
AI-genererad illustration
SD vill skriva av studielån i 73 kommuner
Sverigedemokraterna föreslår att den allmänna löneavgiften tas bort för arbetsgivare i 73 glesa och mycket glesa landsbygdskommuner. Partiet vill även skriva av studielån för personer som bor eller flyttar till dessa kommuner och arbetar inom offentlig sektor.
Partiledaren Jimmie Åkesson presenterade satsningen vid Noliamässan i Piteå onsdagen den 5 augusti 2026. Han uppgav att partiet vill styra mer resurser till landsbygden och göra det billigare för företag att anställa. Enligt Jimmie Åkesson ska möjligheten till avskrivna studieskulder samtidigt locka fler att ta arbeten i glest befolkade delar av landet.
Förslaget omfattar enligt Sverigedemokraterna omkring 49 000 personer, vars samlade studielån uppgår till nästan 7 miljarder kronor. Den årliga kostnaden för avskrivningarna beräknas av partiet till cirka 1,4 miljarder kronor.
Att ta bort den allmänna löneavgiften beräknas samtidigt minska statens skatteintäkter med 14,6 miljarder kronor per år. Skatteverket anger att avgiften under 2026 motsvarar 12,62 procent av löneunderlaget. Den ordinarie arbetsgivaravgiften är totalt 31,42 procent, varav 18,80 procent består av egentliga socialförsäkringsavgifter.
Riksdagen har redan beslutat om en tillfällig nedsättning för yngre anställda. Mellan den 1 april 2026 och den 30 september 2027 betalar arbetsgivare hälften av vissa avgifter, däribland den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets början hade fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen gäller lön upp till 25 000 kronor per månad.
Jimmie Åkesson uppgav att han kan acceptera ofinansierade reformer när han bedömer att de kan skapa tillväxt och högre skatteintäkter. Han kopplade förslagen till bemanningsproblem och andra utmaningar för arbetsmarknaden, näringslivet och den offentliga sektorn i glest befolkade kommuner.
CSN:s ordinarie regler medger i dag avskrivning av studielån bland annat vid viss ålder, dödsfall, låg sjukersättning eller synnerliga skäl. Myndighetens redovisade regelverk innehåller däremot ingen generell rätt till avskrivning på grund av arbete eller bosättning i en glesbygdskommun. Vid utgången av 2024 hade 1 791 200 personer studieskulder på sammanlagt 290,4 miljarder kronor.
Regeringskansliet har i ett separat förslag om betald polisutbildning beskrivit avskrivning genom CSN som administrativt enklare än att en arbetsgivande myndighet stegvis betalar av en låntagares skuld.
Norge har från 2026 en beslutad modell för geografiskt riktad avskrivning av studielån i 189 distriktskommuner. Den norska regeringen anger att låntagaren ska ha bott i en kommun i centralitetsklass 5 eller 6 och varit yrkesaktiv under tolv sammanhängande månader. Arbetet behöver inte utföras i kommunen där personen bor.
Norska Lånekassen uppgav att omkring 50 000 låntagare hade ansökt inom systemet och att mer än 870 miljoner norska kronor hade skrivits av under 2026 när uppgifterna publicerades. Personer som både bor och arbetar i Finnmark eller Nord-Troms kan få upp till 60 000 norska kronor avskrivna per år. Norges kommun- och distriktsdepartement uppger att stödet där ingår i ett bredare geografiskt system med bland annat lägre inkomstskatt, gratis förskola, högre barnbidrag och befrielse från elavgift.
De svenska kommunerna har valts ut utifrån Tillväxtverkets indelning. En gles landsbygdskommun är enligt myndigheten en kommun där mer än hälften av invånarna bor i rurala områden och där majoriteten har mer än 45 minuters bilresa till en tätort med minst 50 000 invånare. I en mycket gles landsbygdskommun bor hela befolkningen i rurala områden och har mer än 90 minuters bilresa till en sådan tätort.
De 58 glesa landsbygdskommunerna är Bengtsfors, Berg, Bollnäs, Bräcke, Dals-Ed, Eda, Gislaved, Gnosjö, Gotland, Gullspång, Götene, Hagfors, Hudiksvall, Hultsfred, Hällefors, Hässleholm, Högsby, Kalix, Karlsborg, Kramfors, Ljusdal, Ljusnarsberg, Markaryd, Mellerud, Munkfors, Norberg, Olofström, Orsa, Orust, Osby, Ovanåker, Ragunda, Ronneby, Simrishamn, Skinnskatteberg, Sollefteå, Sotenäs, Storfors, Strömsund, Sunne, Sävsjö, Söderhamn, Sölvesborg, Tanum, Tjörn, Torsby, Töreboda, Vansbro, Vetlanda, Vingåker, Ydre, Ånge, Åre, Årjäng, Älvsbyn, Örnsköldsvik, Östra Göinge och Överkalix.
