helhet.

Brister i skolornas förebyggande arbete framkom också i en nationell granskning som Arbetsmiljöverket presenterade den 2 april 2025. Tillsynen omfattade drygt 1 500 kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor och genomfördes mellan maj 2023 och oktober 2024.

Myndigheten identifierade brister i arbetet mot hot och våld vid 75 procent av de granskade skolorna. Sex av tio konstaterade brister gällde otillräckliga undersökningar av risker eller bristfälliga riskbedömningar i skolmiljön.

Arbetsmiljöverkets granskning visade inte några större skillnader i de allvarliga anmälda händelserna mellan storstäder, mindre städer och glesbygd. Myndigheten kunde inte heller konstatera någon betydande skillnad mellan kommunala och fristående skolor.

Även Stockholms stads utbildningsförvaltning har redovisat en omfattande ökning av registrerade incidenter. Under 2025 gjordes 1 946 anmälningar om hot och våld mot skolpersonal, jämfört med 984 anmälningar under 2021.

Under samma period steg antalet anmälningar om personskador orsakade av andra personer från 337 till 1 014.

Petra Nergårdh, chef för personal- och kompetensförsörjning vid Stockholms stads utbildningsförvaltning, har uppgett att omkring hälften av de registrerade incidenterna avser situationer där någon faktiskt skadats. Resterande del gäller händelser som hade kunnat orsaka skador.

Petra Nergårdh har samtidigt framhållit att en ökning av antalet rapporterade incidenter inte automatiskt betyder att det faktiska våldet har blivit vanligare.

Regional statistik visar också förändringar. I Jämtlands län ökade antalet anmälda allvarliga tillbud och arbetsplatsolyckor inom utbildningsverksamhet från nio under 2021 till 20 under 2025. Uppgifterna, som redovisades i februari 2026, bygger på Arbetsmiljöverkets statistik över anmälningar enligt arbetsmiljölagens 3 kapitel 3 a § och omfattar branschgruppen utbildning.

Frågan om säkerheten i skolan omfattar även elevernas upplevelser. I Skolverkets undersökning Attityder till skolan 2024 uppgav två av tio grundskoleelever och en av tio gymnasieelever att de endast ibland, sällan eller aldrig kände sig trygga i skolan.

Undersökningen omfattade omkring 6 400 elever och 3 300 lärare. Bland högstadieeleverna ansåg sex av tio att skolans vuxna endast ibland, sällan eller aldrig kände till när en elev behandlades illa.

Fyra av tio högstadieelever uppgav dessutom att vuxna endast ibland, sällan eller aldrig ingrep när sådana händelser inträffade.

Hot och våld mot lärare har också undersökts inom forskningen. Göteborgs universitet genomförde mellan 2022 och 2024 projektet Eskalerande konflikter, hot och våld mot lärare: Uttryck, orsaker och insatser.

Forskningsprojektet leddes av Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, och Sofia Persson, docent i sociologi. Finansieringen kom från Afa Försäkring och uppgick till 2 378 000 kronor.

Forskarna undersökte särskilt fyra högstadieskolor som hade lyckats förbättra arbetsmiljön efter tidigare problem med konflikter, hot och våld mot lärare. Studien behandlade skolornas organisatoriska åtgärder för att förebygga och hantera sådana situationer.

Även regeringen har behandlat utvecklingen. Den 28 december 2023 fick Arbetsmiljöverket i uppdrag att analysera anmälningar om hot och våld mot lärare, övrig skolpersonal och, i förekommande fall, elever. Uppdraget presenterades av Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet.

Den 30 april 2025 meddelade regeringen att dåvarande utbildningsminister Johan Pehrson och justitieminister Gunnar Strömmer hade samlat företrädare för Polismyndigheten, Skolinspektionen och Skolverket till ett möte om kriminalitet i skolan. Myndigheterna redovisade då sina respektive lägesbilder och sitt arbete med kriminalitet inom skolväsendet.

Den samlade statistiken från Arbetsmiljöverket visar att anmälningarna om hot och våld i skolan har ökat kraftigt under det senaste årtiondet. Samtidigt visar myndighetens tillsyn att brister i skolornas förebyggande arbetsmiljöarbete förekommer hos en stor andel av de granskade verksamheterna.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?