Simklubb överväger avgift för uteblivna föräldrapass

Umeå simsällskap har en policy där föräldrar till aktiva medlemmar förväntas hjälpa till med flera föreningsinsatser under året. Enligt riktlinjerna kan en utebliven insats kosta 500 kronor. Policyn har väckt kritik bland föräldrar, samtidigt som föreningen ännu inte har börjat ta ut avgiften.

Marlene Stavbom, tillförordnad verksamhetsansvarig i Umeå simsällskap, uppger att policyn har funnits i omkring ett och ett halvt år men inte tillämpats. Föreningen har nu frågat medlemmarna om deras syn på upplägget och ska därefter besluta om avgiften ska tas bort eller börja användas.

En förälder uppger att familjer med äldre barn kan förväntas göra tolv insatser och att det kan vara svårt att få ihop för familjer där flera barn deltar i olika föreningar. Marlene Stavbom framhåller samtidigt att tolv insatser inte motsvarar tolv tävlingar. En enda tävlingshelg kan enligt henne innehålla fem eller sex arbetspass.

Umeå simsällskap skriver i sin information till familjerna att minst en representant från varje aktiv familj ska bidra till verksamheten. Uppgifterna kan bland annat bestå av arbete som tävlingsfunktionär, deltagande i tävlingssektionen, arbete med föreningstidningen Livbojen, styrelseuppdrag eller sponsring.

Föreningens tävlingssektion anger att föräldrar som är funktionärer normalt behöver kunna hjälpa till under fyra till fem helger per år. Enligt föreningen blir belastningen mindre för varje enskild person om fler utbildar sig till funktionärer. Svensk Simidrott kräver att funktionärer vid sanktionerade simtävlingar är godkända och har giltig funktionärslegitimation. För att bli tävlingsfunktionär krävs utbildning följd av två praktikpass vid tävling.

Marlene Stavbom uppger att Umeå simsällskap under de senaste sex till sju åren haft svårt att få tillräckligt många föräldrar att hjälpa till vid tävlingarna. Enligt henne behövs omkring 40 till 60 funktionärer vid varje tävling och det är ofta samma personer som återkommer. Hon anser därför att föreningen behöver ett bredare föräldraengagemang och säger att föreningen kan behöva förtydliga vad som faktiskt förväntas.

Umeå simsällskap beskriver hemmatävlingarna som både tävlingstillfällen för de egna simmarna och en viktig inkomstkälla. Intäkterna används enligt föreningen bland annat till deltagande i andra tävlingar och till läger.

Föreningen har tidigare tagit bort obligatorisk försäljning av bland annat varor, lotter och rabatthäften. Enligt Umeå simsällskap gjordes det efter att många föräldrar och simmare upplevt försäljningen som betungande. Träningsavgifterna höjdes då något istället. Marlene Stavbom uppger att föreningen fortfarande inte vill använda ett system där familjer kan betala för att slippa föreningsarbete.

Svensk Simidrott har enligt verksamhetsutvecklaren Erika Meeker inga särskilda regler för straffavgifter eller friköp och lägger sig inte i exakt hur enskilda föreningar utformar sådana modeller. Riksidrottsförbundet anger samtidigt att verksamheten i en ideell idrottsförening styrs av medlemmarna genom föreningens demokratiska organisation och stadgar. Årsmötet beslutar om verksamhet och ekonomi, medan styrelsen ansvarar för att verkställa besluten.

Svenska Ridsportförbundet anger i sin vägledning om ideella föreningsinsatser att sådant arbete ska vara frivilligt, att arbete inte får vara ett villkor för medlemskap och att en förening inte kan kräva att en medlem eller en minderårig medlems vårdnadshavare betalar för att slippa arbeta. Samtidigt förekommer andra modeller inom svensk idrott. Borlänge Basket har exempelvis obligatoriska försäljningsinsatser men erbjuder ett fast friköpsbelopp som motsvarar den intäkt föreningen annars skulle få från försäljningen. Sveriges Radio har tidigare beskrivit att idrottsföreningar använder olika lösningar, där vissa låter familjer betala mer i stället för att utföra föreningsarbete medan andra bygger verksamheten på föräldrarnas ideella insatser.