De 15 mycket glesa landsbygdskommunerna är Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Härjedalen, Jokkmokk, Malung-Sälen, Malå, Norsjö, Pajala, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Åsele, Älvdalen och Övertorneå.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är överlag mycket saklig och neutral i sin språkbehandling. Texten redovisar faktauppgifter, siffror och citat korrekt och tydligt angivna källor utan att använda värderande eller känslomässigt språk. Formuleringar som uttrycker åsikter, konsekvenser eller beskrivningar av förslag tillskrivs tydligt politiker, myndigheter eller andra källor vilket följer kraven på neutralitet. Det finns inga egna spekulationer, överdrifter, förstärkningar eller förminskningar från journalistens sida. De relativt starka uttryck som förekommer är antingen citerade direkt eller återges som påståenden från källor och påverkar därför inte bedömningen negativt. Enda anmärkningen är att vissa meningar kunde vara något mer tydligt markerade som källhänvisningar för att direkt binda påståenden till källor, men detta är marginellt och påverkar inte textens övergripande oberoende bedömning. Därför hamnar poängen högt men inte helt i maxnivån.
Förklaring:
Artikeln gynnar höger eftersom den lyfter fram ett förslag från Sverigedemokraterna med fokus på marknadslösningar och minskad arbetsgivaravgift, vilket är typiskt för högerns prioriteringar kring företagsvillkor och lägre statlig styrning. Förslaget framställs som en lösning på arbetsmarknadsproblem i glesbygd, utan att lyfta fram kritik mot förslagets ofinansierade natur eller sociala konsekvenser. Bristen på motargument och fokus på kostnadsminskningar för arbetsgivare stärker denna bedömning. Mitten får viss del pga faktaramar och inslag av pragmatism, medan vänster gynnas minst då sociala skyddsnät och omfördelningsaspekter inte lyfts fram positivt.
Rubrik och framing:
Artikeln presenterar Sverigedemokraternas förslag som ett initiativ för att stärka landsbygden genom ekonomiska incitament, där partiet och landsbygdsbor i offentlig sektor framställs som lösning och förmånstagare. Staten framstår som en aktör som kan prioritera resurser till glesbygden men också som den som kan förlora skatteintäkter genom nedsättningar.
Språk och ton:
Språket är neutralt och sakligt utan värdeladdade ord, men förslaget framställs i termer av ekonomiska incitament och arbetsmarknadens behov, vilket kan förknippas med högerns fokus på företagsvänliga lösningar och kostnadsbesparingar för arbetsgivare.
Källbalans:
Artikeln domineras av Sverigedemokraternas perspektiv och uttalanden från partiledaren Jimmie Åkesson samt statistik från myndigheter som Skatteverket och CSN. Det saknas kritik, alternativ syn eller kommentarer från andra politiska partier, fackföreningar eller vänsterorienterade aktörer.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som kritik mot budgetkonsekvenser, effekter på sociala skyddsnät eller hur finansieringen påverkar andra grupper saknas. Andra möjliga lösningar eller motargument från exempelvis vänster eller mitten saknas, vilket kan påverka tolkningen till att förslaget framstår som mer positivt för den politiska riktningen som föreslår det.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Fem lägenheter svårt skadade efter brand i Edsbyn
Fem av 14 lägenheter fick omfattande skador när ett flerfamiljshus på Hemvägen i centrala Edsbyn...

Person svårt brännskadad i arbetsolycka i Obbola
En person har förts till Norrlands universitetssjukhus efter att ha skadats allvarligt under arbete i...

Partier nekas politiska möten i nedlagda Duvan
Åsele kommun säger nej till att Centerpartiet och Vänsterpartiet använder det kommunägda serviceboendet Duvan i...

Två räddades efter fall från båt utanför Råneå
Två personer ska ha fallit i vattnet från en båt vid Sörnäsudden utanför Råneå under...
