Skogsstyrelsen trappar upp arbetet efter stormarnas skador

Skogsstyrelsen genomför ett omfattande åtgärdsprogram efter att stormen Johannes och snöovädret Anna fällde närmare 11 miljoner kubikmeter skog i norra och mellersta Sverige i slutet av 2025. Johannes passerade den 27–28 december och omkring 90 procent av den skadade virkesvolymen beräknas finnas i Dalarnas och Gävleborgs län. Den slutliga skadebedömningen bygger på en enkät till 77 markägare med mer än 5 000 hektar skog, där 50 svarade, varefter Skogsstyrelsen beräknade en arealviktad skadeandel för varje län och kopplade den till länens kända virkesvolymer i gallrings- och slutavverkningsskog.

Enligt Skogsstyrelsens bedömning ligger fortfarande omkring en tredjedel av de stormfällda träden kvar i skogen. Myndigheten känner ännu inte till den exakta orsaken, men pekar på att vissa områden kan vara svåråtkomliga eller att skogsbolag inte haft möjlighet att prioritera dem. En annan möjlig förklaring är att enskilda skogsägare ännu inte upptäckt skadorna. Staffan Norin, generaldirektör för Skogsstyrelsen, uppger att myndigheten under sommaren och början av hösten hoppas kunna genomföra helikopterinventeringar för att lokalisera de kvarvarande områdena. Finansieringen kommer från de 20 miljoner kronor som regeringen tilldelade myndigheten i vårändringsbudgeten. En del av medlen ska även användas för att utvärdera hur myndigheter och skogssektorn hanterade både det akuta skedet och det fortsatta arbetet efter stormarna. Satsningen omfattar omkring tio åtgärder, bland annat förstärkt rådgivning om akuta insatser och långsiktig klimatanpassning för skogsägare. Skogsstyrelsen uppger också att resurser redan har omfördelats för att effektivisera handläggningen av avverkningsärenden efter ovädren.

En betydande del av de extra resurserna går till att förstärka övervakningen av granbarkborren, som lockas till stormfällda granar. Skogsstyrelsen varnar samtidigt för att även stormfälld tall kan angripas av skarptandad barkborre. SLU Skogsskadecentrum har uppgett att granbarkborrepopulationen redan var hög i det område som drabbades av Johannes innan stormen, och SLU-entomologen Mats Jonsell bedömer att nedblåsta granar ger insekten goda möjligheter att föröka sig eftersom träden inte längre kan försvara sig. Det kan enligt honom öka risken för angrepp på livskraftig granskog under 2027. Sedan den 23 april gäller dessutom tillfälliga undantag från artskyddsreglerna i 26 kommuner som drabbades av Johannes och Anna för att nödvändiga åtgärder ska kunna genomföras i stormskadad skog.

Skogsstyrelsen vill även utveckla arbetet med digitala stormkartor. I dag granskas bland annat satellitdata manuellt, men myndigheten planerar att använda artificiell intelligens för att snabbare samla in och bearbeta information. Staffan Norin uppger att tekniken ska ge ett snabbare beslutsunderlag både för myndighetens arbete och för skogsbrukets resursplanering. Myndigheten ska dessutom undersöka hur hyggesfritt skogsbruk påverkar risken för olika typer av skogsskador.

Även infrastrukturen är en del av arbetet inför framtida oväder. Skogsstyrelsen och forskningsinstitutet Skogforsk ska ta fram en handlingsplan för förbättringar av landets skogsbilvägar, ett arbete som enligt Staffan Norin ska vara färdigt före årets slut. Länsstyrelsen Gävleborg uppger samtidigt att stormskadade områden större än 0,5 hektar ska avverkningsanmälas till Skogsstyrelsen även när avverkningen beror på storm, och att åtgärder i eller nära Natura 2000-områden kan kräva särskilt tillstånd om skyddade miljöer riskerar att påverkas.

Arbetet med att ta hand om det stormfällda virket pågår fortfarande. Mellanskog har meddelat att höga väglager och begränsad mottagning hos industrierna under sommaren ledde till ett kortare produktionsstopp under andra halvan av juni, varefter upparbetningen skulle återupptas i hög takt i mitten av juli. Föreningen har tillsammans med Setra infört ett särskilt sortiment för blånat talltimmer så att missfärgat stormvirke inte automatiskt behöver klassas som massaved och uppger även att dispensansökningar enligt växtskyddsreglerna hanteras för skogsägare med avtal om upparbetning. Stora Enso har samtidigt uppgett att arbetet gick in i en andra fas redan i slutet av februari med insatser i fler områden och hos fler skogsägare, där grävmaskiner och skördare ofta kombineras för att hantera svårtillgängliga stormskador på ett säkrare sätt och med större hänsyn till marken.

Sedan 1993 är stormen Gudrun 2005 den mest omfattande skogsstormen i Sverige med omkring 75 miljoner fällda skogskubikmeter. Därefter följer stormarna Simone, Hilde, Sven och Ivar 2013 med sammanlagt 14 miljoner skogskubikmeter samt stormen Per 2007 med cirka 12 miljoner. Stormen Johannes, som fällde närmare 11 miljoner skogskubikmeter, är därmed den fjärde största skogsskadestormen under perioden.