Sju händelser som präglade sommaren 2026

Skogsbränder och extremvärme har satt tydliga spår i Europa under sommaren. EU-kommissionens Joint Research Centre uppgav den 6 augusti att 500 852 hektar hade brunnit inom Europeiska unionen under 2026. Arealen hade då redan passerat nivån vid samma tidpunkt 2025, som dittills varit det värsta brandåret i EU:s mätserie. I Spanien har omfattande bränder drabbat bland annat Madridregionen och Ávila. Regionpresidenten Isabel Díaz Ayuso har beskrivit bränderna som de värsta i Madrids historia. En brand i Andalusien har krävt minst 12 människoliv. I Frankrike har nästan 98 000 hektar brunnit sedan årets början. Ett tiotal brandmän har skadats där, men några dödsfall har inte rapporterats.

Även Grekland har drabbats hårt. Omkring Aten evakuerades fler än 1 000 personer under en vecka. Två helikoptrar som deltog i brandbekämpningen kolliderade i luften, vilket ledde till att en dansk pilot och en grekisk flygkoordinator omkom. Samtidigt har återkommande värmeböljor påverkat stora delar av Europa. Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ungern, Rumänien och flera andra länder har haft varnings- eller larmnivåer för torka. Rekordlåga vattennivåer har också registrerats i bland annat Donau och Rhen.

I Norge förstördes mer än 100 bostäder i en omfattande brand i Krokstadelva i Drammen. Sør-Øst politidistrikt uppgav att den första anmälan kom klockan 15.36 den 17 juli och att fler än 400 personer evakuerades. En civilperson och en person från Sivilforsvaret fördes till sjukhus med rökskador. Även en brandman och åtta poliser fick lindrigare skador eller rökskador. En person har fått status som misstänkt, och en av polisens utredningshypoteser gäller oaktsamt framkallande av fara för allmänheten. Hur branden startade är fortfarande inte klarlagt.

Anders Edstam, chef på avdelningen för räddningstjänst vid MCF, uppgav att Sverige inte har upplevt någon motsvarande händelse. Han pekade samtidigt på att flera ogynnsamma omständigheter kan skapa en liknande risk, bland annat om bebyggelsen ligger i kraftig sluttning och lågorna från ett brinnande hus snabbt når bostäder högre upp.

Fotbolls-VM i Nordamerika blev samtidigt ett ekonomiskt mycket omfattande idrottsevenemang. Mästerskapet omsatte 144 miljarder kronor. Inför turneringen hade Fifa räknat med omkring 106 miljarder kronor, medan VM i Qatar 2022 omsatte 73 miljarder kronor. Turneringen innehöll också flera omdiskuterade händelser. Den somaliske domaren Omar Artan nekades inresa till USA trots giltiga handlingar med hänvisning till säkerhets- och kontrollskäl. Iran kunde inte ha sin träningsbas i USA, och så kallade cooling breaks väckte kritik bland tittare.

USA-spelaren Folarin Balogun fick rött kort och stängdes av inför åttondelsfinalen. Avstängningen upphävdes senare efter ett samtal från USA:s president Donald Trump till Fifa-presidenten Gianni Infantino. Spanien vann därefter VM. Fifa uppgav att Spanien besegrade Argentina med 1–0 efter förlängning i finalen den 19 juli och därmed blev det första landslaget att vinna det utökade världsmästerskapet med 48 deltagande nationer.

En annan stor europeisk händelse inträffade vid den spanska exklaven Ceuta. Under ett dygn tog sig över 50 000 migranter från Marocko till området och minst 72 personer dog i vattnet. Dagen därpå återvände fler än 48 000 personer till Marocko. Spaniens inrikesdepartement anklagade människosmugglare för att ha utnyttjat en dom från Spaniens högsta domstol för att uppmuntra odokumenterad migration. Italien pausade därefter sitt Schengensamarbete med Spanien, medan 21 andra EU-länder, däribland Sverige, anslöt sig till kritiken och begärde ett krismöte inom Europeiska unionen.

Den 28 juli inträffade också en mycket allvarlig sjöolycka utanför Tjörn. Ett större fartyg kolliderade med en båt där en barnfamilj befann sig. Pappan i 40-årsåldern och sonen hittades och fördes till sjukhus med allvarliga skador. Två dagar senare hittades mamman och dottern avlidna. Pojken skrevs senare ut från sjukhuset.

Statens haverikommission registrerade händelsen som en mycket allvarlig sjöolycka och inledde en utredning med beteckningen S-185/26. Kaptenen häktades misstänkt för vållande till annans död och vårdslöshet i sjötrafik. Åklagarmyndigheten uppgav att handelsfartyget Misje Verde var lotspliktigt och att lotsen hade en så aktiv roll på bryggan att han den 4 augusti delgavs misstanke på skälig misstanke om vårdslöshet i sjötrafik och vållande till annans död. Lotsen förnekade brott.

I Berlin körde en vit skåpbil in i en folkmassa under stadens Pridefirande. En person dödades och flera skadades livshotande. Den misstänkte, 21-årige Abdul Ballout, var på flykt i omkring 20 timmar innan han lokaliserades i en koloniträdgård vid Ruhlebener Straße i Spandau den 26 juli. Berlinpolisen och Generalstaatsanwaltschaft Berlin uppgav att han angrep insatsstyrkan med ett stickvapen och därefter sköts till döds av polis.

Generalstaatsanwaltschaft Berlin uppgav att Abdul Ballout var född och uppvuxen i Berlin och tysk medborgare. Amtsgericht Tiergarten hade den 12 maj 2026 dömt honom till ett år och tio månaders ungdomsfängelse för bland annat förberedelse till ett allvarligt statsfarligt våldsbrott. Domstolen hade bedömt att han under 2025 försökt ansluta sig till terrororganisationen IS och att han redan i juni 2024 publicerat förbjuden IS-propaganda på Instagram. Tysklands inrikesminister beskrev attacken mot Pridefirandet som ett islamistiskt terrordåd.

Stockholm Pride genomfördes veckan därpå med omfattande säkerhetsinsatser. RFSL:s generalsekreterare Felix König uppgav att människor inte bör låta sig skrämmas från att samlas och fortsätta arbetet för ett öppet och fritt samhälle.

Sommaren präglades också av den fortsatta konflikten mellan USA och Iran. Den 10 juni genomförde USA stora attacker mot Iran. Iran svarade med attacker mot amerikanska militärbaser i Mellanöstern. Fem dagar senare undertecknade länderna ett avtal som innehöll en vapenvila och en period på 60 dagar för förhandlingar.

Reuters uppgav att memorandumet mellan USA och Iran föreskrev att parterna skulle försöka nå ett slutligt avtal inom högst 60 dagar, med möjlighet till förlängning efter gemensamt beslut. I mitten av juli hade något datum för fortsatta direkta förhandlingar fortfarande inte fastställts. Under början av juli återupptogs samtidigt attackerna och trappades upp.

Iran har fortsatt blockaden av Hormuzsundet och stoppat fartyg som försökt passera. Donald Trump har uppgett att förhandlingarna gått framåt men har också hotat Iran med nya hårda attacker om sundet inte öppnas inom kort. Reuters uppgav den 9 augusti att Iran sade att ett avtal med Oman om nya sjöfartsleder genom Hormuzsundet närmade sig ett slutskede. Iran krävde samtidigt bland annat hävda amerikanska sanktioner, frigivning av frysta iranska tillgångar och kompensation för tidigare attacker innan sundet skulle öppnas fullt ut.