Sittlift i Riksgränsen får klartecken – sameby överväger överklagan

Länsstyrelsen i Norrbotten har ändrat sitt tidigare ställningstagande och godkänt Lapland Resorts ansökan om markupplåtelse för att ersätta Nordalsliften i Riksgränsen med en sittlift. Gabna sameby överväger att överklaga.

Lapland Resorts meddelade den 13 oktober 2026 att det nya beslutet utgör grunden för det planerade liftbytet. Någon tidplan för när sittliften kan stå färdig finns ännu inte. Bolaget kan däremot fortsätta arbetet med projektets olika delar.

Länsstyrelsen fattade så sent som i maj beslut om att stoppa den planerade ombyggnaden med hänvisning till att en sittlift bedömdes försvåra renskötseln i området. Lapland Resorts lämnade därefter in en ny ansökan i juni, med kompletterande kartor och bilder som visar hur anläggningen är tänkt att utformas.

I det nya beslutet bedömer länsstyrelsen att bolaget har tydliggjort att både byggnadsarbetet och den mark som sittliften behöver kommer att rymmas helt inom den befintliga skidanläggningen.

Nordalsliften byggdes på 1980-talet och är enligt Lapland Resorts en av sex liftar i Riksgränsen. Den förbinder skidområdets båda sidor och fungerar som en central passage mellan anläggningens olika pister.

Anders Månsson, styrelseordförande för Lapland Resorts och vd för ägarbolaget LMK Industri, välkomnar länsstyrelsens ändrade besked. Han beskriver beslutet som positivt för hela regionen. Lapland Resorts driver även fjälldestinationen Björkliden och fjällstationen Låktatjåkko.

Planerna för Riksgränsen omfattar också andra investeringar. I mars 2026 rapporterade Sveriges Radios Sameradion att bolaget, utöver utbytet av Nordalsliften, hade presenterat planer på tre helt nya liftar, en ny mellanstation och ett nytt barnområde.

Gabna sameby har tidigare motsatt sig sittliften. I handlingar som Sveriges Radios Sameradion tog del av i mars framförde samebyn invändningar om risker för miljöskador och omfattande störningar i renskötseln.

Av länsstyrelsens senaste beslut framgår att Gabna sameby har fått möjlighet att yttra sig över den nya ansökan, men att något yttrande inte kommit in.

Samebyns ordförande Lars-Marcus Kuhmunen uppger däremot i ett uttalande till en tidning att någon dialog med länsstyrelsen inte har ägt rum. Han framhåller att samebyns synpunkter måste ingå i beslutsunderlaget innan större investeringar genomförs. Gabna sameby behöver därför granska beslutet närmare och ett överklagande är, enligt Lars-Marcus Kuhmunen, nära till hands.

Frågan om kartmaterialets betydelse för rennäringen behandlas även i Sametingets anvisningar för markanvändningskartor, uppdaterade den 26 augusti 2026. Myndigheten betonar att kartorna endast ger en övergripande redovisning av samebyarnas markanvändning. Även markområden som inte framgår av kartorna kan vara avgörande för renskötseln. Sametinget anger därför att samråd alltid ska genomföras med berörd sameby.

Sametinget hänvisar också till miljöbalkens tredje kapitel, femte paragraf, som föreskriver att områden av riksintresse för rennäringen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra verksamheten. Bland de områden som kan omfattas finns flyttleder, samlingsplatser och särskilda betesområden.

Gabna samebys rätt att överklaga beslut om markanvändning har tidigare prövats i ett separat infrastrukturärende. Den 22 juni 2026 fastställde Mark- och miljööverdomstolen i mål ÖM 17821-25 att samebyn hade rätt att överklaga delar av ett länsstyrelsebeslut om servicevägar längs Malmbanan. Frågan om en serviceväg i Låktatjåkka återförvisades till länsstyrelsen för fortsatt handläggning med hänsyn till samebyns renskötselrätt. Avgörandet gäller inte det aktuella liftprojektet.

Gabna sameby har fortfarande möjlighet att överklaga länsstyrelsens nya beslut om Nordalsliften.